Astrofyllit: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
'''Astrofyllit''', mycket ovanligt, brunt till gyllengult [[mineral]] med den kemiska sammansättningen (K,Na)<sub>3</sub>(Fe<sup>++</sup>,Mn)<sub>7</sub>Ti<sub>2</sub>Si<sub>8</sub>O<sub>24</sub>(O,OH)<sub>7</sub> ([[kalium]][[järn]][[Titan (grundämne)|titan]][[silikat]]). Det är ett av mineralen i astrofyllitgruppen och kan som sådant klassificeras som ett [[inosilikat]], ett [[phyllosilikat]] eller som ett mellanting. Astrofyllit är [[isomorf]]t med [[kupleskit]] och de två mineralen är visuellt identiska och associerade med varandra. Astrofyllit är främst av intresse för samlare och forskare. | '''Astrofyllit''', mycket ovanligt, brunt till gyllengult [[mineral]] med den kemiska sammansättningen (K,Na)<sub>3</sub>(Fe<sup>++</sup>,Mn)<sub>7</sub>Ti<sub>2</sub>Si<sub>8</sub>O<sub>24</sub>(O,OH)<sub>7</sub> ([[kalium]][[järn]][[Titan (grundämne)|titan]][[silikat]]). Det är ett av mineralen i astrofyllitgruppen och kan som sådant klassificeras som ett [[inosilikat]], ett [[phyllosilikat]] eller som ett mellanting. Astrofyllit är [[isomorf]]t med [[kupleskit]] och de två mineralen är visuellt identiska och associerade med varandra. Astrofyllit är främst av intresse för samlare och forskare. | ||
Astrofyllit är tungt, mjukt och ömtåligt och bildas i form av bladformade, radierande, stjärnformade [[aggregat]]. Denna [[habitus]] har givit astrofyllit dess namn ( | Astrofyllit är tungt, mjukt och ömtåligt och bildas i form av bladformade, radierande, stjärnformade [[aggregat]]. Denna [[habitus]] har givit astrofyllit dess namn (grekiska: ''astron'', "stjärna" och ''phyllon'', "blad"). | ||
Mineralets metalliska glans och mörka färg utgör en skarp kontrast mot den ljust färgade [[felsisk]]s [[matris (geologi)|matris]] som det brukar förekomma tillsammans med. Astrofyllt hittas ibland i ovanliga felsiska [[magmatisk bergart|magmatiska bergarter]] och är associerat med [[fältspat]], [[glimmer]], [[titanit]], [[zirkon]], [[nefelin]] och [[ägerin]]. | Mineralets metalliska glans och mörka färg utgör en skarp kontrast mot den ljust färgade [[felsisk]]s [[matris (geologi)|matris]] som det brukar förekomma tillsammans med. Astrofyllt hittas ibland i ovanliga felsiska [[magmatisk bergart|magmatiska bergarter]] och är associerat med [[fältspat]], [[glimmer]], [[titanit]], [[zirkon]], [[nefelin]] och [[ägerin]]. | ||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
[[Mohs hårdhetsskala|Hårdhet]] 3–4; [[streck (mineralogi)|streck]] gulaktigt brun eller vit; [[relativ densitet|densitet]] 3,2–3,4. | [[Mohs hårdhetsskala|Hårdhet]] 3–4; [[streck (mineralogi)|streck]] gulaktigt brun eller vit; [[relativ densitet|densitet]] 3,2–3,4. | ||
Astrofyllit upptäcktes 1854 i | Astrofyllit upptäcktes 1854 i Norge. | ||
== Se även == | == Se även == | ||
| Rad 18: | Rad 18: | ||
*[[Silikatmineral]] | *[[Silikatmineral]] | ||
[[Kategori:Silikatmineral]] | [[Kategori:Silikatmineral]] | ||
Nuvarande version från 27 februari 2013 kl. 20.48
Astrofyllit, mycket ovanligt, brunt till gyllengult mineral med den kemiska sammansättningen (K,Na)3(Fe++,Mn)7Ti2Si8O24(O,OH)7 (kaliumjärntitansilikat). Det är ett av mineralen i astrofyllitgruppen och kan som sådant klassificeras som ett inosilikat, ett phyllosilikat eller som ett mellanting. Astrofyllit är isomorft med kupleskit och de två mineralen är visuellt identiska och associerade med varandra. Astrofyllit är främst av intresse för samlare och forskare.
Astrofyllit är tungt, mjukt och ömtåligt och bildas i form av bladformade, radierande, stjärnformade aggregat. Denna habitus har givit astrofyllit dess namn (grekiska: astron, "stjärna" och phyllon, "blad").
Mineralets metalliska glans och mörka färg utgör en skarp kontrast mot den ljust färgade felsisks matris som det brukar förekomma tillsammans med. Astrofyllt hittas ibland i ovanliga felsiska magmatiska bergarter och är associerat med fältspat, glimmer, titanit, zirkon, nefelin och ägerin.
Kristallerna har perfekt spaltning; hör till det triklina kistallsystemet. Astrofyllit är för sällsynt för att vara vanligt som dekorationssten. Som ädelsten slipas det ibland som cabochoner.
Hårdhet 3–4; streck gulaktigt brun eller vit; densitet 3,2–3,4.
Astrofyllit upptäcktes 1854 i Norge.
Se även
- Wikimedia Commons har media som rör Astrofyllit
- Lista över mineral
- Järnmineral
- Silikatmineral