Utrustning

Utrustning

Under detta ställer kommer all information om diverse utrustning placeras.

Vaskpannan

Vaskpannan är guldvaskarens mest grundläggande verktyg och har funnits i tusentals år.

Det används både till prospektering (leta efter guldförande ställen) samt till renvaskning av koncentrat som man ansamlat genom t.ex. en vaskränna.

Det kan vara värt att påpeka att vaskpannan används framför allt inom småskalig vaskning. Sällan ser man den komma till användning på industriell nivå.

Man kan finna vaskpannor gjorda av trä, metall, plast m.m.

Den förekommer även i dom flesta tänkbara former och utseenden, rektangulära, hexagonala, runda... Ja det finns en hel del olika former att välja på! Ibland kan vaskpannan blott vara en stekpanna utan handtag.

Vaskrännor

Vaskrännan kan ses som en bockad kanal av plåt (oftast). Men även plast, trä och lite annat kan användas.

I vaskrännan finns något som kan ansamla guld, vare sig det rör sig om räfflor, mattor, försänkningar eller annat så är målet att koncentrera guld och andra tunga mineral.

Detta görs oftast genom att lägga vaskrännan i rinnande vatten. Beroende på hur själva koncentrationer sker är olika vaskrännor bättre lämpade för mer eller mindre strömmande vatten.

Det finns sedan två huvudkategorier av vaskrännor, nämligen dom som lutar sig tillbaka på att skapa en spiral formad rörelse i vattnet ('vortex') genom en form av räffla. Mer om detta snart.

Det finns även dom som skapar har en försänkning och utnyttjar gravitationen, guldet har en viss benägenhet att "krypa" ner så långt ner det går. På så viss kan en strategisk försänkning samla guld. Det kallas populärt i engelskan för "Drop riffles".

Vortex

En vortex är en slags sprial formad rörelse i vattnet, detta kan man förenklat säga sakta ner vattnet varpå guldet ramlar ut ur strömmen.

Intet helt sällan används en bockad plåtbit. Oftast ser man kring 20 upp till 75 grader. Kom ihåg att detta inte direkt är hugget i sten, utan bara en slags uppskattning.

Highbanker

Highbankern är en slags pumpdriven vaskränna, oftast med två nivåer. En nivå siktar bort de grövsta stenarna medan den andra koncentrerar guldet. Men det finns även mer komplicerade med flerstegs sikning, t.ex. Honcoop highbankers.

Dredge

Dredge är en slags undervattens dammsugare som är pumpdriven.

Man har ett munstycke (Engelska: 'nozzle') som man använder i botten för att suga upp grus, sand och sten. Inte att förglömma guld, förhoppningsvis.

Munstycket leder genom en slang upp grus osv till en vaskränna för att där koncentrera guldet. Rännan sitter oftast på en slags flytande historia, ser oftast ut som ett par plast block.

Oftast finns det även en slags anordning som tillåter dredgen att sättas/fästas på plats under körning på dessa "plastblock".

Även dessa kan variera stort i utseende men den generella principen är den samma. Artikeln är bitvis förenklad, mer specifikt kan komma senare.

Drywasher

Drywasher saknar mig veterligen ett motsvarande svenskt namn.

Det är en slags highbanker utan vatten, denna maskin används i torra miljöer. En övre sektion siktar det torra gruset och den nedre koncentrerar det..

De två mest framträdande principerna är:

• Vibrationer
• Luftdrag/blåst

Vibrationerna kommer oftast från någon form av motor. Tanken är att guldet, trots avsaknad av vatten är tyngre än sanden och vibrationerna ska koncentrera det i botten av drywasherns räfflor.

Det kan vara värt att notera att räfflorna är vända motströms mot vad en vaskränna eller highbanker skulle ha.

Luftdraget skapas genom en slags fläkt som ska blåsa bort det lättare gruset/sanden. Det är inte helt ovanligt att dessa två kombineras, så de lättaste partiklarna av sanden blåses bort och det tyngre över blivande materialet sorteras ytterligare i drywashern genom vibrationer.

