Alun: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Alun''' är [[trivialnamn]]et på kaliumaluminiumsulfat KAl(SO<sub>4</sub>)<sub>2</sub>·12H<sub>2</sub>O. I den gamla svenska [[farmakopé]]en benämndes alun ''Alumini Kalii Sulfas.'' | '''Alun''' är [[trivialnamn]]et på kaliumaluminiumsulfat KAl(SO<sub>4</sub>)<sub>2</sub>·12H<sub>2</sub>O. I den gamla svenska [[farmakopé]]en benämndes alun ''Alumini Kalii Sulfas.'' | ||
[[Fil:Deo Kristall.JPG|miniatyr|Alun säljs även under namnet Thai-sten<ref>[http://www.shenet.se/ravaror/alun.html "Alun".] Shenet.se. Läst 2012-06-13.</ref> och används som | [[Fil:Deo Kristall.JPG|miniatyr|Alun säljs även under namnet Thai-sten<ref>[http://www.shenet.se/ravaror/alun.html "Alun".] Shenet.se. Läst 2012-06-13.</ref> och används som deodorant]] | ||
Alun framställs genom behandling av [[bauxit]] med [[svavelsyra]] och [[kaliumsulfat]] eller genom [[kalcinering]] och [[lakning]] av alunhaltiga [[skiffer|skiffrar]]. | Alun framställs genom behandling av [[bauxit]] med [[svavelsyra]] och [[kaliumsulfat]] eller genom [[kalcinering]] och [[lakning]] av alunhaltiga [[skiffer|skiffrar]]. | ||
Alun har en sedan länge känd blodstoppande effekt. Apoketet säljer [[alunstift]] för användande efter skärskador som kan inträffa vid rakning. Alun kan även användas vid färgning av tyg ( | Alun har en sedan länge känd blodstoppande effekt. Apoketet säljer [[alunstift]] för användande efter skärskador som kan inträffa vid rakning. Alun kan även användas vid färgning av tyg (betning) och garvning av skinn. Se även [[alunbad]]. Alun har även använts för vattenrening och för färgning och limning av papper.<ref>''Nationalencyklopedin'' multimedia plus, 2000</ref> | ||
Alun kan också användas när man gör | Alun kan också användas när man gör trolldeg, för att få degen smidig utan att kladda. Det kan även användas vid gurkinläggning. Som livsmedelstillsats fungerar det som surhetsreglerande medel och har [[E-nummer]] 522. | ||
== Etymologi == | == Etymologi == | ||
Det finns två konkurrerande förklaringar till uppkomsten av ordet alun: | Det finns två konkurrerande förklaringar till uppkomsten av ordet alun: | ||
# Från mineralets namn på latin, ''alumen''. Det har då kommit in i svenskan via | # Från mineralets namn på latin, ''alumen''. Det har då kommit in i svenskan via lågtyskan. <ref>Elias Wessén: Våra ord, deras uttal och ursprung (Norstedt & Söner, Stockholm 1966)</ref> | ||
# Av grekiska ''halme'', sälta <ref>[http://www.krc.su.se/web/undervisn/laborationer/linneprojektet/kemiochkemihistoria/antikanamnpakemikalier.doc Kemilärarnas Resurscentrum (KRC)] Antika namn på kemikalier</ref> | # Av grekiska ''halme'', sälta <ref>[http://www.krc.su.se/web/undervisn/laborationer/linneprojektet/kemiochkemihistoria/antikanamnpakemikalier.doc Kemilärarnas Resurscentrum (KRC)] Antika namn på kemikalier</ref> | ||
| Rad 24: | Rad 24: | ||
[[Kategori:Aluminiumföreningar]] | [[Kategori:Aluminiumföreningar]] | ||
[[Kategori:Sulfater]] | [[Kategori:Sulfater]] | ||
Nuvarande version från 2 mars 2013 kl. 20.26
Alun är trivialnamnet på kaliumaluminiumsulfat KAl(SO4)2·12H2O. I den gamla svenska farmakopéen benämndes alun Alumini Kalii Sulfas.
Alun framställs genom behandling av bauxit med svavelsyra och kaliumsulfat eller genom kalcinering och lakning av alunhaltiga skiffrar.
Alun har en sedan länge känd blodstoppande effekt. Apoketet säljer alunstift för användande efter skärskador som kan inträffa vid rakning. Alun kan även användas vid färgning av tyg (betning) och garvning av skinn. Se även alunbad. Alun har även använts för vattenrening och för färgning och limning av papper.[2]
Alun kan också användas när man gör trolldeg, för att få degen smidig utan att kladda. Det kan även användas vid gurkinläggning. Som livsmedelstillsats fungerar det som surhetsreglerande medel och har E-nummer 522.
Etymologi
Det finns två konkurrerande förklaringar till uppkomsten av ordet alun:
- Från mineralets namn på latin, alumen. Det har då kommit in i svenskan via lågtyskan. [3]
- Av grekiska halme, sälta [4]