Skillnad mellan versioner av "Mineral"

Från GuldWiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
m
 
(16 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
== Mineral ==
[[Fil:Minerals.jpg|höger|miniatyr|300px|Exempel på några mineral]]
Ett '''mineral''' är ett fast [[oorganiskt ämne]] som förekommer i naturen och är definierat genom sin [[kemisk formel|kemiska sammansättning]] och [[kristallstruktur]]. Med dessa villkor uppfyllda finns en serie fysiska egenskaper som kan användas för att identifiera ett specifikt mineral.<ref name=woods1>{{bokref |efternamn= Woods|förnamn= Karen M.|titel= Physical Geology Laboratory Manual|upplaga= Fjärde upplagan |år= 2009|månad= |utgivare= Kendall/Hunt Publishing Company|språk= Engelska|isbn= 978-0-7575-6114-6|sid= 1-11}}</ref> Ett eller flera mineral bildar tillsammans en [[bergarter|bergart]]. När ett mineral, ur ekonomisk synvinkel, är brytvärt för framställning av [[metall]], kallas det för [[malm]].


Det finns omkring 4&nbsp;500 mineral definierade i [[Danas mineralklassifikationssystem]] upplaga 8,<ref>Se summering av listorna till övriga noter från Dana</ref> där drygt 4&nbsp;000 generellt accepterats av mineralogiska samfund<ref>{{bokref |efternamn= |förnamn=|författarlänk= |medförfattare= |redaktör= Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R.|övriga= |titel=Encyclopedia of geology |upplaga=Första upplagan |serie= |datum= |år=2005 |månad= |utgivare=Elsevier Academic Press |utgivningsort=Amsterdam |språk= Engelska |isbn= 0-12-636380-3 |libris=9646549 |id= |sid=Band 3 s 498 |kapitel= |kapitelurl= |citat= }}</ref> varav omkring 30 är vanligt förekommande på [[jorden]] och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är [[fältspat]], [[kvarts]] och [[glimmer]], vilka innehåller grundämnena [[syre]] och [[kisel]]. Värmland|Värmländska [[Långban]] är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref |rubrik=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd |tidning=[[Svenska Dagbladet]] |datum=9 maj 2004}}</ref>


'' En substans som uppträder naturligt.  
Mineral kan indelas efter sin kemiska sammansättning, men också efter sina fysikaliska egenskaper, såsom [[färg]], [[densitet]] eller [[Mohs hårdhetsskala|hårdhet]]. I äldre naturvetenskap ansågs mineral utgöra ett eget rike, mineralriket, jämbördigt med växtriket och djurriket.  
Det har en ordnad kristall struktur och en bestämd kemisk sammansättning.''


Ungefär så skulle man kunna definiera mineral,det kan tilläggas att de vanligtvis är oorganiska.
== Identifiering av mineral ==
[[Fil:Mica-from-alstead.jpg|miniatyr|höger|[[Muskovit]] spaltar sig i tunna skivor.]]
[[Fil:Hematite with streak.JPG|miniatyr|höger|[[Hematit]], med karaktäristisk rödbrun streckfärg på [[säkring|keramiksmältpropp]].]]
[[Fil:Agate1 hg.jpg|miniatyr|höger|[[Agat]], en form av [[kvarts]] visar att färg kan vara svårt att använda som igenkänningskriterium.]]
Olika mineral har specifika fysiska egenskaper som är ganska konstanta för varje enskilt mineral, även om variationer i hårdhet, och framförallt färg förekommer<ref name=woods1/> och som kan testas för att bestämma vilket mineral man har att göra med. Här följer några sådana egenskaper.
* '''Kristallstruktur''' Ett mineral kristalliserar enligt ett särskilt strukturellt system. Om ett mineral har haft möjligheten att bildas tillräckligt långsamt kan denna struktur ses med blotta ögat. Det finns sju kristallsystem: triklina, monoklina, rombiska, hexagonala, romboedriska, tetragonala, och kubiska systemet, uppräknade efter ökande symmetri.
* '''Spaltbarhet''' är mineralets tendens att brytas längs särskilda plan eller vinklar. Detta beror på svagheter i kristallstrukturen. Men hos vissa mineralprover kan det vara mycket svårt att se en spaltning, trots att mineralet borde uppvisa en. Därmed kan spaltbarhet hos ett prov användas för att utesluta mineral som saknar spaltbarhet.<ref name=woods1/> Spaltbarheten är lätt att blanda ihop med kristallstrukturen. Vissa mineral har både kristallstruktur och spaltning, som [[halit]], [[kalcit]] och [[fluorit]]. Andra mineral har bara spaltbarhet, [[muskovit]], till exempel. Ytterligare andra mineral har bara kristallstruktur, som [[kvarts]]. Skillnaden är att ett prov av ett spaltbart mineral bryts i samma vinklar hela tiden, detta resulterar i trappstegsformer och liknande. Mineral som bara har kristallstruktur bryts istället i oregelbundna riktningar.<ref name=woods1/>
* '''Brott''' Brottytan, kan användas som identifiering för mineral som saknar, eller har dålig spaltbarhet. Olika typer av brott är ''mussligt'', ''splittrigt'', ''trådigt'' eller ''glatt''. Mussliga brott, som har små skålformade brottytor är karaktäristiskt för alla kvartstyper.
* '''Hårdhet''' bedöms med [[Mohs hårdhetsskala]], där tio referensmineral ges relativa hårdheter 1-10. Mineralen är följande:
*# [[Talk]], Mg<sub>3</sub>Si<sub>4</sub>O<sub>10</sub>(OH)<sub>2</sub>
*# [[Gips]], CaSO<sub>4</sub>·2H<sub>2</sub>O
*# [[Kalkspat]] (Kalcit), CaCO<sub>3</sub>
*# [[Flusspat]], CaF<sub>2</sub>
*# [[Apatit]], Ca<sub>5</sub>(PO<sub>4</sub>)<sub>3</sub>(OH-,Cl-,F-)
*# [[Fältspat]], KAlSi<sub>3</sub>O<sub>8</sub>
*# [[Kvarts]], SiO<sub>2</sub>
*# [[Topas]], Al<sub>2</sub>SiO<sub>4</sub>(OH-,F-)<sub>2</sub>
*# [[Korund]], Al<sub>2</sub>O<sub>3</sub>
*# [[Diamant]], C
:Bedömningen utförs sedan genom att man försöker repa mineralet med ett referensmaterial. Fingernaglar har hårdhet 2,5, och kan alltså repa talk och gips, men inte kalkspat och hårdare. Kopparmynt har hårdhet 3,5, stålspik 5.5.<ref name=woods1/>
* '''Lyster''' beskriver hur mineralet reflekterar ljus och beskrivs som metallisk eller icke-metallisk. Mineral med icke-metallisk glans kan vidare beskrivas som ''glasglans'', ''pärlemorglans'', ''diamantglans'' och ''fettglans'' eller ''matt''.<ref name=woods1/>
* '''[[Färg]]''' är en funktion av hur vitt ljus reflekteras eller absorberas av mineralet. Detta är ett av de minst användbara igenkänningskriterierna, eftersom mineralets färg påverkas av förekomsten av föroreningar, störningar i kristallgittret och tjockleken på provet, där ett tunt prov är ljusare.<ref name=woods1/> [[Kvarts]] och [[kalcit]] kan exempelvis förekomma i färgerna grön, gul, röd, brun, blå, vit och klar. Det finns dock ett par undantag: [[svavel]] är alltid gult och [[pyrit]] är alltid mässingsaktigt gul.<ref name=woods1/>
* '''Streckfärg''' är den färg som mineralet lämnar efter sig om det gnids mot en platta av oglaserad [[keramik]]. Detta är ett bra sätt att identifiera [[hematit]] som kan vara silveraktig, mörk eller rödbrun, men alltid ger ifrån sig ett rödbrunt streck.<ref name=woods1/>
* '''[[Densitet]]''' Mineralets densitet kan beräknas om massan och volymen först mäts. Ett tungt mineral, där [[guld]] utgör extremvärde känns oproportionellt tungt i handen.
* '''[[Magnetism]]''' De flesta mineral är icke-magnetiska. [[Hematit]] är svagt magnetiskt och [[magnetit]] är starkt magnetiskt.<ref name=woods1/>
* '''Reaktion med utspädd [[saltsyra]]''' Om en droppe svag saltsyra får mineralet att väsa och bubbla är det högst sannolikt [[kalciumkarbonat]]. [[Dolomit]]pulver reagerar ofta på samma sätt.<ref name=woods1/>


