Geologi

Geologi

Detta är i sig kanske inte ett nödvändigt kapitel, men det brukar förr eller senare dyka upp hos dom som även vill leta på egen hand. Så vi ska försöka få ihop lite info om geologi.

Bergarter

Det finns tre huvudtyper av bergarter, vi kommer inte gå in i detalj på alla men förhoppningsvis ge en grov översikt. Detta är ett stort ämne.

Vidare till de olika typerna:

• Vulkaniska bergarter (Engelska: Igneous rocks)
• Metamorfa Bergarter (Engelska: Metamorphic rock)
• Sedimentära bergarter (Engelska: sedimentary rock)

Bergarterna skiljs åt efter deras mineral innehåll, alltså vilka mineral som finns i bergarten. Det finns så att säga Huvud mineral som är viktigast samt accessoar mineral som är av mindre betydelse. (För identifikationen)

Kvartsrika bergarter kallas sura, deras motsats - kvartsfattiga bergarter kallas basiska. Även detta är ett sätt gränsa in en bergarts identitet.

Exempel (som kan vara lite överkurs): Granit består av kvarts, Kali fältspat och glimmer. Det är en sur bergart. Gabbro består huvudsakligen av pyroxen och Plagioklas. Den är basisk.

En kort definition: En Bergart består av ett eller flera mineral

Och nu kan vi börja dyka in lite djupare i bergarternas värld.

Vulkaniska bergarter

Vulkaniska bergarter, som namnet antyder kommer från vulkanisk aktivitet. Men inte bara ytnära, under varje vulkan sitter en slags kammare som är full med magma.

Kort notis: Magma är samma sak som lava, bara ett det inte nått markytan. Lava är magma som nått markytan.

Bergarterna skiljs även åt efter vilket djup de stelnat på, som tumregel:

Ju större mineralkorn som finns i stenen ju längre tid har den haft på sig att stelna.

Det finns alltså 3 nivåer som en magma eller lava kan stelna på:

• Djupbergarter stelnar djupt nere i berggrunden och uppvisar oftast stora mineral korn.

Granit och Gabbro är några exempel.

• Gångbergarter stelnar i sprickor i berggrunden, visar oftast endast "strökorn".

Exempel är: Kvartsporfyr och diabas.

• Ytbergarter Är bergarter som stelnar på ytan. För ögat finns det inga synliga mineralkorn.

Ryolit och basalt är exempel. Vid extremt snabb avkylning kan vulkaniskt glas (Obsidian) bildas.

Efter det ovan kan du kanske gissa att det kan bildas serier med bergarter av samma sammansättning? De tre ovan sedda exemplen följer två sådana serier.

Granit-Kvarts Porfyr-Ryolit bildar en serie vars huvudbeståndsdelar är kvarts, fältspat och glimmer. Gabbro-diabas-basalt en annan som består huvudsakligen av Pyroxen och plagioklas.

Malmbildning och vulkanism

Man kan säga att det finns direkta och indirekta sätt för en magma att bilda malmer.

En direkt form är t.ex. att enstaka mineral korn kristalliseras ut i tidigt stadium, om dessa har en hög specifik vikt så kan de med tiden sorteras ut av tyngdkraften.

De sjunker alltså till botten, inte helt olikt den procedur vi tar till oss med vaskningen. Sådana gamla magma kammare, när de stelnat till berg, kan visa upp en lagrad karaktär.

Dessutom finns det malmer som är oxidiska i sin karaktär, Kirunavaara kan man tänka på. Järnmalmen antas ha varit en oxidisk magma.

Exempel på en indirekt malm bildning genom vulkanism:

En nästan stelnad bergart har en benägenhet att avge så kallade magmatiska restlösningar.

I princip super hett vatten som är eller kommer att bli anrikat av diverse mineral. kvarts och pyrit är några exempel som är relativt vanliga. Men även guld hör hit.

