Kalium

Från GuldWiki
Hoppa till: navigering, sök
Kalium
K-TableImage.png
Tecken
K
Atomnr.
19
Grupp
4
Period
8
Block
s
Allmänt
Ämnesklassalkalimetaller
Densitet856 kg/m3 (273 K)
Hårdhet0,4
Utseendesilvrigt vit
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa39,0983 u
Atomradie (beräknad)220 (243) pm
Kovalent radie196 pm
van der Waalsradie275 pm
Elektronkonfiguration[ Ar ]4s1
Elektronkonfiguration
e per skal2,8,8,1
Oxidationstillstånd (O)1, (stark bas)
KristallstrukturKubisk rymdcentrerad
Kristallstruktur
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillståndfast
Magnetiska egenskapericke magnetisk
Smältpunkt336,53 K (64 °C)
Kokpunkt1032 K (774 °C)
Molvolym45,94 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme79,87 kJ/mol
Smältvärme2,334 kJ/mol
Ångtryck1,06·10-4 Pa
Ljudhastighet2000 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet0,82 (Paulingskalan)
Värmekapacitet757 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga13,9·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga102,4 W/(m·K)
1a jonisationspotential418,8 kJ/mol
2a jonisationspotential3052 kJ/mol
3e jonisationspotential4420 kJ/mol
4e jonisationspotential4420? kJ/mol
5e jonisationspotential7975 kJ/mol
6e jonisationspotential9590 kJ/mol
7e jonisationspotential11343 kJ/mol
8e jonisationspotential14944 kJ/mol
9e jonisationspotential16963,7 kJ/mol
10e jonisationspotential48610 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
38K syntetisk 7,636 min β+ 0,4 meV 38Ar
39K 93,26 % 39K, stabil isotop med 20 neutroner
40K 0,012 % 1,277·109 år β-
ε
1,311 MeV
1,505 MeV
40Ca
40Ar
41K 6,73 % 41K, stabil isotop med 22 neutroner
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Kalium är ett grundämne och spårämne. Kalium tillhör gruppen alkalimetaller och är vanligt förekommande i naturen.

Kalium oxideras hastigt i luften, och är mycket reaktiv med vatten. I naturen förekommer ofta kalium bundet till salt i till exempel havet, men det förekommer också i olika mineralföreningar. På grund av dess höga vattenlöslighet används det ofta i industrin.

Det är ett viktigt spårämne för djur och växter, där det verkar på cellnivå och i fråga om nervsignalöverföring. I människor reglerar kalium vatten-syrabalansen och vätskebalans. I muskelvävnadernas cellvätska är kalium den viktigaste katjonen.[1] Brist på kalium kallas hypokalemi och patologiskt höga värden kallas hyperkalemi.

Den förste som lyckades bevisa att kaliumsalt var ett annat salt än natriumsalt var Georg Ernst Stahl år 1704. 1789 upptogs det av Antoine Lavoisier i dennes lista över kemikalier. Kaliummetall isolerades första gången 1807, av Humphry Davy.

Egenskaper

Metalliskt kalium reagerar våldsamt med vatten under reaktionen:

2K + 2H2O → 2KOH + H2 (KOH = kaliumhydroxid)

där vätet (H2) sedan reagerar med luftens syre och bildar vatten. Detta är en exoterm reaktion.

Fysiologiskt kalium

Människans behov av kalium tillgodoses genom intag av kaliumklorid eller andra kaliumsalter. Normalt får vi i oss lagom mycket kalium via maten, men vissa livsmedel (som öl) kan bidra till en överkonsumtion av kaliumklorid, vilket ger en obalans mellan kalium- och natriumhalten i kroppen.[2] En sådan obalans kan mötas med intag av natriumklorid.[2]

Rekommenderat dagligt intag: Barn 0,8-2 g, kvinnor 3,1 g, män 3,1-3,5 g. Se vidare RDI-tabell.
Kalium finns rikligt i banan och avokado.

Namnet

Ett äldre tekniskt namn på kalium är potassium (av pottaska), som fortfarande används på bland annat engelska. Kalium kommer från arabiskans لْيَه‎ al-qalyah, 'aska från plantor', genom ombildning från alkali.

Se även

Källor

  1. http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D01.268.549.550&tool=karolinska
  2. 2,0 2,1 Ulf Ellervik (2011) Ond kemi : berättelser om människor, mord och molekyler. Fri tanke förlag. ISBN 978-91-86061-30-2.