Bredsjö: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Bredsjö''' är en by i Hällefors kommun. Bredsjö är en gammal bruksort, [[järnbruk]]et som anlades på 1670-talet, nedlades 1962. | |||
'''Bredsjö''' är en by i | |||
Bredsjö [[hytta]] anlades | Bredsjö [[hytta]] anlades 1674 av Henrik Jakob Hillebrand och Jönshytte hyttelag. Ungefär samtidigt, eller något år senare, anlades även en [[hammarsmedja]]. Denna fick emellertid sina privilegier först 1689. Under senare delen av 1700-talet kom Bredsjö bruk att vara i bergsrådet Detlof Heijkenskjöld d.ä.s ägo. | ||
[[Bild:Bredsjö-vykort.jpg|thumb|300px|Romantiserad vykortsvy över Bredsjö vid sekelskiftet 1900. I bakgrunden skymtar hyttan.]] | [[Bild:Bredsjö-vykort.jpg|thumb|300px|Romantiserad vykortsvy över Bredsjö vid sekelskiftet 1900. I bakgrunden skymtar hyttan.]] | ||
I början av 1890-talet lades Bredsjö hammare ned, och istället bildades ''AB Bredsjö Bruk'' | I början av 1890-talet lades Bredsjö hammare ned, och istället bildades ''AB Bredsjö Bruk'' 1892 för att fortsätta driften av hyttan. Året därefter, 1893, övertogs hela aktieposten av brukspatronen Lars Larsson. 1899 redovisades att Bredsjö bruk bestod av [[masugn]], [[lancashiresmedja]], [[klensmedja]] samt en ytterligare, men nedlagd, klensmedja. Till bruksföretaget hörde även [[gruva|gruvor]] i trakten, varför ett [[anrikningsverk]] och ett [[briketteringsverk]] uppfördes i anslutning till bruket 1901-02. Under 1904 byggdes även [[linbana]] mellan gruvan i [[Ösjöberg]] och hyttan i Bredsjö. | ||
AB Bredsjö Bruk gick i konkurs | AB Bredsjö Bruk gick i konkurs 1910 och aktierna övertogs av AB Stjernfors-Ställdalen. Hyttan brann ned 1939, men återuppfördes. Efter att Stora Kopparbergs Bergslags AB (nuvarande StoraEnso) köpt Stjernfors-Ställdalen 1961 nedlades hyttan i Bredsjö. Själva masugnsbyggnaden är idag riven, men vissa andra byggnader som låg i anslutning till hyttan finns kvar. | ||
Sedan | Sedan 1877 genomkorsas samhället av den s.k. Bergslagsbanan, ursprungligen ''Bergslagernas Järnvägars'' (BJ) huvudlinje från Göteborg till Falun. Fram till 1979 var Bredsjö även slutstation för ''Nora Bergslags Järnvägs'' linje mellan just Bredsjö och Gyttorp. Banan revs upp under åren 1979-80. | ||
== Befolkningsutveckling == | == Befolkningsutveckling == | ||
Bredsjö räknades som tätort fram till 1980. Den västra delen av den förutvarande tätorten är numera som småorten | Bredsjö räknades som tätort fram till 1980. Den västra delen av den förutvarande tätorten är numera som småorten Västra Egnahem, medan den östra delen fram till 2010 var småorten Bredsjö. | ||
==Noter== | ==Noter== | ||
<references/> | <references/> | ||
| Rad 76: | Rad 20: | ||
*[http://www.bredsjo.nu/ Bredsjös webbplats] | *[http://www.bredsjo.nu/ Bredsjös webbplats] | ||
*[http://www.folkpark.nu/folketshus/bredsjo.htm Bredsjö Folkets hus] | *[http://www.folkpark.nu/folketshus/bredsjo.htm Bredsjö Folkets hus] | ||
[[Kategori:Bruksorter i Sverige]] | [[Kategori:Bruksorter i Sverige]] | ||
[[Kategori:Svenska järnbruk]] | [[Kategori:Svenska järnbruk]] | ||
Nuvarande version från 5 april 2013 kl. 06.47
Bredsjö är en by i Hällefors kommun. Bredsjö är en gammal bruksort, järnbruket som anlades på 1670-talet, nedlades 1962.
Bredsjö hytta anlades 1674 av Henrik Jakob Hillebrand och Jönshytte hyttelag. Ungefär samtidigt, eller något år senare, anlades även en hammarsmedja. Denna fick emellertid sina privilegier först 1689. Under senare delen av 1700-talet kom Bredsjö bruk att vara i bergsrådet Detlof Heijkenskjöld d.ä.s ägo.

I början av 1890-talet lades Bredsjö hammare ned, och istället bildades AB Bredsjö Bruk 1892 för att fortsätta driften av hyttan. Året därefter, 1893, övertogs hela aktieposten av brukspatronen Lars Larsson. 1899 redovisades att Bredsjö bruk bestod av masugn, lancashiresmedja, klensmedja samt en ytterligare, men nedlagd, klensmedja. Till bruksföretaget hörde även gruvor i trakten, varför ett anrikningsverk och ett briketteringsverk uppfördes i anslutning till bruket 1901-02. Under 1904 byggdes även linbana mellan gruvan i Ösjöberg och hyttan i Bredsjö.
AB Bredsjö Bruk gick i konkurs 1910 och aktierna övertogs av AB Stjernfors-Ställdalen. Hyttan brann ned 1939, men återuppfördes. Efter att Stora Kopparbergs Bergslags AB (nuvarande StoraEnso) köpt Stjernfors-Ställdalen 1961 nedlades hyttan i Bredsjö. Själva masugnsbyggnaden är idag riven, men vissa andra byggnader som låg i anslutning till hyttan finns kvar.
Sedan 1877 genomkorsas samhället av den s.k. Bergslagsbanan, ursprungligen Bergslagernas Järnvägars (BJ) huvudlinje från Göteborg till Falun. Fram till 1979 var Bredsjö även slutstation för Nora Bergslags Järnvägs linje mellan just Bredsjö och Gyttorp. Banan revs upp under åren 1979-80.
Befolkningsutveckling
Bredsjö räknades som tätort fram till 1980. Den västra delen av den förutvarande tätorten är numera som småorten Västra Egnahem, medan den östra delen fram till 2010 var småorten Bredsjö.
Noter