Jössefors
| Jössefors | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Kommun | Arvika kommun |
| Församling | Arvika västra församling |
| Koordinater | coord}} |
| Area | 148,06 hektar |
| Folkmängd | 732 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 4,94 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 5700 |
  Jössefors läge i Värmlands län
| |
Jössefors, tätort i Arvika kommun, Värmland (Värmlands län). Jössefors, som är en gammal bruksort, ligger ca 7 km nordväst om Arvika och hade år 2000 747 invånare. I samhället, som är beläget vid länsväg 172, finns bl.a. gjuteri samt tillverkning av plastemballage. Pendling förekommer, främst till Arvika.
Tidigare fanns Jössefors bruk på orten. Jössefors AB hade bildats redan 1880, och när det år 1917 förvärvades av Billeruds AB bestod verksamheten av ett träsliperi och ett sågverk. Träsliperiet ersattes av ett pappersbruk 1921, efter en förödande brand året innan. Vid Jössefors bruk kom flera nya innovationer inom massatillverkningen att experimenteras fram. Exempelvis blekning med syrgas, något som fortfarande tillämpas vid sulfatmassafabriker i hela världen. På 1940-talet arbetade 350 personer vid bruket. Jössefors var dock för litet för att kunna klara sig i den hårdnande konkurrens som slog ut de mindre anläggningarna. I mars 1969 lades verksamheten ned vid bruket, som då hade 200 anställda. Två år senare revs fabriken. En minnestavla uppsattes på platsen 2005.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Jössefors 1960–2010[2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 679 | |||
| 1965 | 740 | |||
| 1970 | 759 | |||
| 1975 | 806 | |||
| 1980 | 854 | |||
| 1990 | 771 | 149 | ||
| 1995 | 744 | 149 | ||
| 2000 | 747 | 149 | ||
| 2005 | 748 | 149 | ||
| 2010 | 732 | 148 | ||
Noter
- ↑ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011.
- ↑ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
