Bergarter

Bergarter

Bergarter består av ett eller flera mineral

Bergarter är det som den allra mesta sten består av som du ser ute i naturen. Oftast ser man mineral korn, de finns i olika storlekar.

Storleken visar på hur snabbt de stelnar. Ju större, ju längre har de behövt för att stelna.

Ryolit uppvisar små eller inga mineral korn. Den har stelnat snabbt. Granit som består av samma mineraler, har stora korn som syns lätt med blotta ögat.

Ibland kan det ha stelnat så snabbt att inga mineral korn syns alls. Det har ofta ett glasaktigt utseende, obsidian (vulkaniskt glas) är ett exempel.

Vi delar in bergarter i tre kategorier:

1. Vulkaniska Bergarter - uppvisar ofta ett slags mosaik mönster bland mineral kornen.
2. Metamorfa bergarter - uppvisar diverse strukturer. Veckade (liknar vågor) kan vara ett exempel.
3. Sedimentära bergarter - uppvisar ofta ett horisontellt mönster. Men inte alltid.

Bergarterna skiljs alltså åt beroende på uppkomst. Men man skiljer dem även åt beroende på vilka mineral som förekommer i dem.

Det finns huvud mineral - något som en bergart av en speciell sort alltid innehåller. T.ex. tar vi graniten igen, dess huvud mineral är Kvarts, glimmer och fältspat.

Sedan kan man kalla de andra som även kan förekomma för accessoar mineral. Det senare har inte lika stor betydelse vid identifiering.

Ett accessoar mineral i granit kan t.ex. vara amfibol.

Vulkaniska bergarter

Vulkaniska bergarter, som namnet antyder, har med vulkanism att göra. Det vill säga att deras ursprung är smält sten.

Denna smälta stenen (magman) tränger sedan upp i berggrunden av olika skäl. Kanske har vi som på island där kontinental plattorna glider isär, åt vars ett håll. Ett "spricka" i berggrunden bildas och magma tränger upp.

De kan kollidera, så en platta pressas ner under en annan. Med djupet ökar värmen och trycket. Den plattan som pressas neråt smälter upp. Det är vad som sker i medelhavet, Italiens vulkaner har kommit till p.g.a. detta.

Sedan finns det så kallade "hotspots" (på engelska), mantelplym på svenska. De har inte mycket med kontinental plattorna att göra.

Det är super het magma, som i och med den höga värmen är extra benägen att stiga till ytan. Man kan tänka sig detta lite som kokande vatten där "bubblorna" stiger uppåt.

Bara att i mantelplymens fall så smälter denna även omgivande berg. Detta gör att den bibehåller samma position i många många miljoner år.

Hawaii är ett exempel på mantelplym.

Vidare till klassificering av bergarter. De delas delvis in efter hur djupt de stelnat, alltså:

• Djupbergarter - sådana som bildats djupt under ytan.
• Gångbergarter - sådana som stelnat i sprickor.
• Ytbergarter - trängt upp ur vulkan som lava och stelnat.

Men även efter deras kisel (kvarts) halt:

• Sura bergarter innehåller mycket kvarts
• Basiska bergarter innehåller lite kvarts.

Det finns en del där i mellan, men de vittnar vi inte så stor uppmärksamhet till nu.