Hoppa till innehållet

Limonit: Skillnad mellan sidversioner

Från GuldWiki
m 1 version
 
mIngen redigeringssammanfattning
 
Rad 43: Rad 43:
Limonit återfinns i naturen som ''brun järnsten, järnsandsten, sjömalm, myrmalm och rödjord''. Malmen kan anta olika former, den kan se ut som kornig rödsand, som ärtor, penningar eller ta formen av stora tjocka skivor som helt kan täcka botten på sjöar. Mångfalden av namn  visar var man kan finna malmen.  
Limonit återfinns i naturen som ''brun järnsten, järnsandsten, sjömalm, myrmalm och rödjord''. Malmen kan anta olika former, den kan se ut som kornig rödsand, som ärtor, penningar eller ta formen av stora tjocka skivor som helt kan täcka botten på sjöar. Mångfalden av namn  visar var man kan finna malmen.  


[[Järnockra]] ingår som en av de träkonserverande komponenterna i den rödmull som bildas vid mineraliseringen av kopparfattig malm vid [[Falu koppargruva]] och som används för tillverkning av [[Falu rödfärg]].
Järnockra ingår som en av de träkonserverande komponenterna i den rödmull som bildas vid mineraliseringen av kopparfattig malm vid [[Falu koppargruva]] och som används för tillverkning av Falu rödfärg.


<gallery>
<gallery>
Rad 50: Rad 50:


==Historia==
==Historia==
Limonit var viktig som råvara för järnframställning från [[järnålder|järnåldern]] och framåt, i Småland ända in på mitten av 1800-talet. Först då slogs den ut som råvara av gruvorna framför allt i [[Bergslagen]]. Detta ledde till en järnbruksdöd i [[Småland]], många [[järnbruk]] omvandlades till [[glasbruk]], ett av de mest kända är [[orrefors_glasbruk|Orrefors Glasbruk]].
Limonit var viktig som råvara för järnframställning från järnåldern och framåt, i Småland ända in på mitten av 1800-talet. Först då slogs den ut som råvara av gruvorna framför allt i Bergslagen. Detta ledde till en järnbruksdöd i Småland, många [[järnbruk]] omvandlades till glasbruk, ett av de mest kända är Orrefors Glasbruk.


==Källor==
==Källor==
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/wiki/Limonite}}


==Se även==  
==Se även==  
Rad 59: Rad 58:


[[Kategori:Gruvdrift]]
[[Kategori:Gruvdrift]]
[[Kategori:Industrihistoria]]
[[Kategori:Järn]]
[[Kategori:Järn]]
[[ar:ليمونيت]]
[[ca:Limonita]]
[[cs:Limonit]]
[[de:Limonit]]
[[et:Limoniit]]
[[en:Limonite]]
[[es:Limonita]]
[[eu:Limonita]]
[[fa:لیمونیت]]
[[fr:Limonite]]
[[gl:Limonita]]
[[is:Brúnjárnsteinn]]
[[it:Limonite]]
[[he:לימוניט]]
[[kk:Лимонит]]
[[lt:Limonitas]]
[[hu:Limonit]]
[[nl:Limoniet]]
[[ja:褐鉄鉱]]
[[no:Limonitt]]
[[pl:Limonit]]
[[pt:Limonite]]
[[ro:Limonit]]
[[ru:Лимонит]]
[[simple:Limonite]]
[[sk:Limonit]]
[[sl:Limonit]]
[[fi:Järvimalmi]]
[[uk:Лімоніт]]
[[vi:Limonit]]
[[zh:褐铁矿]]

Nuvarande version från 3 april 2013 kl. 12.13

Limonit
KategoriMineral
Strunz klassificeringOklassificerad
Kemisk formelFeO(OH).nH2O
FärgOlika nyanser av brunt och gult
BildningsmiljöFinkornigt stenmaterial
KristallsystemMonoklint
SpaltningFörekommer ej
BrottOjämnt
Hårdhet (Mohs)4 till 5,5
GlansJordnära
StreckfärgGulbrun till röd
Specifik vikt2,9 – 4,3
Densitet2,7 – 4,3

Limonit eller järnockra är en malm bestående av en blandning av olika järnoxider och den innehåller som högst 62 viktsprocent järn. Limonit kan anses som järn(III)oxidhydroxid FeO(OH) med varierande vattenhalt. Man har i limonit påvisat mineralen goethit, α-FeO(OH), och lepidokrokit, γ-FeO(OH), med samma sammansättning men olika kristallstuktur. Också ferrihydrit, Fe2O3·1,4H2O (äldre namn järn(III)-hydroxid), är vanligt i limonit.

Förekomst

Limonit återfinns i naturen som brun järnsten, järnsandsten, sjömalm, myrmalm och rödjord. Malmen kan anta olika former, den kan se ut som kornig rödsand, som ärtor, penningar eller ta formen av stora tjocka skivor som helt kan täcka botten på sjöar. Mångfalden av namn visar var man kan finna malmen.

Järnockra ingår som en av de träkonserverande komponenterna i den rödmull som bildas vid mineraliseringen av kopparfattig malm vid Falu koppargruva och som används för tillverkning av Falu rödfärg.

Historia

Limonit var viktig som råvara för järnframställning från järnåldern och framåt, i Småland ända in på mitten av 1800-talet. Först då slogs den ut som råvara av gruvorna framför allt i Bergslagen. Detta ledde till en järnbruksdöd i Småland, många järnbruk omvandlades till glasbruk, ett av de mest kända är Orrefors Glasbruk.

Källor

Se även