Albit: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
Albit förekommer ofta som fina, parallella lameller tillsammans med rosa [[mikroklin]] i [[pertit]], en uppdelning som uppstår vid nedkylning. Albit förekommer även i [[granit]], [[pegmatit]] och i avlagringar från [[hydrotermisk]]a flöden. | Albit förekommer ofta som fina, parallella lameller tillsammans med rosa [[mikroklin]] i [[pertit]], en uppdelning som uppstår vid nedkylning. Albit förekommer även i [[granit]], [[pegmatit]] och i avlagringar från [[hydrotermisk]]a flöden. | ||
Albit inrapporterades först gången i Sverige | Albit inrapporterades först gången i Sverige 1815. Sitt namn har mineralen fått av latinets ''albus'' på grund av sin vita färg. | ||
== Se även == | == Se även == | ||
| Rad 17: | Rad 17: | ||
[[Kategori:Silikatmineral]] | [[Kategori:Silikatmineral]] | ||
Nuvarande version från 27 februari 2013 kl. 13.21
Albit, alkalin fältspatmineral. Albit är den mest natriumrika mineralen bland plagioklasseriens fasta lösningar och innehåller mindre än 10 procent anortit. Ren albit är den kemiska sammansättningen NaAlSi3O8.
Som kristall har albit en triklinisk, pinakoid symmetri. Albit har en relativ densitet på 2,62 och en hårdhet på 6–6,5. Kristallen är uppbyggd genom tvillingbildning i form av små, parallella strieringar på kristallytan.
Albit förekommer ofta som fina, parallella lameller tillsammans med rosa mikroklin i pertit, en uppdelning som uppstår vid nedkylning. Albit förekommer även i granit, pegmatit och i avlagringar från hydrotermiska flöden.
Albit inrapporterades först gången i Sverige 1815. Sitt namn har mineralen fått av latinets albus på grund av sin vita färg.
Se även
- Wikimedia Commons har media som rör Albit
- Tektosilikat
- Silikatmineral
- Oligoklas
- Adinol
- Lista över mineral