Skillnad mellan versioner av "Bergarter"

Från GuldWiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(8 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte)
Rad 7: Rad 7:
'' Bergarter består av ett eller flera mineral''
'' Bergarter består av ett eller flera mineral''


Bergarter är det som den allra mesta sten består av som du ser ute i naturen.
De flesta stenar man ser ute i skogen är egentligen bergarter.
Ibland ser man mineral korn, de finns i olika storlekar.
Ibland ser man mineral korn, de finns i olika storlekar.


Rad 22: Rad 22:
Vi delar in bergarter i tre kategorier:
Vi delar in bergarter i tre kategorier:


# Vulkaniska Bergarter - uppvisar ofta ett slags mosaik mönster bland mineral kornen.
# Vulkaniska bergarter - uppvisar ofta ett slags mosaikmönster bland mineralkornen.
# Metamorfa bergarter - uppvisar diverse strukturer. Veckade (liknar vågor) kan vara ett exempel.
# Metamorfa bergarter - uppvisar diverse strukturer. Veckade (liknar vågor) kan vara ett exempel.
# Sedimentära bergarter - uppvisar ofta ett horisontellt mönster. Men inte alltid.
# Sedimentära bergarter - uppvisar ofta ett horisontellt mönster. Men inte alltid.
Rad 29: Rad 29:
Men man skiljer dem även åt beroende på vilka mineral som förekommer i dem.
Men man skiljer dem även åt beroende på vilka mineral som förekommer i dem.


Det finns ''huvud mineral'' - något som en bergart av en speciell sort alltid innehåller.
Det finns ''huvudmineral'' - något som en bergart av en speciell sort alltid innehåller.
T.ex. tar vi graniten igen, dess ''huvud mineral'' är Kvarts, glimmer och fältspat.
T.ex. tar vi graniten igen, dess ''huvudmineral'' är Kvarts, glimmer och fältspat.


Sedan kan man kalla de andra som även kan förekomma för ''accessoar mineral''.
Sedan kan man kalla de andra som även kan förekomma för ''accessoar mineral''.
Rad 87: Rad 87:
[[Fil:Vulkaniskabergarter.JPG|200px|thumb|right|Schema omarbetat]]
[[Fil:Vulkaniskabergarter.JPG|200px|thumb|right|Schema omarbetat]]


Att kombinera flera av dessa metoder och lägga in en tumregel här och var så kan man sedan lättare identifera vissa mineral. Dom i mitten är extra svåra att skilja åt.
Att kombinera flera av dessa metoder och lägga in en tumregel här och var så kan man sedan lättare identifiera vissa mineral. Dom i mitten är extra svåra att skilja åt.


Men det ska sägas att det säkraste sättet är med petrografisk undersökning, utan det kan man inte särskilja vissa bergarter.
Men det ska sägas att det säkraste sättet är med petrografisk undersökning, utan det kan man inte särskilja vissa bergarter.
Rad 93: Rad 93:
Man studerar bäst en bergart med en färsk brott yta och lupp.
Man studerar bäst en bergart med en färsk brott yta och lupp.
Luppen bör vara kring 10x förstoring, helst triplett.
Luppen bör vara kring 10x förstoring, helst triplett.


==== Vulkaniska Bergarter i Bild ====
==== Vulkaniska Bergarter i Bild ====


Här kommer så småningom vi lägga upp bilder av vulkaniska bergarter.
Här kommer så småningom vi lägga upp fler bilder av vulkaniska bergarter.
 
 
[[Fil: Ryolit.jpg|200px|thumb|left|Ryolit med strökorn av kvarts]] [[Fil:Granit.jpg|200px|thumb|center|Granit]]
 
 
 




<br>
=== Metamorfa Bergarter ===
=== Metamorfa Bergarter ===


Metamorf kommer från grekiskans:
Metamorf kommer från grekiskans:
Meta - ändra
<br>Meta - ändra<br>
Morf - form
Morf - form


Det handlar alltså om bergarter som har ändrats från sitt ordinarie tillstånd.
[[Fil:Metamorf_bergart.JPG|right|Metamorf bergart - vacker!]]
 
Det handlar alltså om bergarter som har ändrats från sitt ordinarie tillstånd, som bilden till höger.
Vanligen är det vulkaniska eller sedimentära bergarter som utsatts för temperaturer och/eller tryck som varit höga nog att ändra på bergarten.
Vanligen är det vulkaniska eller sedimentära bergarter som utsatts för temperaturer och/eller tryck som varit höga nog att ändra på bergarten.
Men man kanske ska påpeka att även tidigare metamorfa bergarter kan utsättas för metamorfism i flera omgångar.


