Apatit: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 51: | Rad 51: | ||
==Källor== | ==Källor== | ||
Bra böcker lexikon, 1973 | Bra böcker lexikon, 1973 | ||
== Se även == | == Se även == | ||
Nuvarande version från 3 april 2013 kl. 11.09
| Apatit | |
 | |
| Strunz klassificering | 08.BN.05 |
|---|---|
| Kemisk formel | Ca5(PO4)3(F,Cl,OH) |
| Färg | Grön, mera sällan gul, blå till violett, rosa, brun |
| Förekomstsätt | Tabulära eller prismatiska kristaller, massiv, kompakt eller granulat |
| Kristallsystem | Sexkantig dipyramidal |
| Spaltning | Otydlig |
| Brott | Conchoidal till ojämn |
| Hårdhet (Mohs) | 5 |
| Glans | Glaskropp |
| Dispersion | 0,013 |
| Transparens | Transparent till genomskinlig |
| Streckfärg | Vit |
| Specifik vikt | 3,16 – 3,22 |
Apatit är en hexagonalt kristalliserande mineralgrupp, bestående av kalciumfosfat blandat med antingen kalciumfluorid eller kalciumklorid. Mineralets färg går oftast i gröna, blågröna eller bruna nyanser, men färglösa, gula eller violetta förekommer.
Förekomst
Den apatit som förekommer i Sverige är nästan uteslutande en blandning av kalciumfosfat och kalciumfluorid, och förekommer som assessoriskt mineral i de flesta eruptivbergarter. Det kan bilda stora, välformade kristaller i pegmatitgångar. I vissa malmer, apatitjärnmalmer, uppgår apatitinnehållet till 5 – 10 %. Detta är fallet vid se stora svenska malmförekomsterna i Kirunavaara, Leveäniemi, Malmberget och Grängesberg.
Användning
Apatit används bland annat för att tillverka fosfatbaserade gödningsmedel (bl a thomasfosfat). Apatit förekommer också som naturligt anrikad gödsel i fossilt ben, i vissa organismers skal och i guano (fågelspillning) med fiskrester.
Apatit är också det mineral som huvudsakligen utgör tändernas emalj.
Källor
Bra böcker lexikon, 1973