Serpentinsten: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
[[Fil:Serpentine paten Louvre MR415.jpg|thumb|225px|[[Paten]] i serpentin från första århundradet e Kr, [[Louvren]]]] | [[Fil:Serpentine paten Louvre MR415.jpg|thumb|225px|[[Paten]] i serpentin från första århundradet e Kr, [[Louvren]]]] | ||
[[Fil:Bernstein Edelserpentin-Skulptur.jpg|thumb|225px|Skulptur i serpentinsten]] | [[Fil:Bernstein Edelserpentin-Skulptur.jpg|thumb|225px|Skulptur i serpentinsten]] | ||
'''Serpentinsten''', eller '''serpentin''', är en [[ | '''Serpentinsten''', eller '''serpentin''', är en [[metamorf]] bergart bestående av en eller flera magnesium-järn-[[Silikatmineral#Phyllosilikater|phyllosilikater]], med kemisk formel (Mg,Fe,[Ni])<sub>3</sub>Si<sub>2</sub>O<sub>5</sub>(OH)<sub>4</sub>. | ||
== Användningsområden == | == Användningsområden == | ||
Begreppet ''serpentinsten'' kan beteckna ett tjugotal varianter inom ''serpentingruppen'' av phyllosilikater och är ett viktigt [[industrimineral]]. Det används för murning av ugnar och eldstäder och som ett alternativ till [[täljsten]] som värmelagringsmedium i bras[[kamin]]er. Tidigare har serpentinsten - i form av [[krysotilit]], eller [[asbest|vit asbest]] - använts i stor skala för friktionsbelägg i bromsskivor och i [[asbestcement]], men användningen är numera kraftigt reducerad på grund av krysotilitens [[cancerogen]]a egenskaper.<ref>[http://www.faonorden.se/start.asp?sida=8394 ''Människor och miljö skyddas från farliga kemikalier'', FAO 2008-10-22], läst 2009-11-01</ref> | Begreppet ''serpentinsten'' kan beteckna ett tjugotal varianter inom ''serpentingruppen'' av phyllosilikater och är ett viktigt [[industrimineral]]. Det används för murning av ugnar och eldstäder och som ett alternativ till [[täljsten]] som värmelagringsmedium i bras[[kamin]]er. Tidigare har serpentinsten - i form av [[krysotilit]], eller [[asbest|vit asbest]] - använts i stor skala för friktionsbelägg i bromsskivor och i [[asbestcement]], men användningen är numera kraftigt reducerad på grund av krysotilitens [[cancerogen]]a egenskaper.<ref>[http://www.faonorden.se/start.asp?sida=8394 ''Människor och miljö skyddas från farliga kemikalier'', FAO 2008-10-22], läst 2009-11-01</ref> | ||
Många typer av serpentinsten, framför allt [[antigorit]] används som råvara för snidade smycken, och benämns i sådana sammanhang [[halvädelsten]]. Den är något hårdare än [[jade]], som det ibland kan förväxlas med i smyckessammanhang. Den svarvas och täljs också som stenkonsthantverk. | Många typer av serpentinsten, framför allt [[antigorit]] används som råvara för snidade smycken, och benämns i sådana sammanhang [[halvädelsten]]. Den är något hårdare än [[jade]], som det ibland kan förväxlas med i smyckessammanhang. Den svarvas och täljs också som stenkonsthantverk. Venus från Galgenberg, en 30.000 år gammal Venusfigurin, är till exempel snidad ur grön serpentin. | ||
Serpentin används i byggnadssammanhang som väggmaterial inomhus. I Sverige är sådan byggnadssten oftast importerad från Italien, där [[Aostadalen]] är ett stort brytningsområde. | Serpentin används i byggnadssammanhang som väggmaterial inomhus. I Sverige är sådan byggnadssten oftast importerad från Italien, där [[Aostadalen]] är ett stort brytningsområde. | ||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
