Hoppa till innehållet

Långban: Skillnad mellan sidversioner

Från GuldWiki
m 1 version
 
mIngen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
{{Ortsfakta Sverige
'''Långban''' är ett före detta gruvsamhälle och nuvarande småort i Färnebo socken i Filipstads kommun, Värmlands län.  
| ortnamn          = Långban
| form              = Småort
| slogan            =
| smeknamn          =
| bild              = Långban.jpg
| bildtext          = Långban, laven vid Nya schaktet. Foto:[[Användare:Cucumber|Cucumber]]
| vapen            =
| landskap          = [[Värmland]]
| län              = [[Värmlands län]]
| kommun            = [[Filipstads kommun]]
| församling        = [[Filipstads församling]]
| koordinat        =
| höjdläge          =
| lat_g            = 59
| lat_m            = 51
| lat_s            = 14
| lat_NS            = N
| long_g            = 14
| long_m            = 15
| long_s            = 48
| long_EW          = E
| areaort          = 32
| invort            = 70
| invår            = 2005
| täthet            = auto
| grundades        =
| postnummer        =
| riktnummer        =
| tätortskod        =
| positionskarta    = Värmland
| positionskartnamn = Sweden Värmland location map.svg
| karttext          = Långbans läge i Värmlands län
| fotnot            = Befolknings- och arealfakta från SCB<ref>Statistik från [[SCB]]: [http://www.scb.se/MI0811 Småorter; arealer, befolkning 2005]</ref> (uppdaterad 31 maj 2008)
| karta            = SverigesLän2007Värmland.svg
| kartstorlek2      = 100px
}}<!-- Slut på Mall:Ortsfakta Sverige -->


'''Långban''' är ett före detta gruvsamhälle och nuvarande [[småort]] i [[Färnebo socken]] i [[Filipstads kommun]], [[Värmlands län]].  
Samhället ligger cirka 20 km nordöst om Filipstad. Riksväg 26 och Inlandsbanan passerar orten. Samhället ligger mellan sjön Långban.<ref>Ekonomisk karta över Sverige 11E FILIPSTAD 7c LÅNGBAN.</ref> i öster och Hyttsjön i väster.  


Samhället ligger cirka 20 km nordöst om [[Filipstad]]. Riksväg 26 och [[Inlandsbanan]] passerar orten. Samhället ligger mellan sjön Långban.<ref>Ekonomisk karta över Sverige 11E FILIPSTAD 7c LÅNGBAN.</ref> i öster och Hyttsjön i väster.
Vid disponentgården som fortfarande finns kvar föddes den berömda uppfinnaren John Ericsson och hans bror Nils Ericson. I dag är Långban en stor turistattraktion och flera byggnader från gruvepoken finns bevarade.  
 
Vid [[disponent|disponentgården]] som fortfarande finns kvar föddes den berömda uppfinnaren [[John Ericsson]] och hans bror [[Nils Ericson (ingenjör)|Nils Ericson]]. I dag är Långban en stor turistattraktion och flera byggnader från gruvepoken finns bevarade.  


==Gruvhistoria==
==Gruvhistoria==
[[Fil:Cucumber-Långbanshyttan.jpg|thumb|upright=1.2|Långbanshyttan. Foto:[[Användare:Cucumber|Cucumber]]]]
[[Fil:Cucumber-Långbanshyttan.jpg|thumb|upright=1.2|Långbanshyttan. Foto:Cucumber]]
[[Gruvdrift|Gruvbrytningen]] startade troligen redan på [[medeltiden]], men det var först [[1711]] som brytningen kom igång på allvar. Redan i mitten av [[1500-talet]] byggdes en [[hytta]] i Långban, ''Långbanshyttan'', vilken emellertid först användes för [[malm]] från [[Persberg]]. Långbanshyttan lades slutligen ned [[1933]] och är idag byggnadsminne, renoverad med [[AMS]]-medel 1980-83.  
[[Gruvdrift|Gruvbrytningen]] startade troligen redan på medeltiden, men det var först 1711 som brytningen kom igång på allvar. Redan i mitten av 1500-talet byggdes en [[hytta]] i Långban, ''Långbanshyttan'', vilken emellertid först användes för [[malm]] från Persberg. Långbanshyttan lades slutligen ned 1933 och är idag byggnadsminne, renoverad med AMS-medel 1980-83.  


