Visa källa för Mineral

[[Fil:Minerals.jpg|höger|miniatyr|300px|Exempel på några mineral]]
Ett '''mineral''' är ett fast [[oorganiskt ämne]] som förekommer i naturen och är definierat genom sin [[kemisk formel|kemiska sammansättning]] och [[kristallstruktur]]. Med dessa villkor uppfyllda finns en serie fysiska egenskaper som kan användas för att identifiera ett specifikt mineral.<ref name=woods1>{{bokref |efternamn= Woods|förnamn= Karen M.|titel= Physical Geology Laboratory Manual|upplaga= Fjärde upplagan |år= 2009|månad= |utgivare= Kendall/Hunt Publishing Company|språk= Engelska|isbn= 978-0-7575-6114-6|sid= 1-11}}</ref> Ett eller flera mineral bildar tillsammans en [[bergarter|bergart]]. När ett mineral, ur ekonomisk synvinkel, är brytvärt för framställning av [[metall]], kallas det för [[malm]]. 

Det finns omkring 4&nbsp;500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4&nbsp;000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref |efternamn= |förnamn=|författarlänk= |medförfattare= |redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.|övriga= |titel=Encyclopedia of geology |upplaga=Första upplagan |serie= |datum= |år=2005 |månad= |utgivare=Elsevier Academic Press |utgivningsort=Amsterdam |språk= Engelska |isbn= 0-12-636380-3 |libris=9646549 |id= |sid=Band 3 s 498 |kapitel= |kapitelurl= |citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. Värmland|Värmländska [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref |rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd |tidning=[[Svenska Dagbladet]] |datum=9 maj 2004}}</ref>

Mineral kan indelas efter sin kemiska sammansättning, men också efter sina fysikaliska egenskaper, såsom [[färg]], [[densitet]] eller [[Mohs hårdhetsskala|hårdhet]]. I äldre naturvetenskap ansågs mineral utgöra ett eget rike, mineralriket, jämbördigt med växtriket och djurriket. 

