Fulleren: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
'''Fulleren''' är en av de fyra [[kristallin]]a former av [[kol]] som förekommer naturligt. En fulleren är en ihålig struktur (vanligen [[sfär|klot]]- eller [[rör]]formad) av kolatomer. Den fulleren som fått mest uppmärksamhet utanför forskningsvärlden är '''[[kol-60]]''' eller '''C60''' som består av sextio kolatomer som ligger ordnade i fem- eller sexkantiga figurer ungefär som lädret i en [[fotboll]]. En annan känd fullerentyp är [[nanorör]], som är av rörform. | '''Fulleren''' är en av de fyra [[kristallin]]a former av [[kol]] som förekommer naturligt. En fulleren är en ihålig struktur (vanligen [[sfär|klot]]- eller [[rör]]formad) av kolatomer. Den fulleren som fått mest uppmärksamhet utanför forskningsvärlden är '''[[kol-60]]''' eller '''C60''' som består av sextio kolatomer som ligger ordnade i fem- eller sexkantiga figurer ungefär som lädret i en [[fotboll]]. En annan känd fullerentyp är [[nanorör]], som är av rörform. | ||
Kol-60 och andra [[fulleren]]er upptäcktes | Kol-60 och andra [[fulleren]]er upptäcktes 1985 i laboratorieexperiment av Richard Smalley, Harold Kroto och Robert Curl. De upptäckterna belönades med Nobelpriset i kemi 1996. Molekylen har senare hittats utanför laboratoriemiljön i bland annat vanligt [[sot]]. | ||
Namnet kommer från | Namnet kommer från arkitekten Richard Buckminster Fuller, vars byggnader ofta baserades på fem- eller sexkantiga nätverk av stänger och kablar. | ||
[[Kategori:Kol]] | [[Kategori:Kol]] | ||
Nuvarande version från 3 mars 2013 kl. 07.46
Fulleren är en av de fyra kristallina former av kol som förekommer naturligt. En fulleren är en ihålig struktur (vanligen klot- eller rörformad) av kolatomer. Den fulleren som fått mest uppmärksamhet utanför forskningsvärlden är kol-60 eller C60 som består av sextio kolatomer som ligger ordnade i fem- eller sexkantiga figurer ungefär som lädret i en fotboll. En annan känd fullerentyp är nanorör, som är av rörform.
Kol-60 och andra fullerener upptäcktes 1985 i laboratorieexperiment av Richard Smalley, Harold Kroto och Robert Curl. De upptäckterna belönades med Nobelpriset i kemi 1996. Molekylen har senare hittats utanför laboratoriemiljön i bland annat vanligt sot. Namnet kommer från arkitekten Richard Buckminster Fuller, vars byggnader ofta baserades på fem- eller sexkantiga nätverk av stänger och kablar.