Lite kuriosa:
== Mineralgrupper ==
Det finns idag en god bit över 4000 kända mineral. (troligen närmare 4200)
Mineral kan klassificeras efter kemisk sammansättning. Här har de kategoriserats i [[anjon]]grupper och efter förekomst i jordskorpan. Grupperingen är baserad på sjunde utgåvan [[Danas mineralklassifikationssystem|Danas klassifikationssystem]] och antalet mineral i varje grupp är angivet utifrån åttonde utgåvan av Dana.
Endast ett 100-tal kan kallas "vanliga".


=== Silikat ===
[[Fil:Feldspar(Amazonite)USGOV.jpg|thumb|'''Silikaten''' fältspat.]]
{{Dubbel bild|vänster|Silicate-tetrahedron-3D-balls.png|150|Silicate-sheet-3D-vdW.png|150|'''T.v.:''' Silikattetraedern, SiO<sub>4</sub>, en neosilikat och grunden för mer avancerade silikater. '''T.h.:''' Skiktsilikat.}}
{{Dubbel bild|vänster|Silicate-chain-3D-balls.png|150|Silicate-double-chain-3D-balls.png|150|Enkelkedjesilikat (till vänster) och dubbelkedjesilikat (till höger)}}
[[Silikat]]er är den största mineralgruppen, och de flesta bergarter består till 95 procent av olika silikater. Jordskorpan beräknas bestå till 92 volymprocent av silikater.<ref name=tarbuck/> De omkring 1 300 mineralen<ref>{{webbref |url= http://webmineral.com/dana/8_Silicates.shtml|titel= Silicates, Dana classification|hämtdatum=21 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref> i gruppen består vanligen av en [[katjon]], som [[aluminium]], [[magnesium]], [[järn]] och [[kalcium]], som förenar sig med [[kisel]] och [[syre]] (SiO<sub>4</sub>). Silikater delas in i undergrupper beroende på hur silikatgruppen bygger upp en kristallstruktur.


