Krypton

	Krypton
Allmänt
Ämnesklass	ädelgaser
Densitet	3,708 kg/m3 (273 K)
Utseende	färglös
Atomens egenskaper
Atommassa	83,798 u
Atomradie (beräknad)	inga data (88) pm
Kovalent radie	110 pm
van der Waalsradie	202 pm
Elektronkonfiguration	[Ar]3d104s24p6;
e– per skal	2, 8, 18, 8
Oxidationstillstånd (O)	0 (okänd)
Kristallstruktur	Kubisk tätpackning (ccp);
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	gas
Smältpunkt	115,79 K (-157,42 °C)
Kokpunkt	119,93 K (-153,22 °C)
Molvolym	27,99 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme	9,029 kJ/mol
Smältvärme	1,638 kJ/mol
Ljudhastighet	1120 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	3,00 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	248 J/(kg·K)
Värmeledningsförmåga	0,00949 W/(m·K)
1a jonisationspotential	1350,8 kJ/mol
2a jonisationspotential	2350,4 kJ/mol
3e jonisationspotential	3565 kJ/mol
4e jonisationspotential	5070 kJ/mol
5e jonisationspotential	6240 kJ/mol
6e jonisationspotential	7570 kJ/mol
7e jonisationspotential	10710 kJ/mol
8e jonisationspotential	12138 kJ/mol
Stabilaste isotoper
	SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Krypton är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 36 och kemiskt tecken Kr. Krypton är en ädelgas som är relativt sällsynt i jordens atmosfär. Krypton är precis som de andra ädelgaserna ovillig att bilda kemiska föreningar med andra ämnen men kan reagera med fluor och bilda instabila fluorider.

Historia

Krypton upptäcktes 1898 av de två forskarna Morris William Travers och William Ramsay. De försökte upptäcka den ädelgas som fanns mellan helium och argon genom att utgå från en liter flytande luft där det mesta av kvävet och syret fick avdunsta och sedan befriades gasen från restsyre och restkväve med glödande koppar och magnesium. När de sedan undersökte gasens spektrum, fann de en skarp grön linje och en gul-grön linje. De döpte gasen till krypton efter ett grekiskt ord som betyder gömd. Men när de bestämde gasens atomvikt, var den 84 och inte cirka 20, som de trodde den skulle vara. Detta innebar att gasen hörde hemma efter argon i det periodiska systemet. Den gas forskarna först trodde det var, med atomvikten cirka 20, hittades några veckor senare av samma forskare och döptes till neon.

Förekomst

Krypton är en ovanlig gas som förekommer till 0,0001 % eller 1 ppm i atmosfären.

Ädelgas	Andel i atmosfären
Neon	0,00153%
Argon	0,934%
Krypton	0,0001%
Xenon	0,000005%

Framställning

Krypton framställs som de flesta andra ädelgaser genom fraktionerad destillation av luft.

Användning

Ett kryptonfyllt glasrör lyser upp med hjälp av elektrisk ström och bildar förkortningen för krypton.

Krypton används i en del glödlampor då krypton har lägre värmeledningsförmåga än argon och ger glödtråden högre temperatur och ljusstyrka. Krypton används också i värmeisolerande fönster på grund av sin låga värmeledningsförmåga.

Kryptonfluorid-lasrar

I kryptonfluorid-lasrar tillförs en viss mängd energi till kryptongas blandad med fluorgas som då bildar en instabil fluorid. När energitillförseln upphör sönderfaller kryptonfluoriden och avger ultraviolett ljus.

Se även

Periodiska systemet