Grängesbergs gruvor: Skillnad mellan sidversioner

Nuvarande version från 10 september 2014 kl. 16.39

Grängesbergs gruvor, järnmalmsgruvor med malmbehandlingsverk i Grängesberg, 16 kilometer sydsydväst om Ludvika.

Brytningen i Grängesberg påbörjades på 1500-talet och var fram till nedläggningen 1989 Sveriges tredje största järnmalmsgruva. Malmen anrikades i Grängesberg. Grängesbergs malmfält var det största i Bergslagen och innefattade ett flertal malmkroppar som tidvis brutits som enskilda gruvor. Den största enheten var det cirka en kilometer långa Exportfältet, bestående av ett flertal malmer. Längre söderut i samma stråk finns Ormbergs- och Lombergsfälten och mot norr Risbergsfältet.

I början av 1970-talet bröts upp till fyra miljoner ton per år ur gruvan och därefter sjönk produktionen successivt fram till nedläggningen. Malmerna var rika på mineralet apatit och till övervägande delen magnetitmalmer, men ca en femtedel utgörs av hematitmalmer. Malmerna ligger i ett stråk av omvandlade, natriumrika vulkaniska bergarter som tillhör leptitformationen.

OMDIRIGERING Mall:Panorama

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
 '''Grängesbergs gruvor''', [[järnmalm]]sgruvor med malmbehandlingsverk i [[Grängesberg]], 16 kilometer sydsydväst om [[Ludvika]].
-Brytningen i Grängesberg påbörjades på [[1500-talet]] och var fram till nedläggningen [[1989]] Sveriges tredje största järnmalmsgruva. [[malm|Malmen]] anrikades i Grängesberg. Grängesbergs malmfält var det största i [[Bergslagen]] och innefattade ett flertal malmkroppar som tidvis brutits som enskilda gruvor. Den största enheten var det cirka en kilometer långa Exportfältet, bestående av ett flertal malmer. Längre söderut i samma stråk finns Ormbergs- och Lombergsfälten och mot norr Risbergsfältet.
+Brytningen i Grängesberg påbörjades på 1500-talet och var fram till nedläggningen 1989 Sveriges tredje största järnmalmsgruva. [[malm|Malmen]] anrikades i Grängesberg. Grängesbergs malmfält var det största i [[Bergslagen]] och innefattade ett flertal malmkroppar som tidvis brutits som enskilda gruvor. Den största enheten var det cirka en kilometer långa Exportfältet, bestående av ett flertal malmer. Längre söderut i samma stråk finns Ormbergs- och Lombergsfälten och mot norr Risbergsfältet.
-I början av [[1970-talet]] bröts upp till fyra miljoner ton per år ur gruvan och därefter sjönk produktionen successivt fram till nedläggningen. Malmerna var rika på mineralet [[apatit]] och till övervägande delen [[magnetit]]malmer, men ca en femtedel utgörs av [[hematit]]malmer. Malmerna ligger i ett stråk av omvandlade, natriumrika vulkaniska bergarter som tillhör [[leptit]]formationen.
+I början av 1970-talet bröts upp till fyra miljoner ton per år ur gruvan och därefter sjönk produktionen successivt fram till nedläggningen. Malmerna var rika på mineralet [[apatit]] och till övervägande delen [[magnetit]]malmer, men ca en femtedel utgörs av [[hematit]]malmer. Malmerna ligger i ett stråk av omvandlade, natriumrika vulkaniska bergarter som tillhör [[leptit]]formationen.
 {{bred bild|Grängesberg-gruva.JPG|500px|<center>Grängesbergs gruva och den numer vattenfyllda skärningen sedd från Norra tippen. Byggnaderna (de som når över trädtopparna) är från vänster räknat: Pelletsverket (GP-verket) i Lomberget, Centralschaktets lave, Jakobina lave och Gruvkontoret.</center>}}
@@ Rad 12: / Rad 12: @@
 [[Kategori:Gruvor i Dalarna]]
 [[Kategori:Ludvika kommun]]
-{{coord|60|4|48|N|14|59|44|E|display=title|region:SE_type:}}