Hoppa till innehållet

Leptit: Skillnad mellan sidversioner

Från GuldWiki
m 1 version
 
mIngen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
'''Leptit''' är en sorts finkornig [[metamorf bergart|metamorf]] silikat[[bergart]]. Leptit bildas genom omvandling av vulkaniska produkter så som [[lava]], [[aska]] och delvis av vittrat material från äldre bergarter.
'''Leptit''' är en sorts finkornig [[metamorf bergart|metamorf]] silikat[[bergart]]. Leptit bildas genom omvandling av vulkaniska produkter så som [[lava]], [[aska]] och delvis av vittrat material från äldre bergarter.
Leptit som genomgått svag metamorfos bildar [[hälleflinta]] som påminner om [[flinta]] men skiljer sig i det att dess bildningssätt och sammansättning är olik.  
Leptit som genomgått svag metamorfos bildar [[hälleflinta]] som påminner om [[flinta]] men skiljer sig i det att dess bildningssätt och sammansättning är olik.  
I [[Sverige]] återfinns leptit till största del i den geologiska [[region]]en [[Bergslagen]] och i norra delarna av [[Norrland]].<ref name="Karl-Erik Perhans 2005">Våra vanligaste stenar i urval, Sveriges berggrund, Karl-Erik Perhans, 2005, Stockholm</ref>  
I [[Sverige]] återfinns leptit till största del i den geologiska regionen Bergslagen och i norra delarna av Norrland.<ref name="Karl-Erik Perhans 2005">Våra vanligaste stenar i urval, Sveriges berggrund, Karl-Erik Perhans, 2005, Stockholm</ref>  
Leptiterna förekommer i flera olika färger, ifrån grå till röd.
Leptiterna förekommer i flera olika färger, ifrån grå till röd.
Finkornig [[gnejs]] är en leptit.
Finkornig [[gnejs]] är en leptit.


[[Bergart]]en bildades för drygt 1,9-1,8 Ga då den [[svekokarelen|svekokarelska]] [[orogenes]]en utvecklades.<ref name="Karl-Erik Perhans 2005"/>
[[Bergart]]en bildades för drygt 1,9-1,8 Ga då den svekokarelska [[orogenes]]en utvecklades.<ref name="Karl-Erik Perhans 2005"/>


Beteckningen leptit föreslogs 1875 av [[David Hummel]], men började användas mer allmänt i svensk geologisk litteratur först runt 1910. Tidigare svenska namn på dessa bergarter är [[eurit]], [[hälleflintgnejs]], [[granulit]] och [[felsitoid]].<ref>{{runeberg.org|nfbp|0133.html Leptit}}</ref><ref>[http://eprints.lib.hokudai.ac.jp/dspace/bitstream/2115/34831/1/18_1-2_p181-214.pdf J. Watanabe, Jour. Fac. Sci., Hokkaido Univ., Ser. IV, vol. 18, nos. 1-2, Feb., 1978, pp.181-214]</ref>
Beteckningen leptit föreslogs 1875 av David Hummel, men började användas mer allmänt i svensk geologisk litteratur först runt 1910. Tidigare svenska namn på dessa bergarter är [[eurit]], [[hälleflintgnejs]], [[granulit]] och [[felsitoid]].<ref>{{runeberg.org|nfbp|0133.html Leptit}}</ref><ref>[http://eprints.lib.hokudai.ac.jp/dspace/bitstream/2115/34831/1/18_1-2_p181-214.pdf J. Watanabe, Jour. Fac. Sci., Hokkaido Univ., Ser. IV, vol. 18, nos. 1-2, Feb., 1978, pp.181-214]</ref>


== Se även ==
== Se även ==

Nuvarande version från 28 februari 2013 kl. 07.42

Leptit är en sorts finkornig metamorf silikatbergart. Leptit bildas genom omvandling av vulkaniska produkter så som lava, aska och delvis av vittrat material från äldre bergarter. Leptit som genomgått svag metamorfos bildar hälleflinta som påminner om flinta men skiljer sig i det att dess bildningssätt och sammansättning är olik. I Sverige återfinns leptit till största del i den geologiska regionen Bergslagen och i norra delarna av Norrland.[1] Leptiterna förekommer i flera olika färger, ifrån grå till röd. Finkornig gnejs är en leptit.

Bergarten bildades för drygt 1,9-1,8 Ga då den svekokarelska orogenesen utvecklades.[1]

Beteckningen leptit föreslogs 1875 av David Hummel, men började användas mer allmänt i svensk geologisk litteratur först runt 1910. Tidigare svenska namn på dessa bergarter är eurit, hälleflintgnejs, granulit och felsitoid.[2][3]

Se även

Källor

  1. ↑ 1,0 1,1 Våra vanligaste stenar i urval, Sveriges berggrund, Karl-Erik Perhans, 2005, Stockholm
  2. ↑ Leptit i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1912)
  3. ↑ J. Watanabe, Jour. Fac. Sci., Hokkaido Univ., Ser. IV, vol. 18, nos. 1-2, Feb., 1978, pp.181-214

Externa länkar