Givetvis kan en uppträngande smälta omvandla (ändra på) omgivande berg. Teoretiskt skulle detta kunna smälta upp delvis omgivande berg och på så vis anrikas i malm mineral. Men hur eller om detta skett i verkligheten vet jag inte.

Det finns även andra saker som kan ge upphov till malmer inom vulkanismen värd, men detta räcker som en inledning.

Kul att veta: I sig så är vatten inte så bra på att lösa upp vissa mineral, men genom vissa förekommande joner kan vattnet lösa upp betydliga mängder för att det sedan ska fällas ut som mineral. Metall joner har t.ex. en benägenhet att omgiva sig med klorid joner (Cl-) vilket gör att dom blir till metallsalter. Somliga har då en högre grad av löslighet i vatten.

Vi avrundar och går vidare till metamorfa bergarter.

Metamorfa bergarter

Metamorfa bergarter är bergarter som ändrats från sin ordinarie sammansättning och/eller struktur. Den ordinarie bergarten ändras pga förändring av tryck och/eller värme.

Metamorfism av bergarter delas in i flera olika sorter, vi kommer snudda på följande:

• Regional metamorfism
• Kontakt metamorfism

Regional metamorfism är en storskalig historia. När t.ex. två kontinental plattor krockar med varandra och den ena tvingas ner under den andra kan det orsaka regional metamorfism. Detta kommer ofta hand i hand med sådant som bygger bergs kedjor.

Kontakt metamorfism kom upp lite tidigare innan när vi pratade om vulkaniska bergarter och hur en uppträngande magma kan omvandla omgivande berg. Alltså en plötslig upphettning av kallare berg.

Metamorfism och malmbildning

Metamorfism skulle kunna skapa malmer på ett flertal sätt. T.ex. kan en sandsten vara porös och detta kan göra att den innehåller vatten i relativt hög grad.

Utsätts sedan sandstenen för värme fusioneras kvartsen ihop till kvartsit (ny och kompaktare bergart) så måste ju vattnet ta vägen någonstans... Om värmen och trycket är högt nog kan hydrothermal aktivitet uppstå. Det heta vattnet vi pratade om tidigare kommer så in på bilden igen.

Eller säg att ett konglomerat (kompaktat sediment från en å) omvandlas, är detta guldförande kan guldet anrikas i högre grad. Speciellt om det rör sig om en granitisk magma som finns i närheten, då dessa ofta är rikare på vatten. Hydrothermal aktivitet kan då anrika guldet.

Sedimentära Bergarter

Kanske inte det som de flesta har i åtanke vid guldsökning, men lika bra att ta upp det här med.

En sedimentär bergart är en bergart som uppkommit av att tidigare bergarter vittrats/eroderats ner till sand, grus, lera och liknande.

Dessa så kallade sediment (sanden i en bäck är sediment) kan t.ex. i havet ansamlas och skapa mäktiga "täcken" som med tiden kommer ha en betydelse full vikt. Vikten och trycket som det utövar går hand i hand, tjocka sediment lager - högre tryck.

Om trycket blir högt nog kan detta kompakta sedimentet på så vis att en ny bergart bildas. Sandsten t.ex. består av f.d. kvartsrik sand som blivit kompaktad.

Sandsten och liknande kanske vi inte behöver vittna så mycket intresse, för den form av sediment som avsatts i havet har färdats långt och är oftast relativt ointressant.

Däremot finns det speciella stenar som bildas trots att dom inte färdats så långt. Konglomerat, i princip sediment från en å som kompaktats, skulle kunna innehålla guld om ån som tidigare transporterade sedimenten var guldförande.

Man känner lätt igen konglomerat på (oftast) väl rundade stenar som är cementerade i en grundmassa. Tittar man noga kan man ibland se enstaka gruskorn och annat i det som cementerar ihop stenen.

Arkos är en sandsten som domineras av kvarts och kalifältspat. Man spekulerar på att den sällan bildas så långt från vars dess ursprung är. Hur man vet detta? Jo, kalifältspaten degraderas snabbt till lera.