Rent praktiskt kan detta vara t.ex. när en kontinental platta trycks ned under en annan men inte smälts upp helt. (bildar alltså inte magma)
Rent praktiskt kan detta vara t.ex. när en kontinental platta trycks ned under en annan men inte smälts upp helt. (bildar alltså inte magma)
Då kommer en ganska drastisk förändring.
En ganska drastisk förändring kommer ta form.


Det kan ske genom att en ny magma kommer in i bilden.  
Det kan även ske att en ny magma kommer in i bilden.  
De relativt höga temperaturerna som det medför kan ändra på omgivande berg.
De relativt höga temperaturerna som det medför kan ändra på omgivande berg


Metamorfa bergarter delas in i olika grupper beroende på mineralen den innehåller och vilken grad av metamorfism (omvandling) den genomgått.  Detta kallas i finare ord för metamorf facies.
Metamorfa bergarter delas in i olika grupper beroende på mineralen den innehåller och vilken grad av metamorfism (omvandling) den genomgått.  Detta kallas i finare ord för metamorf facies.
Rad 118: Rad 130:


För en säker undersökning bör man använda tunnslipningar.
För en säker undersökning bör man använda tunnslipningar.
Man undersöker då tunnslipningar i petrografiskt mikroskop och tittar på vilka mineral som förekommer. Då kan man med god säkerhet säga vilka temperaturer och tryck denna bergart utsatts för.
Man undersöker då tunnslipningar i petrografiskt mikroskop och tittar på vilka mineral som förekommer. Då kan man med god säkerhet säga vilka temperaturer och tryck denna bergart utsatts för igenom mineralen den består av.


Detta är rent praktiskt inte alltid möjligt för prospektören att identifiera en metamorf bergart med de få instrument som han har tillgång till.
Detta är rent praktiskt inte alltid möjligt för prospektören att identifiera en metamorf bergart med de få instrument som han har tillgång till.
Rad 127: Rad 139:


Med sådana termer kan man trots begränsad utrustning beskriva vad man har med att göra.
Med sådana termer kan man trots begränsad utrustning beskriva vad man har med att göra.
==== Kännetecken på metamorfa bergarter och allmänna råd ====
Hur känner man då igen metamorfa bergarter?
Tja, det finns några sätt att gå tillväga.
Man kan jämföra med andra bergarter av sedimentär art och/eller vulkaniska.
Ibland finns det strukturer i metamorfa bergarter som skiljer sig från de andra.
t.ex. kan de vara veckade, folierade m.m.
Man kan luta sig tillbaka på erfarenhet, i alla fall relativt ofta.
Som exempel kan vara skillnaden mellan kvartsit och sandsten.
Skillnaden i väsentligt är att kvartskornen som kvartsiten består av är "fusionerade" ihop på ett stabilt vis.
Sandstenens kvartskorn däremot sitter inte så hårt ihop varpå en brottyta inte får den typiska fett glansen som kvarts har.
Sedan kan man undersöka det under lupp om stora nog mineral korn finns kan det hjälpa.
Kvarts framförallt har en benägenhet att deformeras under metamorfos. (tillämpas mest i norden)
Har stenen fenokryster, alltså strökorn, kan dessa vara "deformerade".
[[Fil:Bergarter 083.png|200px|thumb|right|Omvandlad kvartsporfyr]]
Ett exempel finns i bilden till höger. Det är en kvartsporfyr som blivit omvandlad genom heta vattenflöden. Notera även en färgändring i den sektion som varit närmast det heta vattnet.
Det kan även finnas mineral i bergarten som annars inte ska finnas där.
Man antar det är genom metamorfos som peridotit kan få "tillskott" av plagioklas och spinell.
=== Sedimentära bergarter ===
Sedimentära bergarter bildas, som namnet antyder, från sediment.
Sediment är i sig vittrings produkter av andra bergarter, kan man säga.
Sediment uppträder i form av t.ex. sand och grus och kan bli till en (relativt) fast sten.
Detta kan variera lite.. Hur fast.
Men nog av det, hur kan då t.ex. kvarts rik sand bli till sandsten?
Enkelt: Tryck. Men, tänker du, inte kan väl bara tryck bilda en sten?
Visst, visst, om vi ska vara petiga så.. med ökat tryck så ökar även temperaturen.
Detta är eftersom ökat djup innebär ökad temperatur, oftast finns då (relativt) mycket annat över som utövar tryck på underliggande sediment.
==== Kännetecken ====
Hur känner man då igen en sedimentär bergart?
Det finns flera saker man kan gå på, men några relativt vanliga kännetecken är
* Horisontella "lager"/linjer
* Mineralkorn som ligger relativt löst, stenen spricker mellan kornen - inte rätt igenom.
* Spår av organiska ämnen eller fossil.
Vadå, tänker du kanske, horisontella linjer?
Jo, sedimentära processer sker över stora arealer.
Sedimenten kan t.ex. avsättas nere i havet. Således kan de bilda horisontella lager.
[[Kategori:Berggrunden]]
[[Kategori:Geologi]]

Nuvarande version från 23 juli 2017 kl. 15.24

Bergarter

Även om vi snuddat vid bergarter i artikeln Geologi så kan vi ta oss en liten fördjupning här. Så om du bara vill ha en översikt är denna artikel kanske lite väl saftig..

