Stel rotor: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
En '''stel rotor''' är en [[Mekanik|mekanisk]] [[modell]] för att beskriva roterande system. Den avser en [[rotor (mekanik)|rotor]] som inte förvrängs på grund av rotationen. En godtycklig sådan rotor är ett [[tredimensionell]]t [[Stel kropp|stelt objekt]] som en [[snurra]]. För att orientera ett sådant objekt i rummet krävs tre vinklar. | En '''stel rotor''' är en [[Mekanik|mekanisk]] [[modell]] för att beskriva roterande system. Den avser en [[rotor (mekanik)|rotor]] som inte förvrängs på grund av rotationen. En godtycklig sådan rotor är ett [[tredimensionell]]t [[Stel kropp|stelt objekt]] som en [[snurra]]. För att orientera ett sådant objekt i rummet krävs tre vinklar. | ||
Den enklaste typen av stel rotor är en ''linjär rotor'', som är | Den enklaste typen av stel rotor är en ''linjär rotor'', som är tvådimensionell och bara kräver två vinklar för sin orientering. Inom [[molekylfysik]] kan till exempel en tvåatomig [[molekyl]] som HCl ([[saltsyra]]) beskrivas som en linjär rotor. Generellt är molekyler tredimensionella med beteckningar som | ||
* asymmetrisk rotor, t ex [[vatten]] | * asymmetrisk rotor, t ex [[vatten]] | ||
* sfärisk rotor, t ex [[metan]] | * sfärisk rotor, t ex [[metan]] | ||
| Rad 17: | Rad 17: | ||
[[Kategori:Mekanik]] | [[Kategori:Mekanik]] | ||
[[Kategori:Rörelse]] | [[Kategori:Rörelse]] | ||
Versionen från 2 mars 2013 kl. 16.41
En stel rotor är en mekanisk modell för att beskriva roterande system. Den avser en rotor som inte förvrängs på grund av rotationen. En godtycklig sådan rotor är ett tredimensionellt stelt objekt som en snurra. För att orientera ett sådant objekt i rummet krävs tre vinklar.
Den enklaste typen av stel rotor är en linjär rotor, som är tvådimensionell och bara kräver två vinklar för sin orientering. Inom molekylfysik kan till exempel en tvåatomig molekyl som HCl (saltsyra) beskrivas som en linjär rotor. Generellt är molekyler tredimensionella med beteckningar som
Se även
Referenslitteratur
- H. Goldstein, C. P. Poole, J. L. Safko, Classical Mechanics, Third Ed., Addison Wesley Publishing Company, San Francisco (2001) ISBN 0-201-65702-3. (Kapitlen 4 och 5)
- V. I. Arnold, Mathematical Methods of Classical Mechanics, Springer-Verlag (1989), ISBN 0-387-96890-3. (Kap. 6).
- H. W. Kroto, Molecular Rotation Spectra, Dover Inc., New York, (1992).