Serpentinsten är vanligt förekommande i världen. På den södra, italienska sidan av [[Monte Rosa]] finns ett väldigt flyttblock av serpentin<ref>{{runeberg.org|uppfinn|3|0061.html Serpentin, med illustration}}</ref>. Det finns också på många håll i Sverige. | Serpentinsten är vanligt förekommande i världen. På den södra, italienska sidan av [[Monte Rosa]] finns ett väldigt flyttblock av serpentin<ref>{{runeberg.org|uppfinn|3|0061.html Serpentin, med illustration}}</ref>. Det finns också på många håll i Sverige. | ||
I | I Vapstens sameby i Storumans kommun finns en serpentinförekomst, vilken utgör huvuddelen av det enligt samisk tradition heliga berget [[Atoklinten]]<ref>Även namnet ''Atoklimpen'' förekommer omväxlande med ''Atoklinten'', även på dokument från Länsstyrelsen i Västerbotten. Namnet på samiska är ''Aatoklimpoe''.</ref> i [[kulturreservat]]et med samma namn. På berget finns också rester efter en mycket gammal brytning i dagbrott av vit asbest<ref>[http://www.ac.lst.se/kulturmiljo/riksintressen/storumanskommun/atoklinten Om Atoklinten på Länsstyrelsens i Västerbotten webbplats], läst 2009-11-01</ref>. | ||
Andra svenska förekomster är till exempel i [[Smålands Taberg]], [[Sala silvergruva]] och [[Norbergs bergslag]].<ref>[http://www.geology.neab.net/minerals/serpenti.htm Göran Axelsson, Västerbottens amatörgeologer: ''Scandinavian mineral gallery''], läst 2009-11-01</ref>. I Karlsborgsfältet, nära | Andra svenska förekomster är till exempel i [[Smålands Taberg]], [[Sala silvergruva]] och [[Norbergs bergslag]].<ref>[http://www.geology.neab.net/minerals/serpenti.htm Göran Axelsson, Västerbottens amatörgeologer: ''Scandinavian mineral gallery''], läst 2009-11-01</ref>. I Karlsborgsfältet, nära Hofors i Gästrikland har brutits en serpentinsten med låg halt av [[kalium]], som har goda egenskaper som isoleringsmaterial i [[radioaktiv]]a miljöer.<ref>[[SGU]]: GeoRegisterdokument ''Hofors-Torsåkers Malmtrakt Preliminär prospekteringsundersökning'', dokumentnr 3026</ref> | ||
== Påverkan på floran == | == Påverkan på floran == | ||
Serpentinstenen i Atoklimpen innehåller också [[nickel]], vilket gör den giftig för flertalet växter. Bland annat vissa arter av | Serpentinstenen i Atoklimpen innehåller också [[nickel]], vilket gör den giftig för flertalet växter. Bland annat vissa arter av nejlikväxter kan dock växa på serpentin. Växter som enbart växer på denna serpentinsten är bland annat kal fjällarv och kal rödblära.<ref>[http://fjallbotaniska.se/odling.htm Webbplatsen för Fjällbotaniska trädgården i Hemavan], läst 2009-11-01 </ref> Serpentin i berggrunden har också en stor [[morfologi (biologi)|morfologisk]] påverkan på naturen både genom sina höga halter av tungmetall och genom att vara mycket [[basisk]]: växter tenderar att växa i dvärgform i stället för i normal storlek. | ||
Botanikern | Botanikern Olof Rune har påvisat att Skandinaviens serpentinhaltiga berg har en speciell flora, benämnd ''serpentinicola växter'', eller ''serpentinofyter'', till vilka hör [[ängssyra]], [[rödblära]] och [[krypven]]. En av Olof Runde dokumenterad variant av arten fjällnejlika (Lychnis alpina var. serpentinicola) har på svenska fått namnet ''Serpentinnejlika'' alternativt ''Spenslig fjällnejlika''. Den är i Sverige känd endast på serpentinhaltig berggrund.<ref>[http://www.dalafloran.se/trollius/nr_23_7.pdf Tomas Ljung: ''Kopparnejlikans klan'']</ref> | ||
== Se även == | == Se även == | ||
| Rad 38: | Rad 38: | ||
[[Kategori:Silikatbergarter]] | [[Kategori:Silikatbergarter]] | ||
[[Kategori:Industrimineral]] | [[Kategori:Industrimineral]] | ||
Versionen från 28 februari 2013 kl. 07.47
Serpentinsten, eller serpentin, är en metamorf bergart bestående av en eller flera magnesium-järn-phyllosilikater, med kemisk formel (Mg,Fe,[Ni])3Si2O5(OH)4.