== Identifiering av mineral ==
[[Fil:Mica-from-alstead.jpg|miniatyr|höger|[[Muskovit]] spaltar sig i tunna skivor.]]
[[Fil:Hematite with streak.JPG|miniatyr|höger|[[Hematit]], med karaktäristisk rödbrun streckfärg på [[säkring|keramiksmältpropp]].]]
[[Fil:Agate1 hg.jpg|miniatyr|höger|[[Agat]], en form av [[kvarts]] visar att färg kan vara svårt att använda som igenkänningskriterium.]]
Olika mineral har specifika fysiska egenskaper som är ganska konstanta för varje enskilt mineral, även om variationer i hårdhet, och framförallt färg förekommer<ref name=woods1/> och som kan testas för att bestämma vilket mineral man har att göra med. Här följer några sådana egenskaper.
* '''Kristallstruktur''' Ett mineral kristalliserar enligt ett särskilt strukturellt system. Om ett mineral har haft möjligheten att bildas tillräckligt långsamt kan denna struktur ses med blotta ögat. Det finns sju kristallsystem: triklina, monoklina, rombiska, hexagonala, romboedriska, tetragonala, och kubiska systemet, uppräknade efter ökande symmetri.
* '''Spaltbarhet''' är mineralets tendens att brytas längs särskilda plan eller vinklar. Detta beror på svagheter i kristallstrukturen. Men hos vissa mineralprover kan det vara mycket svårt att se en spaltning, trots att mineralet borde uppvisa en. Därmed kan spaltbarhet hos ett prov användas för att utesluta mineral som saknar spaltbarhet.<ref name=woods1/> Spaltbarheten är lätt att blanda ihop med kristallstrukturen. Vissa mineral har både kristallstruktur och spaltning, som [[halit]], [[kalcit]] och [[fluorit]]. Andra mineral har bara spaltbarhet, [[muskovit]], till exempel. Ytterligare andra mineral har bara kristallstruktur, som [[kvarts]]. Skillnaden är att ett prov av ett spaltbart mineral bryts i samma vinklar hela tiden, detta resulterar i trappstegsformer och liknande. Mineral som bara har kristallstruktur bryts istället i oregelbundna riktningar.<ref name=woods1/>
* '''Brott''' Brottytan, kan användas som identifiering för mineral som saknar, eller har dålig spaltbarhet. Olika typer av brott är ''mussligt'', ''splittrigt'', ''trådigt'' eller ''glatt''. Mussliga brott, som har små skålformade brottytor är karaktäristiskt för alla kvartstyper.
* '''Hårdhet''' bedöms med [[Mohs hårdhetsskala]], där tio referensmineral ges relativa hårdheter 1-10. Mineralen är följande: 
*# [[Talk]], Mg<sub>3</sub>Si<sub>4</sub>O<sub>10</sub>(OH)<sub>2</sub>
*# [[Gips]], CaSO<sub>4</sub>·2H<sub>2</sub>O
*# [[Kalkspat]] (Kalcit), CaCO<sub>3</sub>
*# [[Flusspat]], CaF<sub>2</sub>
*# [[Apatit]], Ca<sub>5</sub>(PO<sub>4</sub>)<sub>3</sub>(OH-,Cl-,F-)
*# [[Fältspat]], KAlSi<sub>3</sub>O<sub>8</sub>
*# [[Kvarts]], SiO<sub>2</sub>
*# [[Topas]], Al<sub>2</sub>SiO<sub>4</sub>(OH-,F-)<sub>2</sub>
*# [[Korund]], Al<sub>2</sub>O<sub>3</sub>
*# [[Diamant]], C 
:Bedömningen utförs sedan genom att man försöker repa mineralet med ett referensmaterial. Fingernaglar har hårdhet 2,5, och kan alltså repa talk och gips, men inte kalkspat och hårdare. Kopparmynt har hårdhet 3,5, stålspik 5.5.<ref name=woods1/>
* '''Lyster''' beskriver hur mineralet reflekterar ljus och beskrivs som metallisk eller icke-metallisk. Mineral med icke-metallisk glans kan vidare beskrivas som ''glasglans'', ''pärlemorglans'', ''diamantglans'' och ''fettglans'' eller ''matt''.<ref name=woods1/>
* '''[[Färg]]''' är en funktion av hur vitt ljus reflekteras eller absorberas av mineralet. Detta är ett av de minst användbara igenkänningskriterierna, eftersom mineralets färg påverkas av förekomsten av föroreningar, störningar i kristallgittret och tjockleken på provet, där ett tunt prov är ljusare.<ref name=woods1/> [[Kvarts]] och [[kalcit]] kan exempelvis förekomma i färgerna grön, gul, röd, brun, blå, vit och klar. Det finns dock ett par undantag: [[svavel]] är alltid gult och [[pyrit]] är alltid mässingsaktigt gul.<ref name=woods1/>
* '''Streckfärg''' är den färg som mineralet lämnar efter sig om det gnids mot en platta av oglaserad [[keramik]]. Detta är ett bra sätt att identifiera [[hematit]] som kan vara silveraktig, mörk eller rödbrun, men alltid ger ifrån sig ett rödbrunt streck.<ref name=woods1/>
* '''[[Densitet]]''' Mineralets densitet kan beräknas om massan och volymen först mäts. Ett tungt mineral, där [[guld]] utgör extremvärde känns oproportionellt tungt i handen.
* '''[[Magnetism]]''' De flesta mineral är icke-magnetiska. [[Hematit]] är svagt magnetiskt och [[magnetit]] är starkt magnetiskt.<ref name=woods1/>
* '''Reaktion med utspädd [[saltsyra]]''' Om en droppe svag saltsyra får mineralet att väsa och bubbla är det högst sannolikt [[kalciumkarbonat]]. [[Dolomit]]pulver reagerar ofta på samma sätt.<ref name=woods1/>

== Mineralgrupper ==
Mineral kan klassificeras efter kemisk sammansättning. Här har de kategoriserats i [[anjon]]grupper och efter förekomst i jordskorpan. Grupperingen är baserad på sjunde utgåvan [[Danas mineralklassifikationssystem|Danas klassifikationssystem]] och antalet mineral i varje grupp är angivet utifrån åttonde utgåvan av Dana.

