Vesuvianit

Vesuvianit
Vesuvianit i asbest
Kategori	Mineral
Strunz klassificering	08.BN.05
Kemisk formel	Ca10(Mg, Fe)2Al4(SiO4)5(Si2O7)2(OH,F)4
Färg	Gul, grön, brun, färglös till vit,blå, violett, rosa, röd, svart
Förekomstsätt	Korta pyramidala till långa prismatiska kristaller vanliga, massiv massiv till pelarformig
Kristallsystem	Tetragonalt
Tvillingbildning	Fina tvillingområden observerade
Spaltning	Svag på {110} och {100}, mycket svag på {001}
Brott	Subconchoidalt till oregelbundet
Hårdhet (Mohs)	6 - 7
Glans	Harts- till glasartad
Refraktion	nω=1,703 – 1,752, nε=1,700 – 1,746
Ljusbrytning	Enaxlig (-)
Dubbelbrytning	δ=0,004 – 0,006
Pleokroism	Lätt i färgade varianter
Transparens	Halvtransparent till genomskinlig
Fluorescens	Ingen
Streckfärg	Vit
Specifik vikt	3,32 –3,43
Löslighet	Till synes olöslig i syror

Vesuvianit, eller idokras, är en halvädelsten med varierande färg. Den består av ett silikat av lerjord och kalk. De gröna varianterna är något lättare än de bruna.

Mineralet kristalliserar i talrika former, mest dock som fyra- till åttasidiga kristaller.

Förekomst

Vesuvianit förekommer på många platser såsom vid vulkanen Vesuvius, i Piemonte, Tyrolen, Ural, Sibirien och vid Eger i Böhmen. Vid Alathal i Piemonte förekommer en vacker gräsgrön och på Vesuvius en brun variant vilka slipas till prydnadsstenar.

I Sverige har den påträffats i Lindbo i Västmanland, vid Falun samt vid i Gökum i Uppland. Vidare finns förekomster vid Frugård i Finland och i Norge finns en blågrå variant i Telemarken, vid Eker och vid Egg utanför Kristiansand.

Användning

Vesuvianit i slipat tillstånd förekommer ibland som prydnadssten under benämningen krysiolit och grön granat.

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Wikipedia