=== Mineral klassifikation ===
Om Silikatgruppen uppträder ensam (0-dimensionell struktur), som är fallet hos [[olivin]] och [[granater]], kallas mineralet [[neosilikat]]. Neosilikat har ingen [[spaltning]].<ref name= tarbuck>{{bokref |titel=Earth -an introduction to physical geology |efternamn= Tarbuck|förnamn= |författarlänk= |medförfattare= Lutgens|år= |utgivare= Pearson Prentice Hall |utgivningsort= |isbn= 0132410664|sid=92-93}}</ref>


Tänk på att detta är en '''grov''' generalisering här för att komma till det väsentliga.
Om silikatgruppen är ordnad i ett endimensionellt mönster, benämns mineralet som [[kedjesilikater]]. Kedjesilikater förekommer både som enkla kedjor och dubbla kedjor. Enkla kedjesilikater är uppbyggda så att varje tetraeder delar två hörn (syre) med intilliggande tetraedrar. Exempel på sådana är [[pyroxen]] och [[augit]]. Enkelkedjesilikater har två spaltningsplan i rät vinkel.<ref name=tarbuck/> Tetraedrarna hos dubbla kedjesilikater delar två eller tre hörn med intilliggande. Exempel på sådana är [[amfibol]] och [[hornblände]], och dessa har två spaltningsplan i vinklarna 60° och 120°.<ref name=tarbuck/>


Enligt kemisk sammansättning:
Silikater med en tvådimensionell struktur kallas [[skiktsilikater]], och här delar tetraedrarna tre av sina syreatomer med intilliggande. Exempel på sådana mineral är [[muskovit]] och [[biotit]], vilka har en spaltning i ett plan.<ref name=tarbuck/> Vidare finns silikater med en tredimensionell struktur, där alla hörn delas mellan tetraedrarna. Exempel här är [[kalifältspater]] som har två spaltningsplan i 90° eller [[kvarts]] som inte har någon spaltning.


* Karbonater (innehåller CO3, carbonat. T.ex. Kalcit)
Silikater förekommer även som par av SiO<sub>4</sub>-molekyler. Ett mineral som har sådan struktur är [[epidot]], som ringar av tre eller sex SiO<sub>4</sub>-molekyler, där två hörn hos molekylerna delas. Ett sådant mineral är [[beryll]].
* Element (grundämnen, t.ex. Diamant - kol)
* Halider (Salter, innehåller oftast Cl- t.ex. Halit - bords salt)
* Oxider (innehåller syre, O. Malmen (magnetit) i Kiruna är ett exempel)
* Fosfater (Lite mer blandat, kan innehålla b.la fosfor, arsenik och OH- grupper kemiskt sett)
* Silikater (största gruppen. Innehåller kisel, t.ex. kvarts)
* Sulfater (Ganska blandad grupp, gips är ett exempel)
* Sulfider (Innehåller oftast svavel, men det kan ersättas av t.ex.


Några av de viktigaste bergartsbildande silikaterna är [[fältspat]], [[kvarts]], [[olivin]], [[pyroxen]], [[hornblände]] ([[amfibol]]), [[granater|granat]] och [[glimmer]].


Om du vill veta lite mer detaljerat så är denna engelska sida att rekommendera: [[http://www.galleries.com/minerals/by_class.htm Minerals by class]]
=== Karbonater ===
{{Dubbel bild|höger|Calcite USA.jpg|150|Anhydrite HMNH1.jpg|150|'''Karbonaten''' kalkspat (till vänster) och '''sulfiten''' anhydrit (till höger)}}
[[Karbonat]]er är en grupp om omkring 240 mineral<ref>{{webbref |url= http://webmineral.com/dana/5_Carbonates.shtml|titel= Carbonates, Dana classification|hämtdatum=21 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref> som innehåller [[anjon]]en (CO<sub>3</sub>)<sup>2-</sup>. Några viktiga mineral i gruppen är [[kalkspat]] ([[kalcit]]), [[aragonit]] (båda [[kalciumkarbonat]], CaCO<sub>3</sub>), [[dolomit]] ([[magnesiumkarbonat]], MgCO<sub>3</sub>) eller kalciumkarbonat) och [[järnspat]] ([[järnkarbonat]] eller [[siderit]], FeCO<sub>3</sub>). Karbonater bildas vanligen i marina miljöer då skal och skelett från havsdjur avlagras på havsbotten. [[Kalksten]] bildas på detta sätt, karbonatjoner ordnar sig på kanterna och i mitten av en [[romboeder]], i hörnen och mitt på romboederns sidor sitter kalciumjonerna. Om bildningsmiljön är ett varmt och grunt hav kan magnesium ersätta hälften av kalciumjonerna, och dolomit bildas.<ref name=geo>{{bokref |redaktör= Andréasson, Per-Gunnar|titel= Geobiosfären, en introduktion|upplaga= 1:1|år= 2006 |utgivare= Studentlitteratur|isbn= 91-44-03670-1|sid= 178|kapitel= |kapitelurl= |citat= }}</ref> Karbonater förekommer även i miljöer med lämningar av [[evaporiter]] och i [[karst]]landskap där lösning och återavsättning av karbonater leder till uppkomst av [[grotta|grottor]], [[stalaktit]]er och [[stalagmit]]er. Även [[nitrat]] och [[borsyra|borat]] ingår i karbonatgruppen.


=== Mineral identifiering ===
=== Sulfater ===
[[Sulfater]] innehåller alltid [[sulfat]][[anjon]]en SO<sub>4</sub><sup>2-</sup>. De bildas vanligen i grunda hav där starkt [[salin]]t vatten långsamt avdunstar och både sulfater och halider bildas. Sulfater förekommer även i [[hydrotermal]]a gångar i form av [[gångmineral]] vid malmfyndigheter och som sekundära [[oxidation]]sprodukter av ursprungliga sulfidmineral. Vanliga sulfater är [[anhydrit]] ([[kalciumsulfat]], CaSO<sub>4</sub>), [[celestit]] ([[strontiumsulfat]], SrSO<sub>4</sub>), [[barit]] ([[bariumsulfat]], BaSO<sub>4</sub>) och [[gips]] (dihydrat [[kalciumsulfat]], CaSO<sub>4</sub>·2H<sub>2</sub>O). I sulfatgruppen ingår även mineral som [[kromat]], [[molybdat]], [[selenat]]. [[sulfit]], [[tellurat]] och [[wolframat]] ([[tungsten]]). Sulfatgruppen innehåller ungefär 420 mineral.<ref>{{webbref |url= http://webmineral.com/dana/6_Sulfates.shtml|titel= Sulfates, Dana classification|hämtdatum=21 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref>