=== Silikat ===
[[Fil:Feldspar(Amazonite)USGOV.jpg|thumb|'''Silikaten''' fältspat.]]
{{Dubbel bild|vänster|Silicate-tetrahedron-3D-balls.png|150|Silicate-sheet-3D-vdW.png|150|'''T.v.:''' Silikattetraedern, SiO<sub>4</sub>, en neosilikat och grunden för mer avancerade silikater. '''T.h.:''' Skiktsilikat.}}
{{Dubbel bild|vänster|Silicate-chain-3D-balls.png|150|Silicate-double-chain-3D-balls.png|150|Enkelkedjesilikat (till vänster) och dubbelkedjesilikat (till höger)}}
[[Silikat]]er är den största mineralgruppen, och de flesta bergarter består till 95 procent av olika silikater. Jordskorpan beräknas bestå till 92 volymprocent av silikater.<ref name=tarbuck/> De omkring 1 300 mineralen<ref>{{webbref |url= http://webmineral.com/dana/8_Silicates.shtml|titel= Silicates, Dana classification|hämtdatum=21 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref> i gruppen består vanligen av en [[katjon]], som [[aluminium]], [[magnesium]], [[järn]] och [[kalcium]], som förenar sig med [[kisel]] och [[syre]] (SiO<sub>4</sub>). Silikater delas in i undergrupper beroende på hur silikatgruppen bygger upp en kristallstruktur. 

Om Silikatgruppen uppträder ensam (0-dimensionell struktur), som är fallet hos [[olivin]] och [[granater]], kallas mineralet [[neosilikat]]. Neosilikat har ingen [[spaltning]].<ref name= tarbuck>{{bokref |titel=Earth -an introduction to physical geology |efternamn= Tarbuck|förnamn= |författarlänk= |medförfattare= Lutgens|år= |utgivare= Pearson Prentice Hall |utgivningsort= |isbn= 0132410664|sid=92-93}}</ref> 

Om silikatgruppen är ordnad i ett endimensionellt mönster, benämns mineralet som [[kedjesilikater]]. Kedjesilikater förekommer både som enkla kedjor och dubbla kedjor. Enkla kedjesilikater är uppbyggda så att varje tetraeder delar två hörn (syre) med intilliggande tetraedrar. Exempel på sådana är [[pyroxen]] och [[augit]]. Enkelkedjesilikater har två spaltningsplan i rät vinkel.<ref name=tarbuck/> Tetraedrarna hos dubbla kedjesilikater delar två eller tre hörn med intilliggande. Exempel på sådana är [[amfibol]] och [[hornblände]], och dessa har två spaltningsplan i vinklarna 60° och 120°.<ref name=tarbuck/> 

Silikater med en tvådimensionell struktur kallas [[skiktsilikater]], och här delar tetraedrarna tre av sina syreatomer med intilliggande. Exempel på sådana mineral är [[muskovit]] och [[biotit]], vilka har en spaltning i ett plan.<ref name=tarbuck/> Vidare finns silikater med en tredimensionell struktur, där alla hörn delas mellan tetraedrarna. Exempel här är [[kalifältspater]] som har två spaltningsplan i 90° eller [[kvarts]] som inte har någon spaltning. 

Silikater förekommer även som par av SiO<sub>4</sub>-molekyler. Ett mineral som har sådan struktur är [[epidot]], som ringar av tre eller sex SiO<sub>4</sub>-molekyler, där två hörn hos molekylerna delas. Ett sådant mineral är [[beryll]].

Några av de viktigaste bergartsbildande silikaterna är [[fältspat]], [[kvarts]], [[olivin]], [[pyroxen]], [[hornblände]] ([[amfibol]]), [[granater|granat]] och [[glimmer]].

