Topas
| Topas | |
|---|---|
| |
| Topas | |
| Fakta | |
| Kategori | Mineral |
| Kemi | Fluorhaltig aluminiumsilikat Al2[SiO4](F,OH)2 |
| Färg | Rödbrun, rosenröd, gul, blekgrön, ljusblå, färglös |
| Streckfärg | Vit |
| Kristallsystem | Rombisk |
| Brott | Mussligt, ojämnt |
| Hårdhet | 8 (Mohs hårdhetsskala) |
| Ljusbrytning | 1,610—1,638 |
| Dubbelbrytning | +0,008—0,010 |
| Spaltning | Fullständig |
| Densitet | 3 530—3 560 kg/m3 |
| Dispersion | 0,014 |
Topas är en ädelsten som består av silikat, fluorid och aluminiumhydroxid. Den är känd sen 1538.
Ren topas är ofärgad, men som regel uppträder de färgade av metaller, varför topaser kan förekomma i alla färger, men gul och vinfärgad topas är de vanligaste.
Gul korund kallas ibland orientalisk topas. Den topas som används slipad som ädelsten är kristalliserad och helt transparent, men den som förekommer i Sverige är för matt för att kunna användas till detta ändamål.
Pyrofysalit, som förekommer i Sverige vid Finnbo och Broddbo (nära Falun), är en variant av topas och består av matta, orent färgade fältspatsliknande kristaller.[1]
Etymologi
Det finns flera teorier om namnets ursprung. Det grekiska namnet på topas, Tópazos, skulle kunna vara härlett från en tidig fyndort, ön Topasus, vilken antagits motsvara Ceylon (dagens namn Sri Lanka). Plinius den äldre sägs ha ansett att ön ligger i Röda havet, men det är osäkert om uppgiften är korrekt.
Enligt en annan teori skulle ordet kunna härledas från en grekisk författare vid namn Topázios, som skrev en systematisk avhandling om ädelstenar och mineraler 1652.
Källor
- Topas i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1:a upplagan, 1922)
- Lundegårdh, Per H., Stenar i färg (Sthlm 1960)
- Engelska Wikipedia: Topaz
- ↑ Meyers varulexikon, Forum, 1952
-
-
Röd topas
-
Imperietopas från Brasilien
-
Topaskristaller inneslutna i gråberg
- Wikimedia Commons har media som rör Topas