Mineraler har egenskaper som relativt lätt kan kontrolleras.
=== Halider ===
{{Dubbel bild|höger|ImgSalt.jpg|150|Hematite.jpg|150|'''Haliden''' halit (till vänster) och '''oxiden''' hematit (till höger)}}
[[Halid]]er är en mineralgrupp som bildar neutrala [[salter]]. Gruppen inkluderar [[fluorit]] ([[kalciumfluorid]], CaF<sub>2</sub>), [[halit]] ([[natriumklorid]], NaCl), [[sylvin]] ([[kaliumklorid]], KCl) och [[salmiak]] ([[ammoniumklorid]], NH<sub>4</sub>Cl). Liksom sulfater förekommer halider vanligen i evaporitlämningar som playasjöar och utloppslösa hav som Döda havet och Stora saltsjön, Utah. I halidgruppen ingår [[fluorid]], [[klorid]] och [[jodid]].<ref name=geo/> Halidgruppen innehåller ungefär 190 mineral.<ref>{{webbref |url= http://webmineral.com/dana/4_Halides.shtml|titel= Halides, Dana classification|hämtdatum=21 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref> 


Vad är bland det första du noterar om du ser ett mineral?
=== Oxider ===
Vilka kan vara de mest i ögon fallande?
[[Oxider]] har mycket stor betydelse inom [[gruvindustri]]n eftersom de bildar många av de [[malm]]fyndigheter från vilka människan utvinner [[metall]]er. Oxider förekommer vanligen som fällningar nära jordytan, som oxidationsprodukter av andra mineral i ytnära [[vittring]]zoner och som assecoriskt mineral i [[magmatisk bergart|magmatiska bergarter]] i jordens [[jordskorpan|skorpa]] och [[jordmanteln|mantel]]. Vanliga oxider inkluderar [[hematit]] ([[järnoxid]], Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub>), [[magnetit]] (järnoxid, Fe<sub>2</sub>O<sub>4</sub>), [[kromit]] ([[järnkromoxid|järn-]]/[[magnesiumkromoxid]], (Fe,Mg)Cr<sub>2</sub>O<sub>4</sub>), [[spinell]] ([[magnesiumaluminiumoxid]], MgAl<sub>2</sub>O<sub>4</sub>, vanligt förekommande i manteln), [[rutil]] ([[titandioxid]], TiO<sub>2</sub>) och [[is]] ([[vatten]], H<sub>2</sub>O). Oxidgruppen inkluderar även [[hydroxider]]. Den [[kemisk bindning|kemiska bindning]] som dominerar i oxider och hydroxider är [[jonbindning]].<ref name=geo/> Oxidgruppen innehåller ungefär 460 mineral.<ref>{{webbref |url= http://webmineral.com/dana/3_Oxides.shtml|titel= Oxides, Dana classification|hämtdatum=21 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref>


Färgen kanske? Är den "glansig"?
=== Sulfider ===
{{Dubbel bild|höger|PyritWuerfel.jpg|150|Apatite crystals.jpg|150|'''Sulfiden''' pyrit (till vänster) och '''fosfaten''' apatit (till höger)}}
[[Sulfider]] har ofta stor ekonomisk betydelse och omfattar omkring 600 mineral. Vanliga sulfider är [[pyrit]] ([[svavelkis]], [[järndisulfid]], FeS<sub>2</sub>), [[kopparkis]] ([[chalkopyrit]], [[kopparjärnsulfid]], CuFeS<sub>2</sub>), [[pentlandit]] ([[järnnickelsulfid]], (Fe,Ni)<sub>9</sub>S<sub>8</sub>) och [[blyglans]] ([[blysulfid]], PbS). Sulfidgruppen inkluderar även [[selenider]], [[tellurider]], [[antimonider]], [[bismuthider]] och [[svavelsalt]]er och innehåller ungefär 680 mineral.<ref>{{webbref |url= http://webmineral.com/dana/2_Sulfides.shtml|titel= Sulfides, Dana classification|hämtdatum=21 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref> 


Egenskaper som vi går efter, mer detaljerad beskrivning kommer efter listan:
=== Fosfater ===
* Färg(er)
[[Fosfater]] inkluderar alla mineral med en [[tetraeder]]-komponent med formeln AO<sub>4</sub> där A kan stå för [[fosfor]], [[antimon]], [[arsenik]] eller [[vanadin]]. Den allra vanligaste fosfaten är [[apatit]]; biologisk apatit finns i djurs [[ben (skelett)|ben]] och [[tand|tänder]] men apatit förekommer asseccoriskt i de flesta bergarter, Fosfatgruppen inkluderar [[arsenater]], [[vanadater]] och [[antimonater]] och innehåller ungefär 1050 mineral.<ref>{{webbref |url= http://webmineral.com/dana/7_Phosphates.shtml|titel= Posphates, Dana classification|hämtdatum=21 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref>
* Glans
* Hårdhet
* Spaltning
* Streckfärg
* Transparens
* Brottyta
** (Kristall system)


