Metallurgi: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
'''Metallurgi''' är läran om [[metall]]ers [[teknik|tekniska]] framställning samt deras [[kemi]]ska och [[fysik]]aliska egenskaper. Metallurgin är därför en del av [[ingenjörsvetenskap]]en. Även framställning av [[legeringar]] och [[halvmetall]]er räknas till metallurgins område. Metallframställning utgår ofta från [[malm]], men kan även bygga på andra källor såsom [[salter]] eller [[skrot]]. | '''Metallurgi''' är läran om [[metall]]ers [[teknik|tekniska]] framställning samt deras [[kemi]]ska och [[fysik]]aliska egenskaper. Metallurgin är därför en del av [[ingenjörsvetenskap]]en. Även framställning av [[legeringar]] och [[halvmetall]]er räknas till metallurgins område. Metallframställning utgår ofta från [[malm]], men kan även bygga på andra källor såsom [[salter]] eller [[skrot]]. | ||
Eftersom människan har utnyttjat metaller för tekniska ändamål under lång tid, har metallurgin en mycket lång historia och har successivt utvecklats från | Eftersom människan har utnyttjat metaller för tekniska ändamål under lång tid, har metallurgin en mycket lång historia och har successivt utvecklats från hantverk och konst till [[teknologi]] och [[vetenskap]]. | ||
En person som sysslar med metallurgi kallas ''metallurg''. Ett äldre svenskspråkigt namn för metallurgi är ''hyttkunskap'' eller ''hyttkonst'', som en härledning av [[hytta]].<ref>{{runeberg.org|nfbr|0141.html Metallurgi}}</ref> | En person som sysslar med metallurgi kallas ''metallurg''. Ett äldre svenskspråkigt namn för metallurgi är ''hyttkunskap'' eller ''hyttkonst'', som en härledning av [[hytta]].<ref>{{runeberg.org|nfbr|0141.html Metallurgi}}</ref> | ||
| Rad 20: | Rad 20: | ||
[[Kategori:Metallurgi| ]] | [[Kategori:Metallurgi| ]] | ||
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]] | [[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]] | ||
Nuvarande version från 2 mars 2013 kl. 12.09
Metallurgi är läran om metallers tekniska framställning samt deras kemiska och fysikaliska egenskaper. Metallurgin är därför en del av ingenjörsvetenskapen. Även framställning av legeringar och halvmetaller räknas till metallurgins område. Metallframställning utgår ofta från malm, men kan även bygga på andra källor såsom salter eller skrot.
Eftersom människan har utnyttjat metaller för tekniska ändamål under lång tid, har metallurgin en mycket lång historia och har successivt utvecklats från hantverk och konst till teknologi och vetenskap.
En person som sysslar med metallurgi kallas metallurg. Ett äldre svenskspråkigt namn för metallurgi är hyttkunskap eller hyttkonst, som en härledning av hytta.[1]
Delområden
Den vanligaste indelningen av metallurgin i delområden bygger på de metaller som framställs, respektive framställningsprocessernas övergripande utformning. Pyrometallurgi är läran om metallurgiska processer vid hög temperatur, vilket exempelvis är det sätt som järn och stål framställs ur järnmalm. Hydrometallurgi är läran om metallurgiska processer som utnyttjar metalljoner i lösning. Elektrometallurgi är läran om metallframställning genom elektrolys, vilket förekommer i såväl smältor som lösningar, vilket innebär att elektrometallurgi överlappar med såväl pyrometallurgi som hydrometallurgi. Teoretisk metallurgi är det område som omfattar teoretiska aspekter av de metallurgiska processerna, bland annat deras termodynamik.
Det delområde inom metallurgin som handlar om metallers fysikaliska egenskaper kallas på svenska traditionellt för metallografi. Namnet kommer sig av att studier och avbildning av materialstrukturer under mikroskop har en central ställning.
Källor
- ↑ Metallurgi i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1913)
