Kolväte: Skillnad mellan sidversioner

Nuvarande version från 8 april 2013 kl. 09.04

Ett kolväte är en kemisk förening av enbart kol och väte. Kolväten har en ryggrad bestående av kolatomer, på vilka väteatomerna sitter. Denna kedja kan vara ogrenad, grenad eller ringformad. Kolväten är opolära ämnen – de är svårlösliga i vatten, särskilt de större molekylerna, medan de däremot löses väl i fetter.

Olika typer av kolväten

Kolvätena förekommer vid rumstemperatur både som gaser, flytande ämnen och som fasta ämnen. Asfalt, vax och paraffin är exempel på kolväten som förekommer i fast form.

De kolatomer som endast har enkelbindning mellan varandra, kallas mättade kolväten. Kolväten som innehåller dubbelbindning eller trippelbindning, kallas omättade kolväten

I allmänhet delas kolvätena upp i tre grupper:

Alkaner och cykloalkaner, eller mättade kolväten
Aromatiska kolväten
Omättade kolväten. Består av flera undergrupper:
- Alkener
- Diener
- Alkyner
- Allener

Användningsområden

Eftersom kolväten innehåller stora energimängder och dessutom har lätt att brinna i luft, används många kolväten som bränsle. Vid förbränning bildas koldioxid. De lättaste kolvätena (till exempel metan och etan, vilka har en respektive två kolatomer) är gasformiga och ingår i naturgas, vilken bland annat används som bränsle i stor skala. Propan och butan (tre respektive fyra kolatomer) används som bränsle i brännare, såsom bunsenbrännare, och i cigarettändare. Olika kolväten med ungefär 5-10 kolatomer används som motorbränsle, bensin. Ännu längre kedjor har de ämnen som ingår i råolja, eldningsolja och diesel.

Bland andra användningsområden finns lösningsmedel, vilket främst aromatiska kolväten används till, och framställning av plaster, där omättade, mindre kolväten som eten och propen används.

Källor

Nationalencyklopedin 11. Bra Böcker. 1989. Sid. 190. ISBN 91-7024-621-1
Sherwood, Martin (1990). Kemin, Grundämnen & föreningar. Bonniers. Sid. 64. ISBN 91-34-50893-7

Se även

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:Kalottenmodell Butan.png|miniatyr|200px|En [[kalottmodell]] av kolvätet [[butan]].]]
-Ett '''kolväte''' är en [[kemisk förening]] av enbart [[kol]] och [[väte]]. Kolväten har en ryggrad bestående av kolatomer, på vilka väteatomerna sitter. Denna kedja kan vara ogrenad, grenad eller ringformad. Kolväten är [[opolär]]a ämnen – de är [[löslighet|svårlösliga]] i [[vatten]], särskilt de större molekylerna, medan de däremot löses väl i [[fett]]er.
+Ett '''kolväte''' är en [[kemisk förening]] av enbart [[kol]] och [[väte]]. Kolväten har en ryggrad bestående av kolatomer, på vilka väteatomerna sitter. Denna kedja kan vara ogrenad, grenad eller ringformad. Kolväten är [[opolär]]a ämnen – de är [[löslighet|svårlösliga]] i [[vatten]], särskilt de större molekylerna, medan de däremot löses väl i fetter.
 == Olika typer av kolväten ==
-Kolvätena förekommer vid rumstemperatur både som gaser, flytande ämnen och som fasta ämnen. [[Asfalt]], [[vax]] och [[paraffin]] är exempel på kolväten som förekommer i fast form.
+Kolvätena förekommer vid rumstemperatur både som gaser, flytande ämnen och som fasta ämnen. Asfalt, vax och paraffin är exempel på kolväten som förekommer i fast form.
 De kolatomer som endast har enkelbindning mellan varandra, kallas mättade kolväten. Kolväten som innehåller dubbelbindning eller trippelbindning, kallas omättade kolväten
@@ Rad 17: / Rad 17: @@
 == Användningsområden ==
-Eftersom kolväten innehåller stora energimängder och dessutom har lätt att brinna i luft, används många kolväten som [[bränsle]]. Vid förbränning bildas [[koldioxid]]. De lättaste kolvätena (till exempel [[metan]] och [[etan]], vilka har en respektive två kolatomer) är [[gas]]formiga och ingår i [[naturgas]], vilken bland annat används som bränsle i stor skala. [[Propan]] och [[butan]] (tre respektive fyra kolatomer) används som bränsle i brännare, såsom [[bunsenbrännare]], och i cigarettändare. Olika kolväten med ungefär 5-10 kolatomer används som motorbränsle, [[bensin]]. Ännu längre kedjor har de ämnen som ingår i [[råolja]], [[eldningsolja]] och [[diesel]].
+Eftersom kolväten innehåller stora energimängder och dessutom har lätt att brinna i luft, används många kolväten som [[bränsle]]. Vid förbränning bildas [[koldioxid]]. De lättaste kolvätena (till exempel [[metan]] och [[etan]], vilka har en respektive två kolatomer) är [[gas]]formiga och ingår i [[naturgas]], vilken bland annat används som bränsle i stor skala. [[Propan]] och [[butan]] (tre respektive fyra kolatomer) används som bränsle i brännare, såsom bunsenbrännare, och i cigarettändare. Olika kolväten med ungefär 5-10 kolatomer används som motorbränsle, [[bensin]]. Ännu längre kedjor har de ämnen som ingår i råolja, eldningsolja och diesel.
-Bland andra användningsområden finns [[lösningsmedel]], vilket främst [[aromatiska kolväten]] används till, och framställning av [[plast]]er, där [[Mättnad (organisk kemi)|omättade]], mindre kolväten som [[eten]] och [[propen]] används.
+Bland andra användningsområden finns lösningsmedel, vilket främst [[aromatiska kolväten]] används till, och framställning av plaster, där [[Mättnad (organisk kemi)|omättade]], mindre kolväten som [[eten]] och [[propen]] används.
 ==Källor==