'''Färgen''' är kanske uppenbar, det är vad du ser med blotta ögat.
=== Grundämnen ===
Har färgen toner av andra fäger, t.ex. limonit kan ha en brun färg med gul dragning kan det kallas gul-brun till färgen.  
{{Dubbel bild|höger|Antimony massive.jpg|150|GoldNuggetUSGOV.jpg|150|'''Grundämnena''' antimon (till vänster) och guld (till höger)}}
De [[Grundämne|rena grundämnena]] inkluderar [[metall]]iska ämnen som [[guld]], [[silver]] och [[koppar]] samt [[halvmetall]]er och [[icke-metall]]er som [[antimon]], [[vismut]], [[kol]] ([[grafit]]) och [[svavel]]. Denna grupp inkluderar även naturliga [[legering]]ar som [[elektron (legering)|elektron]], [[fosfider]], [[silicider]], [[nitrider]] och [[karbider]]. Grundämnesgruppen innehåller ungefär 130 mineral.<ref>{{webbref |url= http://webmineral.com/dana/1_Native_Elements.shtml|titel= Elements, Dana classification|hämtdatum=21 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref> 


'''Glansen''' kanske inte är lika uppenbart.
== Se även ==
Det man går efter är hur ytan (en färsk, ej smutsig yta) reflekterar ljus.
* [[Lista över mineral]]
Ser den metallisk ut? Fettartig glans? hartsartad glans?
* [[Primärt mineral]]
Hoppas ni förstår principen.
* [[Sekundärt mineral]]
* [[Danas mineralklassifikationssystem]]


'''Hårdheten''' refererar till dess nötnings motstånd. Jag föredrar att kallas det dess ritsmotstånd.
== Referenser ==
Går det t.ex. att repa det med kniv? Osv.
<references/>


Man använder sig av Moh's hårdhetsskala för att "testa" hårdheten där en högre siffra repar alla lägre siffror. Man använder alltså mineral med känd hårdhet till testerna.
== Källor ==
*Hedin L-H. & Jansson M. 2007. Mineral i Sverige. Förlags AB Björnen.


# Talk
== Externa länkar ==
# Gips
* [http://www.geonord.org/mineral/mindat.html Geonord – Mineraldatabaser på internet]
# Kalcit (kalkspat)
* [http://www.geonord.org/edu/ordf.html Geonord – Geologiska och mineralogiska termförklaringar]
# Flusspat (flourit)
* [http://www.sags.nu/ Stockholms amatörgeologiska sällskap – en förening för mineralintresserade]
# Apatit
# Orthoklas
# Kvarts
# Topas
# Korund (safir & Rubin)
# Diamant


Bra att veta är att: Spik ligger kring 5 till 5½. Finger nagel kring 2½.
{{commons|Category:Minerals}}


'''Spaltning''' är när ett mineral klyvs i svagare atom bindingar.
[[Kategori:Mineral| ]]
Detta resulterar i ett slags trappstegs mönster. Ofta relativt glansigt.
[[Kategori:Geologi]]
 
[[Kategori:Mineralogi]]
'''Streckfärg''' är ett test när ett okänt (oftast metalliskt) mineral dras emot en oglaserad porclins propp för att ge ett (eventuellt) färgat streck.
Vissa mineral ger en annan färg när de är i fin pulver form.
 
'''Transparens''' visar på hur mycket ljus som mineralet släpper igenom.
Det delas in i tre nivåer:
 
# Transparent - materialet släpper igenom mycket ljus.
# Translucent - materialet släpper igenom lite ljus, även om det bara är i en tunn kant.
# Opakt - släpper inte igenom något ljus.
 
'''Brottyta''' är när ett mineral inte uppvisar spaltning efter att ha slagit av en stuff
Det finns några olika brottytor, en del liknar en mussla (Mussligt brott) etc.
 
=== Användning för mineral ===
 
Mineraler har en hel bunt användnings områden.
 
Nedan kommer några exempel på industri mineral, metalliska malm mineral osv.
Inte någon speciell ordning.
Ena enkla antydningar som kan nyttjas i fält ges också.
 
Vidare, noggrannare tester bör utföras när man kommit hem!
 
 
==== Koppar malm ====
 
Kopparkis (Engelska: Chalcopyrite)
Kännetecken: Liknar Pyrit, men repas med kniv.
 
Bornit (Engelska Bornite)
Kännetecken: Kallas för påfågelskoppar, oxideras snabbt till främst blå och lila toner.
Repas lätt med kniv.
 
Covellin (Engelska: Covellite)
Kännetecken: Repas med fingernagel och kniv. Olika blåa toner. Uppvisar spaltning.
Har en slags matt metall glans.
 
Kopparglans (Engelska Chalcocite)
Kännetecken: Liknar silver, repas med kniv men inte finger nagel. Har en grå-aktig streck färg.
 
==== Järn Malm ====
 
Magnetit (Engelska: Magnetite)
Kännetecken: Grå-svart, starkt magnetisk, svart-aktig streckfärg. Repas ej med kniv.
 
==== Silver Malm ====
 
Gediget silver (Engelska: Native Silver)
Kännetecken: Svart skickt om det finns. Mjukt och formbart. Silver-aktig streckfärg. Repas inte med finger nageln.
 
==== Industri mineral ====
 
Kvarts (Engelska: Quartz)
Kännetecken: vit sten med fett glans, repas ej med kniv. Kristaller har glas glans.
(Det finns dock en hel drös färger till som kvarts kan ha!)
 
Fältspat (Engelska Feldspar)
Kännetecken: Spaltning, repas ej med kniv, har ofta en underlig färg zonering, relativt vanligt.
 
Olivin (Engelska: Olivine)
Kännetecken: Ofta grön-aktig, repas ej med kniv. Uppvisar en relativt otydlig spaltning.
Känns tung för sin storlek.
 
Glimmer (Engelska: Mica)
En grupp olika mineral. Kännetecken: Repas lätt med kniv, väldigt glansigt. Vit streckfärg. Bildar ofta ''flak'' med flera tunna glimmer ''blad''.