Användningsområden
Begreppet serpentinsten kan beteckna ett tjugotal varianter inom serpentingruppen av phyllosilikater och är ett viktigt industrimineral. Det används för murning av ugnar och eldstäder och som ett alternativ till täljsten som värmelagringsmedium i braskaminer. Tidigare har serpentinsten - i form av krysotilit, eller vit asbest - använts i stor skala för friktionsbelägg i bromsskivor och i asbestcement, men användningen är numera kraftigt reducerad på grund av krysotilitens cancerogena egenskaper.[1]
Många typer av serpentinsten, framför allt antigorit används som råvara för snidade smycken, och benämns i sådana sammanhang halvädelsten. Den är något hårdare än jade, som det ibland kan förväxlas med i smyckessammanhang. Den svarvas och täljs också som stenkonsthantverk. Venus från Galgenberg, en 30.000 år gammal Venusfigurin, är till exempel snidad ur grön serpentin.
Serpentin används i byggnadssammanhang som väggmaterial inomhus. I Sverige är sådan byggnadssten oftast importerad från Italien, där Aostadalen är ett stort brytningsområde.
Förekomst
Serpentinsten är vanligt förekommande i världen. På den södra, italienska sidan av Monte Rosa finns ett väldigt flyttblock av serpentin[2]. Det finns också på många håll i Sverige.
I Vapstens sameby i Storumans kommun finns en serpentinförekomst, vilken utgör huvuddelen av det enligt samisk tradition heliga berget Atoklinten[3] i kulturreservatet med samma namn. På berget finns också rester efter en mycket gammal brytning i dagbrott av vit asbest[4].
Andra svenska förekomster är till exempel i Smålands Taberg, Sala silvergruva och Norbergs bergslag.[5]. I Karlsborgsfältet, nära Hofors i Gästrikland har brutits en serpentinsten med låg halt av kalium, som har goda egenskaper som isoleringsmaterial i radioaktiva miljöer.[6]
Påverkan på floran
Serpentinstenen i Atoklimpen innehåller också nickel, vilket gör den giftig för flertalet växter. Bland annat vissa arter av nejlikväxter kan dock växa på serpentin. Växter som enbart växer på denna serpentinsten är bland annat kal fjällarv och kal rödblära.[7] Serpentin i berggrunden har också en stor morfologisk påverkan på naturen både genom sina höga halter av tungmetall och genom att vara mycket basisk: växter tenderar att växa i dvärgform i stället för i normal storlek.
Botanikern Olof Rune har påvisat att Skandinaviens serpentinhaltiga berg har en speciell flora, benämnd serpentinicola växter, eller serpentinofyter, till vilka hör ängssyra, rödblära och krypven. En av Olof Runde dokumenterad variant av arten fjällnejlika (Lychnis alpina var. serpentinicola) har på svenska fått namnet Serpentinnejlika alternativt Spenslig fjällnejlika. Den är i Sverige känd endast på serpentinhaltig berggrund.[8]
Se även
Externa länkar
Referenser
- ↑ Människor och miljö skyddas från farliga kemikalier, FAO 2008-10-22, läst 2009-11-01
- ↑ Serpentin, med illustration i Friedrich Georg Wieck, Uppfinningarnas bok (1873-1875), del 3: Tillgodogörandet af råämnena
- ↑ Även namnet Atoklimpen förekommer omväxlande med Atoklinten, även på dokument från Länsstyrelsen i Västerbotten. Namnet på samiska är Aatoklimpoe.
- ↑ Om Atoklinten på Länsstyrelsens i Västerbotten webbplats, läst 2009-11-01
- ↑ Göran Axelsson, Västerbottens amatörgeologer: Scandinavian mineral gallery, läst 2009-11-01
- ↑ SGU: GeoRegisterdokument Hofors-Torsåkers Malmtrakt Preliminär prospekteringsundersökning, dokumentnr 3026
- ↑ Webbplatsen för Fjällbotaniska trädgården i Hemavan, läst 2009-11-01
- ↑ Tomas Ljung: Kopparnejlikans klan