Limonit
| Limonit | |
 | |
| Kategori | Mineral |
|---|---|
| Strunz klassificering | Oklassificerad |
| Kemisk formel | FeO(OH).nH2O |
| Färg | Olika nyanser av brunt och gult |
| Bildningsmiljö | Finkornigt stenmaterial |
| Kristallsystem | Monoklint |
| Spaltning | Förekommer ej |
| Brott | Ojämnt |
| Hårdhet (Mohs) | 4 till 5,5 |
| Glans | Jordnära |
| Streckfärg | Gulbrun till röd |
| Specifik vikt | 2,9 – 4,3 |
| Densitet | 2,7 – 4,3 |
Limonit eller järnockra är en malm bestående av en blandning av olika järnoxider och den innehåller som högst 62 viktsprocent järn. Limonit kan anses som järn(III)oxidhydroxid FeO(OH) med varierande vattenhalt. Man har i limonit påvisat mineralen goethit, α-FeO(OH), och lepidokrokit, γ-FeO(OH), med samma sammansättning men olika kristallstuktur. Också ferrihydrit, Fe2O3·1,4H2O (äldre namn järn(III)-hydroxid), är vanligt i limonit.
Förekomst
Limonit återfinns i naturen som brun järnsten, järnsandsten, sjömalm, myrmalm och rödjord. Malmen kan anta olika former, den kan se ut som kornig rödsand, som ärtor, penningar eller ta formen av stora tjocka skivor som helt kan täcka botten på sjöar. Mångfalden av namn visar var man kan finna malmen.
Järnockra ingår som en av de träkonserverande komponenterna i den rödmull som bildas vid mineraliseringen av kopparfattig malm vid Falu koppargruva och som används för tillverkning av Falu rödfärg.
-
Myrmalm
Historia
Limonit var viktig som råvara för järnframställning från järnåldern och framåt, i Småland ända in på mitten av 1800-talet. Först då slogs den ut som råvara av gruvorna framför allt i Bergslagen. Detta ledde till en järnbruksdöd i Småland, många järnbruk omvandlades till glasbruk, ett av de mest kända är Orrefors Glasbruk.