Geologi

Detta är i sig kanske inte ett nödvändigt kapitel, men det brukar förr eller senare dyka upp hos dom som även vill leta på egen hand. Så vi ska försöka få ihop lite info om geologi.

Bergarter

Det finns tre huvudtyper av bergarter, vi kommer inte gå in i detalj på alla men förhoppningsvis ge en grov översikt. Detta är ett stort ämne.

Vidare till de olika typerna:

Vulkaniska bergarter (Engelska: Igneous rocks)
Metamorfa Bergarter (Engelska: Metamorphic rock)
Sedimentära bergarter (Engelska: sedimentary rock)

Bergarterna skiljs åt efter deras mineral innehåll, alltså vilka mineral som finns i bergarten. Det finns så att säga Huvud mineral som är viktigast samt accessoar mineral som är av mindre betydelse. (För identifikationen)

Kvartsrika bergarter kallas sura, deras motsats - kvartsfattiga bergarter kallas basiska. Även detta är ett sätt gränsa in en bergarts identitet.

Exempel (som kan vara lite överkurs): Granit består av kvarts, Kali fältspat och glimmer. Det är en sur bergart. Gabbro består huvudsakligen av pyroxen och Plagioklas. Den är basisk.

En kort definition: En Bergart består av ett eller flera mineral

Och nu kan vi börja dyka in lite djupare i bergarternas värld.

Vulkaniska bergarter

Vulkaniska bergarter, som namnet antyder kommer från vulkanisk aktivitet. Men inte bara ytnära, under varje vulkan sitter en slags kammare som är full med magma.

Kort notis: Magma är samma sak som lava, bara ett det inte nått markytan. Lava är magma som nått markytan.

Bergarterna skiljs även åt efter vilket djup de stelnat på, som tumregel:

Ju större mineralkorn som finns i stenen ju längre tid har den haft på sig att stelna.

Det finns alltså 3 nivåer som en bergart kan stelna på:

Djupbergarter stelnar djupt nere i berggrunden och uppvisar oftast stora mineral korn.

Granit och Gabbro är några exempel.

Gångbergarter stelnar i sprickor i berggrunden, visar oftast endast "strökorn".

Exempel är: Kvartsporfyr och diabas.

Ytbergarter Är bergarter som stelnar på ytan. För ögat finns det inga synliga mineralkorn.

Ryolit och basalt är exempel.

Efter det ovan kan du kanske gissa att det kan bildas serier med bergarter av samma sammansättning? De tre ovan sedda exemplen följer två sådana serier.

Granit-Kvarts Porfyr-Ryolit bildar en serie. Gabbro-diabas-basalt en annan.

För guldvaskaren är generellt sätt är de intressanta för att:

En nästan stelnad bergart har en benägenhet att avge så kallade magmatiska restlösningar.

I princip super hett vatten som är eller kommer att bli anrikat av diverse mineral. kvarts och pyrit är några exempel som är relativt vanliga. Men även guld hör hit.

Givetvis kan en uppträngande smälta omvandla (ändra på) omgivande berg, men jag är lite osäker på hur intressant detta är för guldvaskaren.

Och här avrundar vi och går vidare till nästa.

Metamorfa bergarter

Metamorfa bergarter är bergarter som ändrats från sin ordinarie sammansättning och/eller struktur. Den ordinarie bergarten ändras pga förändring av tryck och/eller värme.

Metamorfism av bergarter delas in i flera olika sorter, vi kommer snudda på följande:

Regional metamorfism
Kontakt metamorfism

Regional metamorfism är en storskalig historia. När t.ex. två kontinental plattor krockar med varandra och den ena tvingas ner under den andra kan det orsaka regional metamorfism. Detta kommer ofta hand i hand med sådant som bygger bergs kedjor.

Kontakt metamorfism kom upp lite tidigare innan när vi pratade om vulkaniska bergarter och hur en uppträngande magma kan omvandla omgivande berg. Alltså en plötslig upphettning av kallare berg.

Regional metamorfism erbjuder gott om kraft och yta för att kunna ha möjlighet att anrika malmer. Kontakt metamorfism är jag osäker på.