=== Karbonater ===
{{Dubbel bild|höger|Calcite USA.jpg|150|Anhydrite HMNH1.jpg|150|'''Karbonaten''' kalkspat (till vänster) och '''sulfiten''' anhydrit (till höger)}}
[[Karbonat]]er är en grupp om omkring 240 mineral<ref>{{webbref |url= http://webmineral.com/dana/5_Carbonates.shtml|titel= Carbonates, Dana classification|hämtdatum=21 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref> som innehåller [[anjon]]en (CO<sub>3</sub>)<sup>2-</sup>. Några viktiga mineral i gruppen är [[kalkspat]] ([[kalcit]]), [[aragonit]] (båda [[kalciumkarbonat]], CaCO<sub>3</sub>), [[dolomit]] ([[magnesiumkarbonat]], MgCO<sub>3</sub>) eller kalciumkarbonat) och [[järnspat]] ([[järnkarbonat]] eller [[siderit]], FeCO<sub>3</sub>). Karbonater bildas vanligen i marina miljöer då skal och skelett från havsdjur avlagras på havsbotten. [[Kalksten]] bildas på detta sätt, karbonatjoner ordnar sig på kanterna och i mitten av en [[romboeder]], i hörnen och mitt på romboederns sidor sitter kalciumjonerna. Om bildningsmiljön är ett varmt och grunt hav kan magnesium ersätta hälften av kalciumjonerna, och dolomit bildas.<ref name=geo>{{bokref |redaktör= Andréasson, Per-Gunnar|titel= Geobiosfären, en introduktion|upplaga= 1:1|år= 2006 |utgivare= Studentlitteratur|isbn= 91-44-03670-1|sid= 178|kapitel= |kapitelurl= |citat= }}</ref> Karbonater förekommer även i miljöer med lämningar av [[evaporiter]] och i [[karst]]landskap där lösning och återavsättning av karbonater leder till uppkomst av [[grotta|grottor]], [[stalaktit]]er och [[stalagmit]]er. Även [[nitrat]] och [[borsyra|borat]] ingår i karbonatgruppen.

=== Sulfater ===
[[Sulfater]] innehåller alltid [[sulfat]][[anjon]]en SO<sub>4</sub><sup>2-</sup>. De bildas vanligen i grunda hav där starkt [[salin]]t vatten långsamt avdunstar och både sulfater och halider bildas. Sulfater förekommer även i [[hydrotermal]]a gångar i form av [[gångmineral]] vid malmfyndigheter och som sekundära [[oxidation]]sprodukter av ursprungliga sulfidmineral. Vanliga sulfater är [[anhydrit]] ([[kalciumsulfat]], CaSO<sub>4</sub>), [[celestit]] ([[strontiumsulfat]], SrSO<sub>4</sub>), [[barit]] ([[bariumsulfat]], BaSO<sub>4</sub>) och [[gips]] (dihydrat [[kalciumsulfat]], CaSO<sub>4</sub>·2H<sub>2</sub>O). I sulfatgruppen ingår även mineral som [[kromat]], [[molybdat]], [[selenat]]. [[sulfit]], [[tellurat]] och [[wolframat]] ([[tungsten]]). Sulfatgruppen innehåller ungefär 420 mineral.<ref>{{webbref |url= http://webmineral.com/dana/6_Sulfates.shtml|titel= Sulfates, Dana classification|hämtdatum=21 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref>

=== Halider ===
{{Dubbel bild|höger|ImgSalt.jpg|150|Hematite.jpg|150|'''Haliden''' halit (till vänster) och '''oxiden''' hematit (till höger)}}
[[Halid]]er är en mineralgrupp som bildar neutrala [[salter]]. Gruppen inkluderar [[fluorit]] ([[kalciumfluorid]], CaF<sub>2</sub>), [[halit]] ([[natriumklorid]], NaCl), [[sylvin]] ([[kaliumklorid]], KCl) och [[salmiak]] ([[ammoniumklorid]], NH<sub>4</sub>Cl). Liksom sulfater förekommer halider vanligen i evaporitlämningar som playasjöar och utloppslösa hav som Döda havet och Stora saltsjön, Utah. I halidgruppen ingår [[fluorid]], [[klorid]] och [[jodid]].<ref name=geo/> Halidgruppen innehåller ungefär 190 mineral.<ref>{{webbref |url= http://webmineral.com/dana/4_Halides.shtml|titel= Halides, Dana classification|hämtdatum=21 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref>  

=== Oxider ===
[[Oxider]] har mycket stor betydelse inom [[gruvindustri]]n eftersom de bildar många av de [[malm]]fyndigheter från vilka människan utvinner [[metall]]er. Oxider förekommer vanligen som fällningar nära jordytan, som oxidationsprodukter av andra mineral i ytnära [[vittring]]zoner och som assecoriskt mineral i [[magmatisk bergart|magmatiska bergarter]] i jordens [[jordskorpan|skorpa]] och [[jordmanteln|mantel]]. Vanliga oxider inkluderar [[hematit]] ([[järnoxid]], Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub>), [[magnetit]] (järnoxid, Fe<sub>2</sub>O<sub>4</sub>), [[kromit]] ([[järnkromoxid|järn-]]/[[magnesiumkromoxid]], (Fe,Mg)Cr<sub>2</sub>O<sub>4</sub>), [[spinell]] ([[magnesiumaluminiumoxid]], MgAl<sub>2</sub>O<sub>4</sub>, vanligt förekommande i manteln), [[rutil]] ([[titandioxid]], TiO<sub>2</sub>) och [[is]] ([[vatten]], H<sub>2</sub>O). Oxidgruppen inkluderar även [[hydroxider]]. Den [[kemisk bindning|kemiska bindning]] som dominerar i oxider och hydroxider är [[jonbindning]].<ref name=geo/> Oxidgruppen innehåller ungefär 460 mineral.<ref>{{webbref |url= http://webmineral.com/dana/3_Oxides.shtml|titel= Oxides, Dana classification|hämtdatum=21 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref>

