Alkoholer
Den här artikeln eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. Motivering: Mycket av artikelinnehållet är ofullständigt eller direkt fel, åtgärd påbörjad Rätta gärna felaktigheter, och se diskussionssidan för mer information. (2013-03) |

Alkoholer, av arabiska الكحول (transkriberat som al kohoul[1]), är organiska ämnen där en eller flera hydroxylgrupper (-OH) är bundna till en alifatiskt bunden kolatom (d.v.s. som ingår i en alifatisk kolkedja), vilket ger dem strukturformeln CnH2n+1-m(OH)m, ifall kolkedjan är en alkan. Även alkener, alkyner, cykloalkaner och andra organiska föreningar kan bilda alkoholer, såsom etenol, cyklohexanol och 2-kloretanol. Föreningar med en hydroxylgrupp bunden till aromatiskt bundna kolatomer, såsom en bensenring kallas fenoler, bensendioler (ex. resorcinol) etc.
En kolkedja kan ha mer än en hydroxylgrupp bunden till sig och kallas då tvåvärda, trevärda etc. En vanlig tvåvärd alkohol är etandiol ("glykol"), och trevärd propantriol ("glycerol"), En speciell grupp av flervärda alkoholer är sockeralkoholerna. Sockerarter är i princip flervärda alkoholer med en keton- eller aldehydgrupp.
Om en organisk förening har en funktionell grupp som har högre prioritet för nomenklaturen, anges alkoholgruppen endast med "hydroxi"-, exempelvis hydroxisyror som 2-hydroxipropansyra ("mjölksyra"), hydroxiketoner etc. Hydroxietan är ekvivalent med etanol.
I dagligt tal avser ordet "alkohol" främst etylalkohol eller etanol, den typ av alkohol som huvudsakligen återfinns i spritdrycker, men även rengöringssprit som även kan vara någon annan enklare alkohol.
Struktur
Alkoholer utöver metanol kan ha en av tre olika strukturer. Dessa tre typer är primära, sekundära och tertiära, vilket åsyftar antalet kolatomer som binder till den kolatom som binder till hydroxylgruppen. I primära alkoholer binder den hydroxylbindande kolatomen till endast en mer kolatom, i de sekundära binder den till två stycken kolatomer och i de tertiära tre. Metanol är ett specialfall, då den ej binder någon annan kolatom. R nedan betecknar en kolvätegrupp. Alkoholens fysikaliska såsom smältpunkt egenskaper påverkas av strukturen. Trivialnamnet på sekundära alkoholer börjar ibland på iso- (för isomer), ex. isopropanol.
Primära alkoholer | Sekundära alkoholer | Tertiära alkoholer |
![]() |
![]() |
![]() |
Storlek
De minsta alkoholerna i varje struktur är etanol bland de primära, isopropanol bland de sekundära, och bland de tertiära, tert-butanol. Metanol är den minsta alkoholen överhuvudtaget, och tillhör därför inte någon av de tre strukturerna.
Oxidering
Oxidering av primära alkoholer ger aldehyder och karboxylsyror. Vid oxidering av sekundära alkoholer bildas ketoner. När tertiära alkoholer oxideras bryts molekylen sönder i mindre delar.
Nomenklatur
En alkohols namn kommer av att man lägger till -ol till namnet på det kolväte som oxideras till just den alkoholen. I handeln förekommer även trivialnamn på alkoholer, såsom glykol.
Kända alkoholer och deras egenskaper
Andra kända alkoholer inkluderar CH3OH, metylalkohol, metanol eller träsprit, och C2H4(OH)2, etandiol eller glykol. Metanol är mycket giftigt och uppstår vid torrdestillation av trä (därav namnet träsprit). Det ovan nämnda glykol är även det mycket giftigt, men bildas inte vid normal jäsning av socker.
Enklare alkoholer som metanol, etanol och propanol (CH3CH2CH2OH) samt några flervärda alkoholer som etandiol (glykol) och propantriol (glycerol C3H5(OH)3) är lättlösliga i vatten och är vid rumstemperatur färglösa vätskor, medan tyngre alkoholer är vanligen fasta. Metanol, etanol och propanol har en karakteristisk lukt och brinner med klar, blå låga.
Användning
Alkoholer kan bland annat användas som desinfektionsmedel och är också bra lösnings- och rengöringsmedel, speciellt i avfettningssammanhang.
Etanol används som tillsats i bilbränsle då det ansetts vara mer miljövänligt än bensin. De vanligast förekommande blandförhållandena är E5 och E85, det vill säga fem respektive 85 procents tillsättning av etanol. E5 är vanlig bensin och E85 kallas oftast bara etanol.
Estrar
Tillsammans med syror kan alkoholer bilda estrar. Estrar är ofta ämnen med kraftiga aromer eller färger, som kan förekomma naturligt, och som ofta används som lukt- eller smakämne i bland annat godis, för fruktsmaker.
Se även
Källor
|