Långban
| Långban | |
| Småort | |
 Långban, laven vid Nya schaktet. Foto:Cucumber
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Kommun | Filipstads kommun |
| Församling | Filipstads församling |
| Koordinater | coord}} |
| Area | 32 hektar |
| Folkmängd | 70 (2005) |
| Befolkningstäthet | 2,19 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
  Långbans läge i Värmlands län
| |
 | |
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 31 maj 2008) | |
Långban är ett före detta gruvsamhälle och nuvarande småort i Färnebo socken i Filipstads kommun, Värmlands län.
Samhället ligger cirka 20 km nordöst om Filipstad. Riksväg 26 och Inlandsbanan passerar orten. Samhället ligger mellan sjön Långban.[2] i öster och Hyttsjön i väster.
Vid disponentgården som fortfarande finns kvar föddes den berömda uppfinnaren John Ericsson och hans bror Nils Ericson. I dag är Långban en stor turistattraktion och flera byggnader från gruvepoken finns bevarade.
Gruvhistoria
Gruvbrytningen startade troligen redan på medeltiden, men det var först 1711 som brytningen kom igång på allvar. Redan i mitten av 1500-talet byggdes en hytta i Långban, Långbanshyttan, vilken emellertid först användes för malm från Persberg. Långbanshyttan lades slutligen ned 1933 och är idag byggnadsminne, renoverad med AMS-medel 1980-83.
Från början bröt man järnmalm i Långban, men under andra hälften av 1800-talet började man även bryta manganmalm och dolomit. Från mitten av 1950-talet fram till nedläggningen av gruvan år 1972 bröts endast dolomit.
Geologi
Långban ligger i Bergslagen, ett område som rent geologiskt ligger i den Svekokarelska provinsen med bergarter som bildades för cirka 1,9 miljarder år sedan. De flesta bergarterna omvandlades för mellan 1,86 och 1,8 miljarder år sedan, under den Svekokarelska orogenesen.
En mångfald olika mineral har kunnat bildas genom förekomst av antimon, arsenik, barium, beryllium, bly, bor och koppar utöver järn, mangan och de vanliga bergartsbildande grundämnena.
Långbans gruvor är en av världens mineralrikaste platser, med 270 fynd av olika mineral registrerade. Det är också typlokal för 69 olika mineral.[3]
Källor
- Holtstam D. & Langhof J. (red). 1999. Långban, The mines, their minerals, geology and explorers. Raster förlag.
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Småorter; arealer, befolkning 2005
- ↑ Ekonomisk karta över Sverige 11E FILIPSTAD 7c LÅNGBAN.
- ↑ ”http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_145324.svd”.+Svenska Dagbladet. 9 maj 2004.
Externa länkar
- Bergshanteringen i Filipstads bergslag
- Wikimedia Commons har media som rör Långban
| |||||||||||||