=== Sulfider ===
{{Dubbel bild|höger|PyritWuerfel.jpg|150|Apatite crystals.jpg|150|'''Sulfiden''' pyrit (till vänster) och '''fosfaten''' apatit (till höger)}}
[[Sulfider]] har ofta stor ekonomisk betydelse och omfattar omkring 600 mineral. Vanliga sulfider är [[pyrit]] ([[svavelkis]], [[järndisulfid]], FeS<sub>2</sub>), [[kopparkis]] ([[chalkopyrit]], [[kopparjärnsulfid]], CuFeS<sub>2</sub>), [[pentlandit]] ([[järnnickelsulfid]], (Fe,Ni)<sub>9</sub>S<sub>8</sub>) och [[blyglans]] ([[blysulfid]], PbS). Sulfidgruppen inkluderar även [[selenider]], [[tellurider]], [[antimonider]], [[bismuthider]] och [[svavelsalt]]er och innehåller ungefär 680 mineral.<ref>{{webbref |url= http://webmineral.com/dana/2_Sulfides.shtml|titel= Sulfides, Dana classification|hämtdatum=21 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref>  

=== Fosfater ===
[[Fosfater]] inkluderar alla mineral med en [[tetraeder]]-komponent med formeln AO<sub>4</sub> där A kan stå för [[fosfor]], [[antimon]], [[arsenik]] eller [[vanadin]]. Den allra vanligaste fosfaten är [[apatit]]; biologisk apatit finns i djurs [[ben (skelett)|ben]] och [[tand|tänder]] men apatit förekommer asseccoriskt i de flesta bergarter, Fosfatgruppen inkluderar [[arsenater]], [[vanadater]] och [[antimonater]] och innehåller ungefär 1050 mineral.<ref>{{webbref |url= http://webmineral.com/dana/7_Phosphates.shtml|titel= Posphates, Dana classification|hämtdatum=21 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref> 

=== Grundämnen ===
{{Dubbel bild|höger|Antimony massive.jpg|150|GoldNuggetUSGOV.jpg|150|'''Grundämnena''' antimon (till vänster) och guld (till höger)}}
De [[Grundämne|rena grundämnena]] inkluderar [[metall]]iska ämnen som [[guld]], [[silver]] och [[koppar]] samt [[halvmetall]]er och [[icke-metall]]er som [[antimon]], [[vismut]], [[kol]] ([[grafit]]) och [[svavel]]. Denna grupp inkluderar även naturliga [[legering]]ar som [[elektron (legering)|elektron]], [[fosfider]], [[silicider]], [[nitrider]] och [[karbider]]. Grundämnesgruppen innehåller ungefär 130 mineral.<ref>{{webbref |url= http://webmineral.com/dana/1_Native_Elements.shtml|titel= Elements, Dana classification|hämtdatum=21 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref>  

== Se även ==
* [[Lista över mineral]]
* [[Primärt mineral]]
* [[Sekundärt mineral]]
* [[Danas mineralklassifikationssystem]]

== Referenser ==
<references/>

== Källor ==	
*Hedin L-H. & Jansson M. 2007. Mineral i Sverige. Förlags AB Björnen.

== Externa länkar ==
* [http://www.geonord.org/mineral/mindat.html Geonord – Mineraldatabaser på internet]
* [http://www.geonord.org/edu/ordf.html Geonord – Geologiska och mineralogiska termförklaringar]
* [http://www.sags.nu/ Stockholms amatörgeologiska sällskap – en förening för mineralintresserade]

{{commons|Category:Minerals}}

[[Kategori:Mineral| ]]
[[Kategori:Geologi]]
[[Kategori:Mineralogi]]