Istiden

Från GuldWiki
Version från den 19 november 2014 kl. 18.36 av Eucitzen (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '== Istider generell information == Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säk...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök

Istider generell information

Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.


Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan. Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.

Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt. Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den "globala uppvärmningen")

Hur uppkommer då en istid?

Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.

Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det. Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart. Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.

Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.

Istiden och Landskapet idag

Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung förteelse. Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under "kvartär perioden" som pågår än) Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.

Inlandsisen, som lär ha varit ett par kilometer tjock, var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper. Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget. Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.

Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.

Morän

Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän. Morän är en jordart som består av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.

Givetvis har lokala bergarter en viss påverkan på moränen, exempelvis om hårdare bergarter funnits lär det finnas fler stenblock och kantiga stenar. Har det varit en mjukare bergart lär finare sand eller rent av lera vara dominerande.

Dock kan moränen under högsta kuslinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. Det kan vara väldigt tydligt på kalottberg, kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.

En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ändmoränen. Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.

När en is smälter och "dumpar" det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en dödismorän. Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.

Rullstensåsar

Rullstensåsar är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man. Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen.

I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.

Isräfflor

Isräfflor är "skåror" eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.