Geologi

Detta är i sig kanske inte ett nödvändigt kapitel, men det brukar förr eller senare dyka upp hos dom som även vill leta på egen hand. Så vi ska försöka få ihop lite info om geologi.

Bergarter

Det finns tre huvudtyper av bergarter, vi kommer inte gå in i detalj på alla men förhoppningsvis ge en grov översikt. Detta är ett stort ämne.

Vidare till de olika typerna:

• Vulkaniska bergarter (Engelska: Igneous rocks)
• Metamorfa Bergarter (Engelska: Metamorphic rock)
• Sedimentära bergarter (Engelska: sedimentary rock)

Bergarterna skiljs åt efter deras mineral innehåll, alltså vilka mineral som finns i bergarten. Det finns så att säga Huvud mineral som är viktigast samt accessoar mineral som är av mindre betydelse. (För identifikationen)

Kvartsrika bergarter kallas sura, deras motsats - kvartsfattiga bergarter kallas basiska. Även detta är ett sätt gränsa in en bergarts identitet.

Exempel (som kan vara lite överkurs): Granit består av kvarts, Kali fältspat och glimmer. Det är en sur bergart. Gabbro består huvudsakligen av pyroxen och Plagioklas. Den är basisk.

En kort definition: En Bergart består av ett eller flera mineral

Och nu kan vi börja dyka in lite djupare i bergarternas värld.

Vulkaniska bergarter

Vulkaniska bergarter, som namnet antyder kommer från vulkanisk aktivitet. Men inte bara ytnära, under varje vulkan sitter en slags kammare som är full med magma.

Kort notis: Magma är samma sak som lava, bara ett det inte nått markytan. Lava är magma som nått markytan.

Bergarterna skiljs även åt efter vilket djup de stelnat på, som tumregel:

Ju större mineralkorn som finns i stenen ju längre tid har den haft på sig att stelna.

Det finns alltså 3 nivåer som en bergart kan stelna på:

• Djupbergarter stelnar djupt nere i berggrunden och uppvisar oftast stora mineral korn.

Granit och Gabbro är några exempel.

• Gångbergarter stelnar i sprickor i berggrunden, visar oftast endast "strökorn".

Exempel är: Kvartsporfyr och diabas.

• Ytbergarter Är bergarter som stelnar på ytan. För ögat finns det inga synliga mineralkorn.

Ryolit och basalt är exempel.

Efter det ovan kan du kanske gissa att det kan bildas serier med bergarter av samma sammansättning? De tre ovan sedda exemplen följer två sådana serier.

Granit-Kvarts Porfyr-Ryolit bildar en serie. Gabbro-diabas-basalt en annan.

För guldvaskaren är generellt sätt är de intressanta för att:

En nästan stelnad bergart har en benägenhet att avge så kallade magmatiska restlösningar.

I princip super hett vatten som är eller kommer att bli anrikat av diverse mineral. kvarts och pyrit är några exempel som är relativt vanliga. Men även guld hör hit.

Givetvis kan en uppträngande smälta omvandla (ändra på) omgivande berg, men jag är lite osäker på hur intressant detta är för guldvaskaren.

Och här avrundar vi och går vidare till nästa.

Metamorfa bergarter

Metamorfa bergarter är bergarter som ändrats från sin ordinarie sammansättning och/eller struktur. Den ordinarie bergarten ändras pga förändring av tryck och/eller värme.

Metamorfism av bergarter delas in i flera olika sorter, vi kommer snudda på följande:

• Regional metamorfism
• Kontakt metamorfism

Regional metamorfism är en storskalig historia. När t.ex. två kontinental plattor krockar med varandra och den ena tvingas ner under den andra kan det orsaka regional metamorfism. Detta kommer ofta hand i hand med sådant som bygger bergs kedjor.

Kontakt metamorfism kom upp lite tidigare innan när vi pratade om vulkaniska bergarter och hur en uppträngande magma kan omvandla omgivande berg. Alltså en plötslig upphettning av kallare berg.

Regional metamorfism erbjuder gott om kraft och yta för att kunna ha möjlighet att anrika malmer. Kontakt metamorfism är jag osäker på.