Tjära
Tjära är en trögflytande vätska som erhålls som kondensat vid pyrolys (torrdestillation) av organiska material som kol, petroleum, oljeskiffer, torv eller ved. Tjära är svart eller brun till färgen och dess konsistens varierar mellan trögflytande vätska och halvfast. Vid destillation av tjära kallas destillationsresten beck.[1] Tjära är bituminöst, det vill säga en blandning av olika kolväten.[2]
Ordet "tjära" används ofta i fel mening. Naturligt förekommande "tjärgropar" (till exempel La Brea Tar Pits i Los Angeles) innehåller inte tjära, utan asfalt, och dessa gropar är mera korrekt benämnda asfaltgropar. Tjärsand innehåller bitumen i stället för tjära. "Rangoontjära", som även är känt under namnet "Burmaolja" eller "Burmanafta", är egentligen petroleum. I engelskan och i franskan betyder "tjära" (tar) huvudsakligen den kolutvunna substansen, men i norra Europa, menas oftast trädestillatet, som även används vid smaksättningen av bland annat karameller.
Petroleumtjära har under lång tid använts mot psoriasis[källa behövs], men har idag nästan helt ersatts av betydligt effektivare preparat. Tjära är ett desinficerande ämne och används som ett sådant. Petroleumtjära användes även i antikens Egypten vid mumifiering omkring 1000 f.Kr.[3].
Destillationsresten stenkolsasfalt användes tidigare till vägbeläggningar, men användningen upphörde i början av sjuttiotalet på grund av för högt PAH-innehåll. Den användes även för att täta takpärtor och för att täta fartygs- och båtskrov. Ytterligare ett användningsområde var för att vattentäta segel, men dagens segel är gjorda i naturligt vattentäta syntetiska material och därför är denna metod nästan utdöd idag.
Användning idag
Trätjära används ännu i denna dag för att täta traditionella träbåtar och spåntak. Upphettad tjära används som grundvalla på glidytan på träskidor. Tjära kan också användas för att täppa igen hål på asfaltsvägar. Trätjära finns också tillgängligt som utspätt som tjärvatten, som har ett antal användningsområden. Andra användningsområden är:
- Smaksättare för karameller (till exempel Tjärpastiller) och alkohol (Terva Viina)
- Anti-mjällmedel i schampo
- En komponent i kosmetika
- En komponent i hygienartiklar (exempelvis finländsk tjärtvål)
- Bastudoft
- Myggmedel i form av beckolja
Tjära är även en naturlig biprodukt till all förbränning av organiska material, som till exempel tobak.
Se även
- Bitumen
- Roslagsmahogny
- Stenkolstjära
- Trätjära
- Tjärhov
- Tjärdal, metod för att utvinna trätjära.
- Tjära och fjädrar
- Tjärasfalt
Källor
- ↑ Jan W. Gooch: Tar. Encyclopedic Dictionary of Polymers. Springer-Verlag 2007.
- ↑ Nationalencyklopedin: Tjära
- ↑ ”Geotimes - February 2005 - Mummy tar in ancient Egypt” (på en). geotimes.org. februari 2005. http://www.geotimes.org/feb05/NN_mummytar.html. Läst 9 januari 2006.