Labradorit
| Labradorit | |
 | |
| Kategori | Fältspat, tektosilikat |
|---|---|
| Kemisk formel | (Ca,Na)(Al,Si)4O8 |
| Färg | Grå, brun, grönaktig, blå, gul, färglös |
| Bildningsmiljö | Tunna kristaller med rombisk genomskärning |
| Kristallsystem | Triklint |
| Brott | Ojämnt till conchoidalt |
| Hårdhet (Mohs) | 6 – 6,5 |
| Glans | Glaskropp till pärlemor |
| Dubbelbrytning | δ=0,008 till δ= 0,010 |
| Dispersion | Ingen |
| Streckfärg | Vit |
| Specifik vikt | 2,68 – 2,72 |
| Övrigt | Skimrande |
Labradorit är en kalcium-natriumfältspat (en plagioklas), som kristalliserar triklint. Den är en väsentlig beståndsdel i eruptivbergarter – både dag- och djupbergarter, och består av 50 – 30 % albit och 50 – 70 % anortit.
Förekomst
Labradorit förekommer särskilt i de mera basiska typerna såsom gabbro, norit, andesit och basalt. Labradoritkristaller förekommer som strökorn i askan från Monti Rossi på Etna på Sicilien.
Mineralets namn härleder sig från stora fyndigheter i östliga Labrador i Kanada där labradoriten är en väsentlig beståndsdel inom några mäktiga områden, som består av anorthosit.
Labradorithaltiga bergarter finns bl a i Kanada, Grönland, Sverige, Norge och Finland.
Användning
Labradorit han samma användning som fältspat.
Källor
Meyers varulexikon, Forum, 1952