Krita (mineral)
Krita är mjuka, vita, kalkstenar bildad i marin miljö på relativt stort djup av fossila skal från smådjur (coccolithophorider eller kalkflagellater) främst under kritperioden. Den består av i det närmaste ren kalciumkarbonat, CaCO3, men innehåller ofta konkretioner av flinta.
Bergarten krita har gett namn åt den geologiska perioden krita.
Egenskaper och förekomst
Krita, som är sammansatt av mikroskopiska skal innehåller också något lera och kvarts. Innehåll av flinta har tillförts kritan under senare lösnings- och avsättningsprocesser, varvid kritan förträngts och ersatts med flintsubstans.
Kritan förekommer i nordvästra Europa inom ett område av norra Frankrike och Tyskland, England, Danmark och delar av Skåne.
Bologneserkrita är ett slags fin krita från Bolognas omgivningar, medan venetiansk, spansk krita samt brianconerkrita är ett slags täljsten.[1]
Användning
Ett antal olika mineraler som används till vardags kallas för "krita", bland annat tavelkritor, krita för klättring och krita för biljardköer. Dessa är inte alltid riktig krita, utan kan vara en blandning av olika andra salter, som kalciumsulfat.
Traditionellt har krita också använts vid cementtillverkning, i glasbruk samt i slammat tillstånd till målarfärg.[1]
Källor
be-x-old:Крэйда ca:Creta (geologia) cv:Пурă cs:Křída (hornina) da:Kridt de:Kreide (Gestein) et:Kriit en:Chalk es:Creta (roca) eo:Kreto (ŝtono) eu:Klera fa:گچ فرنگی fr:Craie ga:Cailc ko:백악 hi:खड़िया io:Kreto id:Kapur it:Gesso (roccia) he:קירטון jv:Kapur kk:Бор (тау жынысы) lv:Krīts lt:Kreida (uoliena) hu:Kréta (kőzet) nah:Tīzatl nl:Krijtgesteente ja:チョーク (岩石) no:Kritt (mineralogi) pl:Kreda (skała) pt:Giz ru:Мел simple:Chalk sk:Krieda (hornina) sr:Креда fi:Liitukivi chy:Vóetséna'évôxe'êstónestôtse uk:Крейда vi:Đá phấn fiu-vro:Kriit zh:白堊岩