Garpenberg
Garpenberg är en tätort i Hedemora kommun, Dalarnas län och kyrkbyn i Garpenbergs socken. Orten hette tidigare Dala-Finnhyttan och namnet Garpenberg syftade då på Garpenbergs socken. Kända personer från Garpenberg är bl.a. Dan Eliasson.
Gruvan
Garpenberg är en ort med aktiv gruvdrift. Från början var det järnmalm som hämtades upp ur berget enligt sedan 1200-talet bevarade dokument. Men malmutvinningen har hållit på mycket längre än så. Sedermera har silver, zink, bly, koppar och guld blivit viktigare produkter. Silverförekomsten i berget anses som Europas största. Idag är det New Boliden, f.d. Boliden Mineral AB, som svarar för driften i den aktiva gruvan. Gruvan har ca 310 anställda (dec 2008)[1]
Det finns två gruvlavar i Garpenberg, i folkmun benämnda "Södra" och "Norra", var från början två separata gruvor. Sedan 2004 finns det en förbindelseort mellan gruvorna omkring 800-900 nivån, och därmed betecknas gruvorna numera som en enda gruva. Den södra laven är Sveriges näst högsta nu existerande lave (tillsammans med den i Tuolluvaara) med en höjd av 76 meter. Laven vid Garpenberg Norra är 66 meter vilket placerar den bland de tio högsta i Sverige. Den nedlagda Smältarmossgruvans lave revs i september 2011.
Planer finns på att bygga en fjärde lave mellan norra och södra laven, vid Lappberget. Laven är planerad att bli 85 meter hög och hissen ska gå ända ner till 1100-nivån.[2]
Gruvkapellet
I det gamla gruvkapellet, från tidigt 1600-tal, i Garpenberg samlades gruvfolket till bön före och efter arbetet. Nu är kapellet det enda bevarade gruvkapellet i Sverige. Det har flyttats 150 meter på grund av rasrisk, men är i övrigt bevarat i ursprungligt skick. Övervåningen är idag inredd som museum med samlingar från äldre tiders gruvdrift.
Gamla Garpenberg
I den äldre delen av byn ligger bland annat den numera jugenddekorerade Garpenbergs kyrkan från 1780-talet, gammelgården, skolan. Där återfinns också Garpenbergs auktionslokal är inrymd i den gamla järnvägsstationen. Namnet Garpenberg kommer från ordet "garpar" som var de tyskar som utvecklade gruvdriften. Även finnar, samer och valloner har haft en viktig roll i gruvbrytningens historia[3].
Det finns även en gammal kalkgruva (Kalkgruvhagen) med anor från 1400-talet i området Finnhyttan på vägen till Garpenbergs norra gruvområde. Driften bedrevs i dagbrott. En kalkugn från 1860-talet finns bevarad i ett av brotten. I området finns även ett unikt örtbestånd.
Garpenbergs herrgård
Strax utanför Garpenberg återfinns Garpenbergs herrgård. Byggnaden är uppförd 1801 av Salomon von Stockenström och är Dalarnas största. Byggnaden är uppförd ovan på ett slaggstensvalv med ursprung från Gustav Vasas kungsgård. I den praktfulla blå salongen finns handmålade kinesiska tapeter från 1700-talet. Garpenbergs herrgård har under större delen av 1900-talet härbärgerat en jägmästarutbildning i regi av dåvarande Skogshögskolan. Numera har Högskolan Dalarna diverse kurser i Skogshögskolans tidigare lokaler.
Galleri
Södra gruvlaven och fotbollsplanen Garpvallen
Kalkbrottet i Finnhyttan
Gruvmuseet
Garpenbergs kyrka
Garpenbergs herrgård
Referenser
- ↑ Dalarnas Tidning
- ↑ Dalarnas Tidningar, högst i Dalarna
- ↑ Dalarnas Forminnes- och Hembygdsförbund 2006: Dalarna 2006-ett mångkulturellt landskap. ISBN 91-87466-78-3
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Garpenberg.
- Wikimedia Commons har media som rör Garpenbergs gruvkapell.