Nuvarande version från 3 april 2013 kl. 17.10

Exempel på några mineral

Ett mineral är ett fast oorganiskt ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin kemiska sammansättning och kristallstruktur. Med dessa villkor uppfyllda finns en serie fysiska egenskaper som kan användas för att identifiera ett specifikt mineral.[1] Ett eller flera mineral bildar tillsammans en bergart. När ett mineral, ur ekonomisk synvinkel, är brytvärt för framställning av metall, kallas det för malm.

Det finns omkring 4 500 mineral definierade i Danas mineralklassifikationssystem upplaga 8,[2] där drygt 4 000 generellt accepterats av mineralogiska samfund[3] varav omkring 30 är vanligt förekommande på jorden och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är fältspat, kvarts och glimmer, vilka innehåller grundämnena syre och kisel. Värmland|Värmländska Långban är en av världens mineralrikaste platser, med fynd av 270 olika mineral registrerade. Det är också typlokal för 69 olika mineral.[4]

Mineral kan indelas efter sin kemiska sammansättning, men också efter sina fysikaliska egenskaper, såsom färg, densitet eller hårdhet. I äldre naturvetenskap ansågs mineral utgöra ett eget rike, mineralriket, jämbördigt med växtriket och djurriket.

Identifiering av mineral

Muskovit spaltar sig i tunna skivor.
Hematit, med karaktäristisk rödbrun streckfärg på keramiksmältpropp.
Agat, en form av kvarts visar att färg kan vara svårt att använda som igenkänningskriterium.

Olika mineral har specifika fysiska egenskaper som är ganska konstanta för varje enskilt mineral, även om variationer i hårdhet, och framförallt färg förekommer[1] och som kan testas för att bestämma vilket mineral man har att göra med. Här följer några sådana egenskaper.

  • Kristallstruktur Ett mineral kristalliserar enligt ett särskilt strukturellt system. Om ett mineral har haft möjligheten att bildas tillräckligt långsamt kan denna struktur ses med blotta ögat. Det finns sju kristallsystem: triklina, monoklina, rombiska, hexagonala, romboedriska, tetragonala, och kubiska systemet, uppräknade efter ökande symmetri.
  • Spaltbarhet är mineralets tendens att brytas längs särskilda plan eller vinklar. Detta beror på svagheter i kristallstrukturen. Men hos vissa mineralprover kan det vara mycket svårt att se en spaltning, trots att mineralet borde uppvisa en. Därmed kan spaltbarhet hos ett prov användas för att utesluta mineral som saknar spaltbarhet.[1] Spaltbarheten är lätt att blanda ihop med kristallstrukturen. Vissa mineral har både kristallstruktur och spaltning, som halit, kalcit och fluorit. Andra mineral har bara spaltbarhet, muskovit, till exempel. Ytterligare andra mineral har bara kristallstruktur, som kvarts. Skillnaden är att ett prov av ett spaltbart mineral bryts i samma vinklar hela tiden, detta resulterar i trappstegsformer och liknande. Mineral som bara har kristallstruktur bryts istället i oregelbundna riktningar.[1]
  • Brott Brottytan, kan användas som identifiering för mineral som saknar, eller har dålig spaltbarhet. Olika typer av brott är mussligt, splittrigt, trådigt eller glatt. Mussliga brott, som har små skålformade brottytor är karaktäristiskt för alla kvartstyper.
  • Hårdhet bedöms med Mohs hårdhetsskala, där tio referensmineral ges relativa hårdheter 1-10. Mineralen är följande:
    1. Talk, Mg3Si4O10(OH)2
    2. Gips, CaSO4·2H2O
    3. Kalkspat (Kalcit), CaCO3
    4. Flusspat, CaF2
    5. Apatit, Ca5(PO4)3(OH-,Cl-,F-)
    6. Fältspat, KAlSi3O8
    7. Kvarts, SiO2
    8. Topas, Al2SiO4(OH-,F-)2
    9. Korund, Al2O3
    10. Diamant, C
Bedömningen utförs sedan genom att man försöker repa mineralet med ett referensmaterial. Fingernaglar har hårdhet 2,5, och kan alltså repa talk och gips, men inte kalkspat och hårdare. Kopparmynt har hårdhet 3,5, stålspik 5.5.[1]
  • Lyster beskriver hur mineralet reflekterar ljus och beskrivs som metallisk eller icke-metallisk. Mineral med icke-metallisk glans kan vidare beskrivas som glasglans, pärlemorglans, diamantglans och fettglans eller matt.[1]
  • Färg är en funktion av hur vitt ljus reflekteras eller absorberas av mineralet. Detta är ett av de minst användbara igenkänningskriterierna, eftersom mineralets färg påverkas av förekomsten av föroreningar, störningar i kristallgittret och tjockleken på provet, där ett tunt prov är ljusare.[1] Kvarts och kalcit kan exempelvis förekomma i färgerna grön, gul, röd, brun, blå, vit och klar. Det finns dock ett par undantag: svavel är alltid gult och pyrit är alltid mässingsaktigt gul.[1]
  • Streckfärg är den färg som mineralet lämnar efter sig om det gnids mot en platta av oglaserad keramik. Detta är ett bra sätt att identifiera hematit som kan vara silveraktig, mörk eller rödbrun, men alltid ger ifrån sig ett rödbrunt streck.[1]
  • Densitet Mineralets densitet kan beräknas om massan och volymen först mäts. Ett tungt mineral, där guld utgör extremvärde känns oproportionellt tungt i handen.
  • Magnetism De flesta mineral är icke-magnetiska. Hematit är svagt magnetiskt och magnetit är starkt magnetiskt.[1]
  • Reaktion med utspädd saltsyra Om en droppe svag saltsyra får mineralet att väsa och bubbla är det högst sannolikt kalciumkarbonat. Dolomitpulver reagerar ofta på samma sätt.[1]

Mineralgrupper

Mineral kan klassificeras efter kemisk sammansättning. Här har de kategoriserats i anjongrupper och efter förekomst i jordskorpan. Grupperingen är baserad på sjunde utgåvan Danas klassifikationssystem och antalet mineral i varje grupp är angivet utifrån åttonde utgåvan av Dana.

