Induktionshärdning: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
== Referenser == | == Referenser == | ||
<references/> | <references/> | ||
[[Kategori:Metallurgi]] | [[Kategori:Metallurgi]] | ||
Nuvarande version från 2 april 2013 kl. 14.09
Induktionshärdning är en typ av värmebehandling där ett metallstycke är uppvärmt med hjälp av induktionsvärme och släckhärdas sedan för att frambringa rätt mekaniska egenskaper. Den släckhärdade metallen genomgår en martensitisk transformation vilket ökar hårdheten och sprödheten. Induktionshärdning används för att härda utvalda områden på en delkomonent eller sammanställning utan att påverka hela produkten. [1]
Induktionshärdning
Induktionshärdning är en metod för att lokalt öka ythårdheten, utan att påverka kärnhårdheten, som till exempel kan vara ett obehandlat eller seghärdat stål[2]. Detta kan ge fördelar som att delar av detaljen kan lämnas utan härdningsbehandling och därför är lättare att bearbeta.
Se även
Referenser
- ↑ ”Induktionshärdning”. Bodycote. 2012. http://www.bodycote.se/?OBH=259&ID=736. Läst 14 maj 2012.
- ↑ ”Induktionshärdning”. Norrlands Härdindustri. 2012. http://www.norrlandshardindustri.se/induktionshardning.htm. Läst 17 maj 2012.