Karneol: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 40: | Rad 40: | ||
Karneolen förekommer ofta som blåsrumsfyllning i [[mandelsten]] eller sedan denna förvittrat som lösa stenar. | Karneolen förekommer ofta som blåsrumsfyllning i [[mandelsten]] eller sedan denna förvittrat som lösa stenar. | ||
Den mesta karneol som bearbetats i sliperier kommer från | Den mesta karneol som bearbetats i sliperier kommer från Indien, Brasilien eller Uruguay, men den kommer även från Tyskland, till exempel vid Oberstein, samt från Sibirien. | ||
==Användning== | ==Användning== | ||
I Sverige har karneol använts som smyckessten åtminstone sedan | I Sverige har karneol använts som smyckessten åtminstone sedan vikingatiden. Namnet som tillkom redan under medeltiden, påstås härlett av den först kända fyndorten, Carien, men andra härleder den till caro (kött) eller carneus (köttaktig). | ||
I forntiden kallades mineralet sard (sarda eller sarder) antingen efter staden Sardes i | I forntiden kallades mineralet sard (sarda eller sarder) antingen efter staden Sardes i Turkiet eller efter det arabiska ordet sard (gul). Juvelerarna skiljde mellan manlig karneol (mörkröd), kvinnlig karneol (blekröd eller rödgul), sarder (kaffebrun till pomeransgul) och karneolberyll (vitgul), samt [[sardonyx]], vilken har omväxlande svarta och vita skikt, och karneolonyx med röda och vita skikt. Dessa båda senare varianter utgörs av [[agat]]. | ||
Förr graverades en mängd ”gemmer”, kaméer och intaglier i karneol, särskilt i karneolonyxen. Hos kaméerna står figurerna som vit relief på röd botten. Hos intaglierna är figurerna fördjupat ingraverade, som till exempel på sigillringar. | Förr graverades en mängd ”gemmer”, kaméer och intaglier i karneol, särskilt i karneolonyxen. Hos kaméerna står figurerna som vit relief på röd botten. Hos intaglierna är figurerna fördjupat ingraverade, som till exempel på sigillringar. | ||
| Rad 54: | Rad 54: | ||
[[Kategori:Ädelstenar]] | [[Kategori:Ädelstenar]] | ||
Nuvarande version från 27 februari 2013 kl. 21.31
| Karneol | |
|---|---|
| |
| Fakta | |
| Kategori | Mineral |
| Grupp | |
| Kemi | SiO2 |
| Färg | Blekt orange, blekt brun, grå, mjölkvit |
| Streckfärg | Vit |
| Kristallsystem | Trigonalt |
| Brott | Ojämnt |
| Mohs | 6 - 7 |
| Ljusbrytning | |
| Dubbelbrytning | |
| Spaltning | Obefintlig |
| Densitet | 2,59 –2,61 |
| Dispersion | |
Karneol är en variant av kalcedon och en mjölkvit till orangebrun ädelsten, genom inblandad järnoxid (och järnhydrat). Den är halvgenomskinlig till genomlysande och färgen övergår ibland till rödgul eller rödbrun. Genom glödgning förstärks färgen och det svagt färgade järnhydratet omvandlas till järnoxid. Vid för stark upphettning blir stenen vit.
Förekomst
Karneolen förekommer ofta som blåsrumsfyllning i mandelsten eller sedan denna förvittrat som lösa stenar.
Den mesta karneol som bearbetats i sliperier kommer från Indien, Brasilien eller Uruguay, men den kommer även från Tyskland, till exempel vid Oberstein, samt från Sibirien.
Användning
I Sverige har karneol använts som smyckessten åtminstone sedan vikingatiden. Namnet som tillkom redan under medeltiden, påstås härlett av den först kända fyndorten, Carien, men andra härleder den till caro (kött) eller carneus (köttaktig).
I forntiden kallades mineralet sard (sarda eller sarder) antingen efter staden Sardes i Turkiet eller efter det arabiska ordet sard (gul). Juvelerarna skiljde mellan manlig karneol (mörkröd), kvinnlig karneol (blekröd eller rödgul), sarder (kaffebrun till pomeransgul) och karneolberyll (vitgul), samt sardonyx, vilken har omväxlande svarta och vita skikt, och karneolonyx med röda och vita skikt. Dessa båda senare varianter utgörs av agat.
Förr graverades en mängd ”gemmer”, kaméer och intaglier i karneol, särskilt i karneolonyxen. Hos kaméerna står figurerna som vit relief på röd botten. Hos intaglierna är figurerna fördjupat ingraverade, som till exempel på sigillringar.
Källor
- Meyers varulexikon, Form, 1952
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Wikipedia