Hur skulle man då kunna definera en bergart? Jo, man brukar säga att: Bergarter består av ett eller flera mineral

De flesta stenar man ser ute i skogen är egentligen bergarter. Ibland ser man mineral korn, de finns i olika storlekar.

Storleken visar på hur snabbt de stelnat. Ju större, ju längre har de behövt för att stelna.

Ryolit uppvisar små eller inga mineral korn. Den har stelnat snabbt. Granit som består av samma mineraler, har stora korn som syns lätt med blotta ögat.

Ibland kan det ha stelnat så snabbt att inga mineral korn syns alls. Det har ofta ett glasaktigt utseende, obsidian (vulkaniskt glas) är ett exempel.


Vi delar in bergarter i tre kategorier:

  1. Vulkaniska bergarter - uppvisar ofta ett slags mosaikmönster bland mineralkornen.
  2. Metamorfa bergarter - uppvisar diverse strukturer. Veckade (liknar vågor) kan vara ett exempel.
  3. Sedimentära bergarter - uppvisar ofta ett horisontellt mönster. Men inte alltid.

Bergarterna skiljs alltså åt beroende på uppkomst. Men man skiljer dem även åt beroende på vilka mineral som förekommer i dem.

Det finns huvudmineral - något som en bergart av en speciell sort alltid innehåller. T.ex. tar vi graniten igen, dess huvudmineral är Kvarts, glimmer och fältspat.

Sedan kan man kalla de andra som även kan förekomma för accessoar mineral. Det senare har inte lika stor betydelse vid identifiering.

Vulkaniska bergarter

Vulkaniska bergarter, som namnet antyder, har med vulkanism att göra. Det vill säga att deras ursprung är smält sten.

Denna smälta stenen (magman) tränger sedan upp i berggrunden av olika skäl. Kanske har vi som på Island där kontinental plattorna glider isär, åt vars ett håll. En "spricka" i berggrunden bildas och magma tränger upp.

De kan kollidera, så en platta pressas ner under en annan. Med djupet ökar värmen och trycket. Den plattan som pressas neråt smälter upp. Det är vad som sker i medelhavet, Italiens vulkaner har kommit till p.g.a. detta.

Sedan finns det så kallade "hotspots" (på engelska), mantelplym på svenska. De har inte mycket med kontinental plattorna att göra.

Det är super het magma, som i och med den höga värmen är extra benägen att stiga till ytan. Man kan tänka sig detta lite som kokande vatten där "bubblorna" stiger uppåt.

Bara att i mantelplymens fall så smälter denna även omgivande berg. Detta gör att den bibehåller samma position i många många miljoner år.

Hawaii är ett exempel på mantelplym. En mantelplym kan ses som jordens egna (överdimensionerade?) övertrycks ventiler..


Vidare till klassificering av bergarter. De delas delvis in efter hur djupt de stelnat, alltså:

  • Djupbergarter - sådana som bildats djupt under ytan.
  • Gångbergarter - sådana som stelnat i sprickor.
  • Ytbergarter - trängt upp ur vulkan som lava och stelnat.

Men även efter deras kisel (kvarts) halt:

  • Sura bergarter innehåller mycket kvarts
  • Intemediära är någonstans mittemellan
  • Basiska bergarter innehåller lite kvarts

Sedan kan man även dela in de i hur "mättade" mineralen är i förhållande till Kisel halten. Alltså, om bergarters mineraler skulle kunna ta in mer kisel.

Då finns följande alternativ:

  • Övermättade - "för mycket kisel"
  • Mättade - de har nog med kisel, men inte för mycket.
  • Omättade - skulle kunna ta upp mer kisel.

Men nog med detta, om man vet hur man ska känna igen mineralen så finns detta schema till nytta inom vulkaniska bergarter:

Schema omarbetat

Att kombinera flera av dessa metoder och lägga in en tumregel här och var så kan man sedan lättare identifiera vissa mineral. Dom i mitten är extra svåra att skilja åt.

Men det ska sägas att det säkraste sättet är med petrografisk undersökning, utan det kan man inte särskilja vissa bergarter.

Man studerar bäst en bergart med en färsk brott yta och lupp. Luppen bör vara kring 10x förstoring, helst triplett.


Vulkaniska Bergarter i Bild

Här kommer så småningom vi lägga upp fler bilder av vulkaniska bergarter.


