Ludvika

Från GuldWiki
{{#invoke:Coordinates|coord}}{{#coordinates:60|8|54|N|15|11|13|E|type:city(14498)_region:SE

|primary |name=

}}
Ludvika
Tätort
Centralort
Ludvika herrgård
Ludvika herrgård
Land  Sverige
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Ludvika och Smedjebacken
Församling Ludvika och Norrbärke
Höjdläge 160 m ö.h.
Koordinater coord}}{{#coordinates: 60|8|54|N|15|11|13|E|type:city(14498)_region:SE name=

}}

Area 1 099,63 hektar (2010)
 - varav i Ludvika kommun 1 039 hektar ()
 - varav i Smedjebackens kommun 60 hektar ()
Folkmängd 14 498 (2010)[1]
 - varav i Ludvika kommun 14 159 ()
 - varav i Smedjebackens kommun 339 ()
Befolkningstäthet 13,18 inv./hektar
 - varav i Ludvika kommun 13,63 inv./hektar
 - varav i Smedjebackens kommun 5,65 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Tätortskod 6624
Ludvikas läge i Dalarnas län
Ludvikas läge i Dalarnas län
<div style="position:absolute; left:Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "["px; top:Fel i uttryck: Okänt skiljetecken "["px; padding:0;">
Ludvikas läge i Dalarnas län
Ludvika stadshus.
Östanberghjulet på Ludvika Gammelgård.
För den historiska stadskommunen och köpingen, se Ludvika stad respektive Ludvika köping.

Ludvika är en tätort i Västerbergslagen och södra Dalarna. Orten är huvudsakligen belägen i Ludvika kommun. Den östligaste delen ligger dock i Smedjebackens kommun. Ludvika är centralort i Ludvika kommun. Ludvika har 14 018 invånare (2005) och är den 83:e största tätorten i Sverige.

Historik

Vid Ludvika ström lät Gustav Vasa anlägga Ludvika kronobruk omkring 1550. Detta var Sveriges första bruk för stångjärnssmide i kronans regi. 1726 såldes bruket till familjen Cedercreutz. Familjen Roth, som var brukets sista ägare, utökade bruket med ett sågverk och ett vattenkraftverk. Ludvika bruk lade ner produktionen 1920. Ludvika blev stad år 1919.

Ortnamnet

Tolkningen av namnet Ludvika är långt ifrån säker. Namnet är tidigast belagt 1539 och bars ursprungligen av en by i den nuvarande tätortens västra del. Byn har sannolikt fått sitt namn av den intilliggande Lyviken i sjön Väsman. Vikens namn kan möjligtvis i sin tur kopplas till det i källorna obelagda namnet Lydhia på det vattendrag som mynnar där. Detta namn är i så fall bildat till ett ord som är besläktat med ludd och luden och som syftar på förekomsten av bladvass.[2] Enligt en annan tolkning skulle förleden i vikens namn istället komma av det fornsvenska ordet ly som betyder lä, alltså läviken.[3]

Den nuvarande formen Ludvika är från 1700-talet och påverkad av mansnamnet Ludvig.[3] Kyrkans och församlingens namn Ludvika Ulrika instiftades år 1752 för att hedra den nytillträdda svenska drottningen Lovisa Ulrika.[4]

Järnvägen

Orten var länge också en viktig järnvägsknut. 1859 knöts Ludvika samman med Smedjebacken och Strömsholms kanal, som var förbindelselänk för gods och resande, genom Väsman-Barkens Järnväg, nedlagd 1903. 1873 anslöt Frövi-Ludvika Järnväg (FLJ), 1876 Bergslagernas Järnvägar (BJ) och 1900 Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnväg (SWB).[5] Nu fanns järnvägslinjer i fem olika riktningar.

Under sextio- och sjuttiotalet minskade trafiken och Borlänge tog alltmer över som järnvägsknut. SWB-linjen mot Björbo är i dag uppriven, liksom f d FLJ mot Blötberget. Banvallarna på dessa sträckor har delvis asfalterats och används som gång- och cykelvägar.

Den 18 augusti 2003 upphörde Ludvika station att officiellt bemannas av tågklarerare. Hösten 2004 var sista gången en tågklarerare bemannade tågexpeditionen i Ludvika, detta skedde i samband med införandet av Automatic Train Control genom bangården på Ludvika station. Kort därefter flyttades manöverapparaten som styr ställverket till ett utrymme under ställverket. Fastigheten ägs numera av Ludvika kommun och genomgick 2009 en total ombyggnad för att från september samma år inhysa turistbyrån.

Näringsliv

Järnbruket och skogen kom att dominera näringslivet i trakten till 1900 då Elektriska Aktiebolaget Magnet bildades. Verksamheten drogs dock med lönsamhetsproblem och trots omstruktureringar så var lönsamheten klen. Bolaget såldes 1916 till ASEA i Västerås. Därmed började också den verkliga expansionen inom elektroindustrin. 1988 blev ASEA till ABB och är idag den största arbetsgivaren med 2 600 anställda. ABB i Ludvika är ett världscentrum för kraftöverföringsteknik och arbetar främst med tillverkning av anläggningar för kraftöverföring som högspänningsapparatur och transformatorer. [6]

Ludvika Gammelgård

Huvudartikel: Ludvika Gammelgård

Ludvika Gammelgård är en hembygdsgård och ett friluftsmuseum i Ludvika. Här finns en bergsmansgård med tillhörande byggnader som till skillnad från andra hembygdsgårdar står på sin ursprungliga plats. Vid Ludvika Gammelgård finns även ett gruvmuseum och en fungerande konstgång. Det stora vattenhjulet (Östanberghjulet) har blivit Gammelgårdens monument och “varumärke”. Gammelgården och dess byggnader och museer drivs idag av Ludvika hembygdsförening.

Sport

I Ludvika finns flera föreningar som bedriver idrottsverksamhet. [7] Exempelvis IFK Ludvika som sysslar med fotboll men även har en curlingsektion.

Stadsdelar

Ludvika består av 14 stadsdelar vilka är:

  • Ludvika Gård
  • Notgården
  • Hammarbacken
  • Marnäs
  • Högberget
  • Rasfallet
  • Lorensberga
  • Nissbo
  • Östansbo
  • Golan (del av Östansbo)
  • Jägarnäs
  • Knutsbo
  • Solsidan
  • Magneten (del av Högberget)

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Ludvika 1960–2010[8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
16 912
1965
  
18 791
1970
  
18 266
1975
  
18 217
1980
  
17 640
1990
  
16 087 1 084
1995
  
15 451 1 093
2000
  
14 410 1 093
2005
  
14 018 1 093
2010
  
14 498 1 100

Se även

Referenser

  1. ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011. 
  2. Wahlberg, Mats, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet. Sid. 198. ISBN 91-7229-020-X 
  3. 3,0 3,1 Harry Ståhl (1946). Helge Lindberg. red.. ”Bärke, Gränge och Ludvika. Några ortnamn från Västerbergslagen”. Ortnamnsällskapets i Uppsala årsskrift (Uppsala): sid. 11-14. 
  4. Sege, Carl A:son (1952). Ludvika Kyrka. Falun: Ludvika kyrkoråd. Sid. 14 
  5. Järnvägsdata. Malung: Svenska Järnvägsklubben. 1992. ISBN 91-85098-71-X 
  6. Nationalencyklopedin
  7. Ludvika.se - Sport
  8. ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar

Mall:Bergslagspendeln