Kobolt
| Kobolt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnesklass | övergångsmetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 8900 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | 5,0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | Gråaktig metall | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 58,933200 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 135 (152) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 126 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Ar]3d74s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| e– per skal | 2, 8, 15, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (O) | 3, 2 (amfoterisk) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | Hexagonal tätpackning (hcp) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | fast | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 1768 K (1495 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 3200 K (2927 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 6,67 ·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 376,5 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 16,19 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | 175 Pa vid 1768 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 4720 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 1,88 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 420 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | 17,2×106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 100 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1a jonisationspotential | 760,4 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 1648 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3e jonisationspotential | 3232 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4e jonisationspotential | 4950 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stabilaste isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kobolt är ett hårt, silvergrått, magnetisk, metalliskt grundämne med kemisk beteckning Co. Kobolt är ferromagnetiskt med en curiepunkt på 1388 K.
Historia
Den svenske kemisten Georg Brandt (1694–1768) isolerade kobolt på 1730-talet och visade att kobolt är källan till den blå färgen i glas, som man tidigare trodde kom från vismut. Namnet kobolt kommer från kobold, ett väsen man förr trodde bodde i underjorden och kunde påverka malmen i gruvor.[1]
Användningsområden
Metallindustri
Kobolt förekommer i olika legeringar för att ge ökad brottstyrka, motstånd för syreangrepp eller av dess magnetiska egenskaper. En vanlig legering är magnetiska alnico som bland annat används till magnet för mikrofoner och högtalare. Kobolt förekommer också i litiumjonackumulatorer.
Medicinsk strålningsterapi
Isotopen kobolt 60 har använts inom medicinsk strålterapi.
Färgämne
Fram till 1900-talet var användningsområdet för kobolt främst som färgpigment för glas och keramik under namnet smalt och koboltblått.[2]
Vitamin B12
Vitaminet B12 har fått sitt namn kobalamin efter kobolt som utgör en central atom i dess sammansättning.[1] Vitamin B12 är nödvändigt för kroppens produktion av röda blodkroppar och bildandet av myelin som bidrar till nervsystemets funktion.
Kärnvapen
Kobolt används i och har gett namnet till den så kallade koboltbomben. Vid detonation utsätts kobolt för strålning och gör det radioaktivt med lång halveringstid.
Förekomst
Kobolt förekommer i mineralerna kobaltit, smaltit och erytrit.
Källor
- ↑ 1,0 1,1 ”Södermanland, Kobolt - Co” (pdf). Kungliga vetenskapsakademien. http://www.landskapsgrundamnen.se/utskrift/sodermanl.pdf. Läst 2009-11-23.
- ↑ ”NE - Smalt”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/smalts. Läst 2009-11-23.
Se även
- Periodiska systemet
- Blaafarveværket framställde blåfärg ur koboltmalm.
| Periodiska systemet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| H | He | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Li | Be | B | C | N | O | F | Ne | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Na | Mg | Al | Si | P | S | Cl | Ar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| K | Ca | Sc | Ti | V | Cr | Mn | Fe | Co | Ni | Cu | Zn | Ga | Ge | As | Se | Br | Kr | |||||||||||||||||||||||||
| Rb | Sr | Y | Zr | Nb | Mo | Tc | Ru | Rh | Pd | Ag | Cd | In | Sn | Sb | Te | I | Xe | |||||||||||||||||||||||||
| Cs | Ba | La | Ce | Pr | Nd | Pm | Sm | Eu | Gd | Tb | Dy | Ho | Er | Tm | Yb | Lu | Hf | Ta | W | Re | Os | Ir | Pt | Au | Hg | Tl | Pb | Bi | Po | At | Rn | |||||||||||
| Fr | Ra | Ac | Th | Pa | U | Np | Pu | Am | Cm | Bk | Cf | Es | Fm | Md | No | Lr | Rf | Db | Sg | Bh | Hs | Mt | Ds | Rg | Cn | Uut | Fl | Uup | Lv | Uus | Uuo | |||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||