Ryolit med strökorn av kvarts
Granit




Metamorfa Bergarter

Metamorf kommer från grekiskans:
Meta - ändra
Morf - form

Metamorf bergart - vacker!

Det handlar alltså om bergarter som har ändrats från sitt ordinarie tillstånd, som bilden till höger. Vanligen är det vulkaniska eller sedimentära bergarter som utsatts för temperaturer och/eller tryck som varit höga nog att ändra på bergarten. Men man kanske ska påpeka att även tidigare metamorfa bergarter kan utsättas för metamorfism i flera omgångar.

Rent praktiskt kan detta vara t.ex. när en kontinental platta trycks ned under en annan men inte smälts upp helt. (bildar alltså inte magma) En ganska drastisk förändring kommer ta form.

Det kan även ske att en ny magma kommer in i bilden. De relativt höga temperaturerna som det medför kan ändra på omgivande berg

Metamorfa bergarter delas in i olika grupper beroende på mineralen den innehåller och vilken grad av metamorfism (omvandling) den genomgått. Detta kallas i finare ord för metamorf facies. De kan även kategoriseras beroende på vad för bergart det från början varit, när man kan fastställa det.

För en säker undersökning bör man använda tunnslipningar. Man undersöker då tunnslipningar i petrografiskt mikroskop och tittar på vilka mineral som förekommer. Då kan man med god säkerhet säga vilka temperaturer och tryck denna bergart utsatts för igenom mineralen den består av.

Detta är rent praktiskt inte alltid möjligt för prospektören att identifiera en metamorf bergart med de få instrument som han har tillgång till. Han borde då istället kanske borde luta sig tillbaka till s.k. "fälttermer" - alltså termer som används ute i fält av geologerna för att i grova drag uttrycka vad det rör sig om.

T.ex. används grönsten som en fältterm för att beskriva omvandlade (vulkaniska) basiska bergarter. Grönskiffer används om det är en grönsten med "skiffrig" (lagrad) struktur.

Med sådana termer kan man trots begränsad utrustning beskriva vad man har med att göra.


Kännetecken på metamorfa bergarter och allmänna råd

Hur känner man då igen metamorfa bergarter? Tja, det finns några sätt att gå tillväga.

Man kan jämföra med andra bergarter av sedimentär art och/eller vulkaniska. Ibland finns det strukturer i metamorfa bergarter som skiljer sig från de andra. t.ex. kan de vara veckade, folierade m.m. Man kan luta sig tillbaka på erfarenhet, i alla fall relativt ofta.

Som exempel kan vara skillnaden mellan kvartsit och sandsten. Skillnaden i väsentligt är att kvartskornen som kvartsiten består av är "fusionerade" ihop på ett stabilt vis. Sandstenens kvartskorn däremot sitter inte så hårt ihop varpå en brottyta inte får den typiska fett glansen som kvarts har.

Sedan kan man undersöka det under lupp om stora nog mineral korn finns kan det hjälpa. Kvarts framförallt har en benägenhet att deformeras under metamorfos. (tillämpas mest i norden) Har stenen fenokryster, alltså strökorn, kan dessa vara "deformerade".

Omvandlad kvartsporfyr

Ett exempel finns i bilden till höger. Det är en kvartsporfyr som blivit omvandlad genom heta vattenflöden. Notera även en färgändring i den sektion som varit närmast det heta vattnet.

Det kan även finnas mineral i bergarten som annars inte ska finnas där. Man antar det är genom metamorfos som peridotit kan få "tillskott" av plagioklas och spinell.

Sedimentära bergarter

Sedimentära bergarter bildas, som namnet antyder, från sediment. Sediment är i sig vittrings produkter av andra bergarter, kan man säga.

Sediment uppträder i form av t.ex. sand och grus och kan bli till en (relativt) fast sten. Detta kan variera lite.. Hur fast.

Men nog av det, hur kan då t.ex. kvarts rik sand bli till sandsten? Enkelt: Tryck. Men, tänker du, inte kan väl bara tryck bilda en sten? Visst, visst, om vi ska vara petiga så.. med ökat tryck så ökar även temperaturen.

Detta är eftersom ökat djup innebär ökad temperatur, oftast finns då (relativt) mycket annat över som utövar tryck på underliggande sediment.

Kännetecken

Hur känner man då igen en sedimentär bergart?

Det finns flera saker man kan gå på, men några relativt vanliga kännetecken är

  • Horisontella "lager"/linjer
  • Mineralkorn som ligger relativt löst, stenen spricker mellan kornen - inte rätt igenom.
  • Spår av organiska ämnen eller fossil.

Vadå, tänker du kanske, horisontella linjer? Jo, sedimentära processer sker över stora arealer. Sedimenten kan t.ex. avsättas nere i havet. Således kan de bilda horisontella lager.