Kolstål: Skillnad mellan sidversioner
Utseende
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Kolstål''' är ett [[stål]] vars huvudsakliga beståndsdel i [[legering]]en förutom [[järn]] är [[kol]].<ref>{{Webbref |url = http://www.ne.se/kolst%C3%A5l |titel = Kolstål |utgivare = NE |datum = 2012 |hämtdatum = 3 Juli 2012}}</ref> Utöver kol är det vanligt att mindre mängder [[kisel]] och [[mangan]] finns i legeringen. Kolhalten är vanligen 0,01%-0,8%, halten kisel under 0,3% och halten mangan under 0,8%. Kolstål används exempelvis för framställning av bilkarroser. I samband med att kolhalten stiger blir kolstålet [[hårdhet|hårdare]] och [[Hållfasthetslära|starkare]] med hjälp av [[värmebehandling]], samtidigt som materialet blir mindre [[duktilitet|duktilt]]. Ju högre kolhalt desto sämre egenskaper ger stålet för | '''Kolstål''' är ett [[stål]] vars huvudsakliga beståndsdel i [[legering]]en förutom [[järn]] är [[kol]].<ref>{{Webbref |url = http://www.ne.se/kolst%C3%A5l |titel = Kolstål |utgivare = NE |datum = 2012 |hämtdatum = 3 Juli 2012}}</ref> Utöver kol är det vanligt att mindre mängder [[kisel]] och [[mangan]] finns i legeringen. Kolhalten är vanligen 0,01%-0,8%, halten kisel under 0,3% och halten mangan under 0,8%. Kolstål används exempelvis för framställning av bilkarroser. I samband med att kolhalten stiger blir kolstålet [[hårdhet|hårdare]] och [[Hållfasthetslära|starkare]] med hjälp av [[värmebehandling]], samtidigt som materialet blir mindre [[duktilitet|duktilt]]. Ju högre kolhalt desto sämre egenskaper ger stålet för svetsbarhet. | ||
==Se även== | ==Se även== | ||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
[[Kategori:Legeringar]] | [[Kategori:Legeringar]] | ||
[[Kategori:Järn| ]] | [[Kategori:Järn| ]] | ||
Nuvarande version från 2 mars 2013 kl. 17.06
Kolstål är ett stål vars huvudsakliga beståndsdel i legeringen förutom järn är kol.[1] Utöver kol är det vanligt att mindre mängder kisel och mangan finns i legeringen. Kolhalten är vanligen 0,01%-0,8%, halten kisel under 0,3% och halten mangan under 0,8%. Kolstål används exempelvis för framställning av bilkarroser. I samband med att kolhalten stiger blir kolstålet hårdare och starkare med hjälp av värmebehandling, samtidigt som materialet blir mindre duktilt. Ju högre kolhalt desto sämre egenskaper ger stålet för svetsbarhet.
Se även
Referenser
- ↑ ”Kolstål”. NE. 2012. http://www.ne.se/kolst%C3%A5l. Läst 3 Juli 2012.