Kalksten

Från GuldWiki
Version från den 24 februari 2013 kl. 20.39 av Dan Olsson (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Kalkstensklippa i Polen

Kalksten är de bergarter som i huvudsak består av mineralet kalkspat. Kalksten är vanligen en sedimentär bergart, men kan också ha bildats genom kemisk utfällning av kalcit, urkalksten, som ofta bildats under proterozoikum. Sedimentär kalksten, som är den vanligaste, kan bildas av skalrester från olika djur, så som koraller och snäckor, där man kan hitta hela korallrev bevarade som kalksten. I Sverige kan man se exempel på detta i den gotländska Silurkalkstenen. Beroende på när och under vilka omständigheter kalkstenen har bildats, har den olika egenskaper. Marmor är en metamorf kalksten, som är relativt homogen. Också ordovisisk kalksten, från exempelvis Öland, Siljansringen eller Västergötland, är relativt hård, men har tydlig lagerstruktur.

Karstbildningar är vanliga i berggrund som domineras av kalksten. Dessa bildas då nederbörd med lågt pH löser upp kalkstenen och bildar håligheter i berggrunden, som till slut kan bilda stora grottor. Många av världens längsta grottor hittar man i berggrund som utgörs av kalksten. Sveriges längsta grotta, Korallgrottan i Jämtland (frostviken)som är 6 km lång är en kalkstensgrotta som är belägen i fjällregionen.

Ortoceratitkalk

En särskild variant är ortoceratitkalk, som är en grå eller rödbrun kalksten med 10 – 15 % lera. Den är en av de äldsta kalkstenarna som finns och har sitt namn av de långa, raka, tvärdelade ortoceratitfossilen som finns i stenen. Förekomsten är riklig i Sverige t ex på Öland, Gotland och Kinnekulle, men även i Norge och på Bornholm. [1]

På grund av sin lerhalt har denna typ av kalksten förr använts för tillverkning av romancement och kallas därför även för cementsten. [1]


Användningsområden

Interiörbild från Vadstena klosterkyrka, uppförd under 1300-1400-talen i kalksten från Borghamn.

Kalksten har och har haft många användningsområden. Det är en vanlig ornament- och byggnadssten. Många golv i offentliga miljöer, till exempel på Arlanda, Östersunds flygplats och Stockholms central består helt eller delvis av kalksten. Kalksten används också vid tillverkning av kalk och cement. Ett annat stort användningsområde för kalksten är som gödningsmedel inom jordbruket, samt för kalkning av sura sjöar.

Ett av Sveriges största kalkstensbrott ligger i SliteGotland. I Borghamn i Östergötland har man brutit kalksten i över 1000 år. Andra, numera nedlagda, kalkbrott fanns i Limhamn i Malmö, Oaxen i Stockholms södra skärgård och på Billingen. Brytning och bearbetning av kalksten har varit, och är i viss mån[förtydliga] fortfarande, en viktig näring på Öland.

Kalk tillsätts även i krossad form vid råjärnstillverkning då den binder slaggämnen i järnet som sedan kan ledas av vid tappning av den masugn som används vid tillverkning av råjärnet.

Se även

Källor

  1. 1,0 1,1 Meyers varulexikon, Forum, 1952