Silikat

Silikaten fältspat.
T.v.: Silikattetraedern, SiO4, en neosilikat och grunden för mer avancerade silikater. T.h.: Skiktsilikat. T.v.: Silikattetraedern, SiO4, en neosilikat och grunden för mer avancerade silikater. T.h.: Skiktsilikat.
T.v.: Silikattetraedern, SiO4, en neosilikat och grunden för mer avancerade silikater. T.h.: Skiktsilikat.
Enkelkedjesilikat (till vänster) och dubbelkedjesilikat (till höger) Enkelkedjesilikat (till vänster) och dubbelkedjesilikat (till höger)
Enkelkedjesilikat (till vänster) och dubbelkedjesilikat (till höger)

Silikater är den största mineralgruppen, och de flesta bergarter består till 95 procent av olika silikater. Jordskorpan beräknas bestå till 92 volymprocent av silikater.[5] De omkring 1 300 mineralen[6] i gruppen består vanligen av en katjon, som aluminium, magnesium, järn och kalcium, som förenar sig med kisel och syre (SiO4). Silikater delas in i undergrupper beroende på hur silikatgruppen bygger upp en kristallstruktur.

Om Silikatgruppen uppträder ensam (0-dimensionell struktur), som är fallet hos olivin och granater, kallas mineralet neosilikat. Neosilikat har ingen spaltning.[5]

Om silikatgruppen är ordnad i ett endimensionellt mönster, benämns mineralet som kedjesilikater. Kedjesilikater förekommer både som enkla kedjor och dubbla kedjor. Enkla kedjesilikater är uppbyggda så att varje tetraeder delar två hörn (syre) med intilliggande tetraedrar. Exempel på sådana är pyroxen och augit. Enkelkedjesilikater har två spaltningsplan i rät vinkel.[5] Tetraedrarna hos dubbla kedjesilikater delar två eller tre hörn med intilliggande. Exempel på sådana är amfibol och hornblände, och dessa har två spaltningsplan i vinklarna 60° och 120°.[5]

Silikater med en tvådimensionell struktur kallas skiktsilikater, och här delar tetraedrarna tre av sina syreatomer med intilliggande. Exempel på sådana mineral är muskovit och biotit, vilka har en spaltning i ett plan.[5] Vidare finns silikater med en tredimensionell struktur, där alla hörn delas mellan tetraedrarna. Exempel här är kalifältspater som har två spaltningsplan i 90° eller kvarts som inte har någon spaltning.

Silikater förekommer även som par av SiO4-molekyler. Ett mineral som har sådan struktur är epidot, som ringar av tre eller sex SiO4-molekyler, där två hörn hos molekylerna delas. Ett sådant mineral är beryll.

Några av de viktigaste bergartsbildande silikaterna är fältspat, kvarts, olivin, pyroxen, hornblände (amfibol), granat och glimmer.

Karbonater

Karbonaten kalkspat (till vänster) och sulfiten anhydrit (till höger) Karbonaten kalkspat (till vänster) och sulfiten anhydrit (till höger)
Karbonaten kalkspat (till vänster) och sulfiten anhydrit (till höger)

Karbonater är en grupp om omkring 240 mineral[7] som innehåller anjonen (CO3)2-. Några viktiga mineral i gruppen är kalkspat (kalcit), aragonit (båda kalciumkarbonat, CaCO3), dolomit (magnesiumkarbonat, MgCO3) eller kalciumkarbonat) och järnspat (järnkarbonat eller siderit, FeCO3). Karbonater bildas vanligen i marina miljöer då skal och skelett från havsdjur avlagras på havsbotten. Kalksten bildas på detta sätt, karbonatjoner ordnar sig på kanterna och i mitten av en romboeder, i hörnen och mitt på romboederns sidor sitter kalciumjonerna. Om bildningsmiljön är ett varmt och grunt hav kan magnesium ersätta hälften av kalciumjonerna, och dolomit bildas.[8] Karbonater förekommer även i miljöer med lämningar av evaporiter och i karstlandskap där lösning och återavsättning av karbonater leder till uppkomst av grottor, stalaktiter och stalagmiter. Även nitrat och borat ingår i karbonatgruppen.

Sulfater

Sulfater innehåller alltid sulfatanjonen SO42-. De bildas vanligen i grunda hav där starkt salint vatten långsamt avdunstar och både sulfater och halider bildas. Sulfater förekommer även i hydrotermala gångar i form av gångmineral vid malmfyndigheter och som sekundära oxidationsprodukter av ursprungliga sulfidmineral. Vanliga sulfater är anhydrit (kalciumsulfat, CaSO4), celestit (strontiumsulfat, SrSO4), barit (bariumsulfat, BaSO4) och gips (dihydrat kalciumsulfat, CaSO4·2H2O). I sulfatgruppen ingår även mineral som kromat, molybdat, selenat. sulfit, tellurat och wolframat (tungsten). Sulfatgruppen innehåller ungefär 420 mineral.[9]

Halider

Haliden halit (till vänster) och oxiden hematit (till höger) Haliden halit (till vänster) och oxiden hematit (till höger)
Haliden halit (till vänster) och oxiden hematit (till höger)