Från början bröt man [[järn|järnmalm]] i Långban, men under andra hälften av [[1800-talet]] började man även bryta [[mangan|manganmalm]] och [[dolomit]].  Från mitten av [[1950-talet]] fram till nedläggningen av gruvan år [[1972]] bröts endast dolomit.
Från början bröt man [[järn|järnmalm]] i Långban, men under andra hälften av 1800-talet började man även bryta [[mangan|manganmalm]] och [[dolomit]].  Från mitten av 1950-talet fram till nedläggningen av gruvan år 1972 bröts endast dolomit.


==Geologi==
==Geologi==
Rad 54: Rad 16:
En mångfald olika mineral har kunnat bildas genom förekomst av antimon, arsenik, barium, beryllium, bly, bor och koppar utöver järn, mangan och de vanliga bergartsbildande grundämnena.
En mångfald olika mineral har kunnat bildas genom förekomst av antimon, arsenik, barium, beryllium, bly, bor och koppar utöver järn, mangan och de vanliga bergartsbildande grundämnena.


Långbans gruvor är en av världens [[mineral|mineralrikaste]] platser, med 270 fynd av olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref |rubrik=http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_145324.svd |tidning=[[Svenska Dagbladet]] |datum=9 maj 2004}}</ref>
Långbans gruvor är en av världens [[mineral|mineralrikaste]] platser, med 270 fynd av olika mineral registrerade. Det är också [[typlokal]] för 69 olika mineral.<ref>{{tidningsref |rubrik=http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_145324.svd |tidning=Svenska Dagbladet |datum=9 maj 2004}}</ref>


== Källor ==
== Källor ==
Rad 65: Rad 27:
{{commons|Category:Långban (Filipstad kommun)}}
{{commons|Category:Långban (Filipstad kommun)}}


{{Filipstads kommun}}
[[Kategori:Geologi]]
[[Kategori:Geologi]]
[[Kategori:Byggnadsminnen i Värmlands län]]
[[Kategori:Gruvor i Värmland]]
[[Kategori:Gruvor i Värmland]]
[[Kategori:Orter i Filipstads kommun]]
[[Kategori:Småorter i Sverige]]
[[de:Långban]]
[[en:Långban]]
[[fr:Långban]]
[[nl:Långban]]

Nuvarande version från 4 april 2013 kl. 05.59

Långban är ett före detta gruvsamhälle och nuvarande småort i Färnebo socken i Filipstads kommun, Värmlands län.

Samhället ligger cirka 20 km nordöst om Filipstad. Riksväg 26 och Inlandsbanan passerar orten. Samhället ligger mellan sjön Långban.[1] i öster och Hyttsjön i väster.

Vid disponentgården som fortfarande finns kvar föddes den berömda uppfinnaren John Ericsson och hans bror Nils Ericson. I dag är Långban en stor turistattraktion och flera byggnader från gruvepoken finns bevarade.

Gruvhistoria

Långbanshyttan. Foto:Cucumber

Gruvbrytningen startade troligen redan på medeltiden, men det var först 1711 som brytningen kom igång på allvar. Redan i mitten av 1500-talet byggdes en hytta i Långban, Långbanshyttan, vilken emellertid först användes för malm från Persberg. Långbanshyttan lades slutligen ned 1933 och är idag byggnadsminne, renoverad med AMS-medel 1980-83.

Från början bröt man järnmalm i Långban, men under andra hälften av 1800-talet började man även bryta manganmalm och dolomit. Från mitten av 1950-talet fram till nedläggningen av gruvan år 1972 bröts endast dolomit.

Geologi

Långban ligger i Bergslagen, ett område som rent geologiskt ligger i den Svekokarelska provinsen med bergarter som bildades för cirka 1,9 miljarder år sedan. De flesta bergarterna omvandlades för mellan 1,86 och 1,8 miljarder år sedan, under den Svekokarelska orogenesen.

En mångfald olika mineral har kunnat bildas genom förekomst av antimon, arsenik, barium, beryllium, bly, bor och koppar utöver järn, mangan och de vanliga bergartsbildande grundämnena.

Långbans gruvor är en av världens mineralrikaste platser, med 270 fynd av olika mineral registrerade. Det är också typlokal för 69 olika mineral.[2]

Källor

  • Holtstam D. & Langhof J. (red). 1999. Långban, The mines, their minerals, geology and explorers. Raster förlag.

Noter

  1. ↑ Ekonomisk karta över Sverige 11E FILIPSTAD 7c LÅNGBAN.
  2. ↑ ”http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_145324.svd”.+Svenska Dagbladet. 9 maj 2004. 

Externa länkar

Hämtad från ”https://wiki.guldforum.se/w/index.php?title=Långban&oldid=13795”