Visa källa för Elektrisk laddning

[[Fil:BaterieR6.jpg|miniatyr|Ett [[batteri]] är elektriskt neutralt.]]
[[Fil:Palais de la decouverte electrostatique 2 jnl.jpg|miniatyr|En laddad flicka]]
'''Elektrisk laddning''' eller '''elmängd'''<ref>{{bokref|kapitel=Elektricitet och magnetism (1971)| titel=SI måttenheter: Storheter och enheter | författare=[[Svenska Elektriska Kommissionen]]|utgivningsort=Stockholm |utgivare=[[Swedish Standards Institute]] |år=1988}}</ref> (''Q'', ''q'') är den fysikaliska [[storhet]] som påverkas av [[elektromagnetisk växelverkan]], en av [[fundamental kraft|de fyra fundamentala krafterna]]. 

I [[Coulombs lag]] har laddning samma roll som massa i [[Newtons gravitationslag]], men skillnaden är att laddning kommer i två varianter, positiv och negativ. Det finns också en fundamental skillnad med de tre typer av [[färgladdning]] i den [[starka växelverkan]].

Att det finns två och endast två typer av [[statisk elektricitet]] har varit känt sedan 1700-talet. [[Charles du Fay|Du Fay]] myntade termerna ''vitreös'' och ''resinös'', för "glaselektricitet" och "hartselektricitet".<ref>{{webbref|författare=Charles François de Cisternay du Fay |publdatum=1734 |titel=A Discourse concerning Electricity |url=http://www.sparkmuseum.com/BOOK_DUFAY.HTM |verk=[[Philosophical Transactions]]}}</ref> Laddningar av samma typ repellerar varandra, medan växelverkan mellan laddningar av olika typ är attraktiv. [[Benjamin Franklin]] upptäckte att man kunde betrakta dessa som positiva och negativa laddningar, vars algebraiska summa är [[konservation (fysik)|konserverad]]. Detta betyder att den totala laddning varken kan förnyas eller förintas, vilket gör den till en av de elementära egenskaper materia besitter.

Elektrisk laddning är kvantiserad till negativa eller positiva multipler av [[elementarladdning]]en ''e''. [[Kvark]]ars laddninger är ±⅓''e'' eller ±⅔''e'', men de förekommer inte fria.

== Laddning i elektromagnetisk fältteori ==
I [[elektromagnetisk fältteori]] betraktas laddning som en kontinuerlig kvantitativ storhet, som kan fördelas på en punkt, längs en linje, över en yta eller i en volym.

== Enheter och mätning ==
Inom [[SI]] betecknar elektricitetsmängden en mängd [[elementarladdning]]ar, där laddningsenheten är |''e''| = 1,602 177 33·10<SUP>-19</SUP> [[coulomb]] (vanligtvis är ''e'' den positiva laddningen för [[proton]]en, medan -''e'' är den negativa laddningen för [[elektron]]en). 

Elektricitetsmängd kan mätas med [[elektrometer]]. Det har enheten [[coulomb]]. Formern för beräkning är I = Q/t, Före upptäckten av Robert A Millikans [[elektron]], som genomfördes genom att fallande oljedroppar observerades, brukades termerna [[anjon]] (''jon'' betyder "strövare") och [[katjon]] användas, introducerade av Michael Faraday.

En (1) elektricitetsmängd kan definieras som den mängd laddningar som passerar genom en tvärsnittsyta i en [[elektrisk ledare]] under en ström på en (1) [[ampere]] under en (1) [[sekund]]. Formellt bör en sådan kvantitet vara en multipel av elementärladdningen ''e'', men eftersom det är ett medelvärde kan det vara vilket reellt tal som helst.

== Noter ==
<references/>

{{SI}}
{{elstub}}

[[Kategori:Elektromagnetism]]