Istiden

Från GuldWiki
Hoppa till: navigering, sök

Istider generell information

Så fort du sätter foten utanför dörren konfronteras du med en historia om istiden, att kunna lite om istiden och dess följder är säkert av intresse för varje guldvaskare.


Den senaste istiden antas ha börjat för ca 100 000 till 120 000 år sedan och kom mot sitt slut för ca 10 000 år sedan. (beroende lite på vart i landet man bor) Istider är inget ovanligt, man tror att det funnits kring 50 istider under jordens historia, en ny kommer ca varje 100 000 år.

Givetvis varierade temperaturen även under istiden och det var alltså inte ständigt kallt. Appropå varierande temperaturer så spekulerar vissa på att istiden inte riktigt är slut än, eller att vi kanske är på väg ut ur den. (vilket skulle kunna förklara den "globala uppvärmningen")

Hur uppkommer då en istid?

Det är fortfarande osäkert. En del tror att det har med jordens omloppbana kring solen att göra. Kommer vi vid ett tillfälle en bit längre bort från solen blir klimatet givetvis kallare. Andra menar att den förklaringen är otrillräcklig.

Den senaste forskningen (2013) menar att ju mer det kilometer tjocka istäcket trycker ner berggrunden - ju varmare blir det. Så exampelvis om isen trycker ner berggrunden 1 kilometer så ökar temperaturen med 5 grader och då tar avsmältningen fart. Så det är en samverkan mellan omloppsbanan, istäckets storlek och hur djupt ner berggrunden pressats.

Förövrigt kan alla dom som vandrat i bergen upplevt ett liknande fenomen - uppe på höga höjder är det ofta kallare än nere vid dalen.

Material transport i en glaciär

Detta är lite allmän information för att förstå varifrån och hur moränen uppkommer.

I en glaciär transporteras materialet (förenklat) antingen högt upp (på "toppen", supraglacial) eller långt ner, mot botten. (subglacial)

Det på toppen är ofta väldigt kantigt och har trillat ner på glaciären, exempelvis om den rört sig i en fjord. Materialet kan genom sprickor och hålrum sakta röra sig mot botten av en glaciär. Man ser då sällan spår av nötning på materialet, då det inte utsatts så hårt för erosion. Det tenderar även vara fattigt på lera eller annat "smått".

Det material i botten däremot kan bestå av löst grus som plockats upp, sten som brutits loss och material som slipats och krossats under transporten. Transporten i sig antas vara ganska kort: Salonen(1986) visade i Södra Finland att stenblock transporterats mellan 0.4 Km upp till 3 Km. I områden med drumliner antas materialet rört sig hela 5 till 17 Km. (The Quaternary History of Scandinavia, ISBN: 9780521018319)

Som ni märker har det varierat lite beroende på hur materialet transporterats och avsatts, men uppenbarligen har det sällan rört sig särskilt långt.

Mer detaljerad läsning av Salonen hittas här: Salonen(1986)

Istiden och Landskapet idag

Landskapet idag har till största del formats under och efter istiden, en ur geologisk syn ung företeelse. Man säger att så gott som alla jordarter i sverige bildats under de senaste 2½ miljoner åren. (alltså under "kvartär perioden" som pågår än) Detta därför att jordarter bildas via erosion, alltså att berg och sten nöts ner. Forskningsområdet som sysslar med jordarter kallas för övrigt för kvartärgeologi.

Inlandsisen var väldigt duktig på att erodera. Den svepte över landskapet som en gigantiskt sandpapper. Den slipade ner berg, bröt upp gigantiska stenblock och hade flera andra metoder att erodera berget. Några av fenomenen som den lär ha skapat ska vi undersöka lite närmre.

Jag tänker bara snudda lite ytligt vid några vanliga jordarter och hur de bildats. Kanske kommer vi fördjupa detta någon gång i framtiden.

Morän

Morän är Sveriges vanligaste jordart, ca 75% av Sveriges yta är täckt av morän. Ändå finns det inget annat sediment som är så varierande i sitt utseende. Morän är en jordart som kan bestå av både stenblock, sand och finare partiklar. Den har inte genomgått någon vidare sortering, utan allt ligger blandat.


Dock kan moränen under högsta kustlinjen ha varit utsatt för svallvågor som ofta spolat bort finare material. Detta fina material som spolats bort är viktigt för växter och därför blir det ofta lite mindre växter jämfört med över högsta kustlinjen. Det kan vara väldigt tydligt på kalottberg, kolla gärna upp några bilder. Det är i dagens läge berg, men lär en gång i tiden ha varit öar som stack upp en bit över havet.

En annan sorts fenomen man kan upptäcka hos moränen är den s.k ändmoränen. Den markerar isens gräns, men kan också påvisa tillfälliga framryckningar av isen. Man kan påträffa flera hundra kilometer långa ändmoräner och dom kan nå upp till 200 meter höjd.

När en is smälter och "dumpar" det material som ligger på isen, eller det som trillat ner i hål och skrevor bildas en dödismorän. Det är en landskap som präglas av oregelbundna kullar, ryggar och gropar.

Rullstensåsar

Rullstensåsar är kanske ett av de mest kända fenomen idag bland gemene man. Dom bildas när en isälv mynnar ut i vad som kallas en jökelport, alltså en isälvstunnel vid fronten av isen. Ofta rasar de i takt med isens avsmältning då de inte längre får stöd från ismassorna.

I förhållande till moränen är det en välsorterad jordart med hänsyn till partikelstorlek. Rullstensåsen består i huvudsak av sten, sand och grus.

Man skiljer ofta på åsar som bildats över- eller under vatten. De senare har ofta pga. vattnets inverkan en rundare form.

Getryggsåsar är åsar med spetsiga krön och branta rassluttningar. Den har bildats över högsta kustlinjen och behöll därför sin skarpa form.


Getryggsås

Isräfflor

Isräfflor är "skåror" eller djupa repor i berget som bildats när isen passerade. Dom är viktiga om man vill ta reda på isens riktning, vilket man då gör med kompass.

Bilden nedan är isräfflor nära Karlskrona, Blekinge.

Isräfflor


Drumliner

Drumliner är ännu en landform man kan stöta på idag. Dom förekommer gärna i grupper, s.k. drumlin svärmar. Dom ser ovanifrån ut som en "droppe", lång och utdragen. På nära håll jämförs dom ofta med valryggar. Vanligtvis är drumlinerna 5-50 m höga och 10-3000 meter långa.

Drumlinen i sig antas bildas när inlandsisen stöter på ett hinder (exempelvis berggrund) och material avsätts. Exakta processen hur det sker är ännu debatterat.. Då inte alla drumliner ha en kärna av berggrund.

Men säkert vet vi att drumliner kan användas för att kolla isens rörelseriktning.