Hoppa till innehållet

Labradorit: Skillnad mellan sidversioner

Från GuldWiki
m 1 version
 
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 56: Rad 56:


[[Kategori:Silikatmineral]]
[[Kategori:Silikatmineral]]
[[ar:لابرادورايت]]
[[ca:Labradorita]]
[[cs:Labradorit]]
[[de:Labradorit]]
[[el:Λαβραδορίτης]]
[[en:Labradorite]]
[[es:Labradorita]]
[[fa:لابرادوریت]]
[[fr:Labradorite]]
[[gl:Labradorita]]
[[it:Labradorite]]
[[he:לברדוריט]]
[[kk:Лабрадор (минерал)]]
[[lt:Labradoritas]]
[[nl:Labradoriet]]
[[ja:ラブラドル長石]]
[[no:Labradoritt]]
[[pl:Labrador (minerał)]]
[[pt:Labradorite]]
[[ru:Лабрадорит]]
[[simple:Labradorite]]
[[sk:Labradorit]]
[[sl:Labradorit]]
[[fi:Labradoriitti]]
[[uk:Лабрадорит]]

Versionen från 25 februari 2013 kl. 20.52

Labradorit
Labradorit i polerad stenplatta
KategoriFältspat, tektosilikat
Kemisk formel(Ca,Na)(Al,Si)4O8
FärgGrå, brun, grönaktig, blå, gul, färglös
BildningsmiljöTunna kristaller med rombisk genomskärning
KristallsystemTriklint
BrottOjämnt till conchoidalt
Hårdhet (Mohs)6 – 6,5
GlansGlaskropp till pärlemor
Dubbelbrytningδ=0,008 till δ= 0,010
DispersionIngen
StreckfärgVit
Specifik vikt2,68 – 2,72
ÖvrigtSkimrande

Labradorit är en kalcium-natriumfältspat (en plagioklas), som kristalliserar triklint. Den är en väsentlig beståndsdel i eruptivbergarter – både dag- och djupbergarter, och består av 50 – 30 % albit och 50 – 70 % anortit.

Förekomst

Labradorit förekommer särskilt i de mera basiska typerna såsom gabbro, norit, andesit och basalt. Labradoritkristaller förekommer som strökorn i askan från Monti Rossi på EtnaSicilien.

Mineralets namn härleder sig från stora fyndigheter i östliga Labrador i Kanada där labradoriten är en väsentlig beståndsdel inom några mäktiga områden, som består av anorthosit.

Labradorithaltiga bergarter finns bl a i Kanada, Grönland, Sverige, Norge och Finland.

Användning

Labradorit han samma användning som fältspat.

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952


Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Wikipedia