Kalium

	Kalium
Allmänt
Ämnesklass	alkalimetaller
Densitet	856 kg/m3 (273 K)
Hårdhet	0,4
Utseende	silvrigt vit
Atomens egenskaper
Atommassa	39,0983 u
Atomradie (beräknad)	220 (243) pm
Kovalent radie	196 pm
van der Waalsradie	275 pm
Elektronkonfiguration	[ Ar ]4s1;
e– per skal	2,8,8,1
Oxidationstillstånd (O)	1, (stark bas)
Kristallstruktur	Kubisk rymdcentrerad;
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	fast
Magnetiska egenskaper	icke magnetisk
Smältpunkt	336,53 K (64 °C)
Kokpunkt	1032 K (774 °C)
Molvolym	45,94 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme	79,87 kJ/mol
Smältvärme	2,334 kJ/mol
Ångtryck	1,06·10-4 Pa
Ljudhastighet	2000 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	0,82 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	757 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	13,9·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga	102,4 W/(m·K)
1a jonisationspotential	418,8 kJ/mol
2a jonisationspotential	3052 kJ/mol
3e jonisationspotential	4420 kJ/mol
4e jonisationspotential	4420? kJ/mol
5e jonisationspotential	7975 kJ/mol
6e jonisationspotential	9590 kJ/mol
7e jonisationspotential	11343 kJ/mol
8e jonisationspotential	14944 kJ/mol
9e jonisationspotential	16963,7 kJ/mol
10e jonisationspotential	48610 kJ/mol
Stabilaste isotoper
	SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Kalium är ett grundämne och spårämne. Kalium tillhör gruppen alkalimetaller och är vanligt förekommande i naturen.

Kalium oxideras hastigt i luften, och är mycket reaktiv med vatten. I naturen förekommer ofta kalium bundet till salt i till exempel havet, men det förekommer också i olika mineralföreningar. På grund av dess höga vattenlöslighet används det ofta i industrin.

Det är ett viktigt spårämne för djur och växter, där det verkar på cellnivå och i fråga om nervsignalöverföring. I människor reglerar kalium vatten-syrabalansen och vätskebalans. I muskelvävnadernas cellvätska är kalium den viktigaste katjonen.^[1] Brist på kalium kallas hypokalemi och patologiskt höga värden kallas hyperkalemi.

Den förste som lyckades bevisa att kaliumsalt var ett annat salt än natriumsalt var Georg Ernst Stahl år 1704. 1789 upptogs det av Antoine Lavoisier i dennes lista över kemikalier. Kaliummetall isolerades första gången 1807, av Humphry Davy.

Egenskaper

Metalliskt kalium reagerar våldsamt med vatten under reaktionen:

2K + 2H₂O → 2KOH + H₂ (KOH = kaliumhydroxid)

där vätet (H₂) sedan reagerar med luftens syre och bildar vatten. Detta är en exoterm reaktion.

Fysiologiskt kalium

Människans behov av kalium tillgodoses genom intag av kaliumklorid eller andra kaliumsalter. Normalt får vi i oss lagom mycket kalium via maten, men vissa livsmedel (som öl) kan bidra till en överkonsumtion av kaliumklorid, vilket ger en obalans mellan kalium- och natriumhalten i kroppen.^[2] En sådan obalans kan mötas med intag av natriumklorid.^[2]

Rekommenderat dagligt intag: Barn 0,8-2 g, kvinnor 3,1 g, män 3,1-3,5 g. Se vidare RDI-tabell.
Kalium finns rikligt i banan och avokado.

Namnet

Ett äldre tekniskt namn på kalium är potassium (av pottaska), som fortfarande används på bland annat engelska. Kalium kommer från arabiskans لْيَه‎ al-qalyah, 'aska från plantor', genom ombildning från alkali.

Se även

Periodiska systemet

Denna grundämnesrelaterade artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.

Källor

↑ http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D01.268.549.550&tool=karolinska
↑ ^2,0 ^2,1 Ulf Ellervik (2011) Ond kemi : berättelser om människor, mord och molekyler. Fri tanke förlag. ISBN 978-91-86061-30-2.

[1] ttp://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D01.268.549.550&tool=karolinska

[Ellervik-2] 2,0 ^2,1 Ulf Ellervik (2011) Ond kemi : berättelser om människor, mord och molekyler. Fri tanke förlag. ISBN 978-91-86061-30-2.

[1]

[2]