Halider är en mineralgrupp som bildar neutrala salter. Gruppen inkluderar fluorit (kalciumfluorid, CaF2), halit (natriumklorid, NaCl), sylvin (kaliumklorid, KCl) och salmiak (ammoniumklorid, NH4Cl). Liksom sulfater förekommer halider vanligen i evaporitlämningar som playasjöar och utloppslösa hav som Döda havet och Stora saltsjön, Utah. I halidgruppen ingår fluorid, klorid och jodid.[8] Halidgruppen innehåller ungefär 190 mineral.[10]

Oxider

Oxider har mycket stor betydelse inom gruvindustrin eftersom de bildar många av de malmfyndigheter från vilka människan utvinner metaller. Oxider förekommer vanligen som fällningar nära jordytan, som oxidationsprodukter av andra mineral i ytnära vittringzoner och som assecoriskt mineral i magmatiska bergarter i jordens skorpa och mantel. Vanliga oxider inkluderar hematit (järnoxid, Fe2O3), magnetit (järnoxid, Fe2O4), kromit (järn-/magnesiumkromoxid, (Fe,Mg)Cr2O4), spinell (magnesiumaluminiumoxid, MgAl2O4, vanligt förekommande i manteln), rutil (titandioxid, TiO2) och is (vatten, H2O). Oxidgruppen inkluderar även hydroxider. Den kemiska bindning som dominerar i oxider och hydroxider är jonbindning.[8] Oxidgruppen innehåller ungefär 460 mineral.[11]

Sulfider

Sulfiden pyrit (till vänster) och fosfaten apatit (till höger) Sulfiden pyrit (till vänster) och fosfaten apatit (till höger)
Sulfiden pyrit (till vänster) och fosfaten apatit (till höger)

Sulfider har ofta stor ekonomisk betydelse och omfattar omkring 600 mineral. Vanliga sulfider är pyrit (svavelkis, järndisulfid, FeS2), kopparkis (chalkopyrit, kopparjärnsulfid, CuFeS2), pentlandit (järnnickelsulfid, (Fe,Ni)9S8) och blyglans (blysulfid, PbS). Sulfidgruppen inkluderar även selenider, tellurider, antimonider, bismuthider och svavelsalter och innehåller ungefär 680 mineral.[12]

Fosfater

Fosfater inkluderar alla mineral med en tetraeder-komponent med formeln AO4 där A kan stå för fosfor, antimon, arsenik eller vanadin. Den allra vanligaste fosfaten är apatit; biologisk apatit finns i djurs ben och tänder men apatit förekommer asseccoriskt i de flesta bergarter, Fosfatgruppen inkluderar arsenater, vanadater och antimonater och innehåller ungefär 1050 mineral.[13]

Grundämnen

Grundämnena antimon (till vänster) och guld (till höger) Grundämnena antimon (till vänster) och guld (till höger)
Grundämnena antimon (till vänster) och guld (till höger)

De rena grundämnena inkluderar metalliska ämnen som guld, silver och koppar samt halvmetaller och icke-metaller som antimon, vismut, kol (grafit) och svavel. Denna grupp inkluderar även naturliga legeringar som elektron, fosfider, silicider, nitrider och karbider. Grundämnesgruppen innehåller ungefär 130 mineral.[14]

Se även

Referenser

  1. ↑ 1,00 1,01 1,02 1,03 1,04 1,05 1,06 1,07 1,08 1,09 1,10 Woods, Karen M. (2009) (på Engelska). Physical Geology Laboratory Manual (utgåva Fjärde upplagan). Kendall/Hunt Publishing Company. Sid. 1-11. ISBN 978-0-7575-6114-6 
  2. ↑ Se summering av listorna till övriga noter från Dana
  3. ↑ Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer I. R., red (2005) (på Engelska). Encyclopedia of geology (utgåva Första upplagan). Amsterdam: Elsevier Academic Press. Sid. Band 3 s 498. Libris 9646549. ISBN 0-12-636380-3 
  4. ↑ ”http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd”.+Svenska Dagbladet. 9 maj 2004. 
  5. ↑ 5,0 5,1 5,2 5,3 5,4 Tarbuck; Lutgens. Earth -an introduction to physical geology. Pearson Prentice Hall. Sid. 92-93. ISBN 0132410664 
  6. ↑ ”Silicates, Dana classification”. http://webmineral.com/dana/8_Silicates.shtml. Läst 21 augusti 2009. 
  7. ↑ ”Carbonates, Dana classification”. http://webmineral.com/dana/5_Carbonates.shtml. Läst 21 augusti 2009. 
  8. ↑ 8,0 8,1 8,2 Andréasson, Per-Gunnar, red (2006). Geobiosfären, en introduktion (utgåva 1:1). Studentlitteratur. Sid. 178. ISBN 91-44-03670-1 
  9. ↑ ”Sulfates, Dana classification”. http://webmineral.com/dana/6_Sulfates.shtml. Läst 21 augusti 2009. 
  10. ↑ ”Halides, Dana classification”. http://webmineral.com/dana/4_Halides.shtml. Läst 21 augusti 2009. 
  11. ↑ ”Oxides, Dana classification”. http://webmineral.com/dana/3_Oxides.shtml. Läst 21 augusti 2009. 
  12. ↑ ”Sulfides, Dana classification”. http://webmineral.com/dana/2_Sulfides.shtml. Läst 21 augusti 2009. 
  13. ↑ ”Posphates, Dana classification”. http://webmineral.com/dana/7_Phosphates.shtml. Läst 21 augusti 2009. 
  14. ↑ ”Elements, Dana classification”. http://webmineral.com/dana/1_Native_Elements.shtml. Läst 21 augusti 2009. 

Källor

  • Hedin L-H. & Jansson M. 2007. Mineral i Sverige. Förlags AB Björnen.

Externa länkar

Hämtad från "https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Mineral&oldid=13783"