Eloxering
Eloxering eller anodisering är en ytbehandling som stärker materialets korrosionskydd. Det är med andra ord enbart metaller som eloxeras och då främst aluminium och magnesium.
Eloxering går ut på att metallen anodiseras i en sur elektrolyt. Därmed skapas en tjockare oxid som är hårdare, tål nötning bättre och förbättrar metallens korrosionskydd.
Aluminium
Aluminium eloxeras genom att anodisering i en syra (vanligtvis svavelsyra eller kromsyra). Detaljen sköljs därefter i vatten. Ytan är nu mycket gropig, nästan porös. Om detaljen skall färgas kan man doppa detaljen i ett pigment. Detaljen kan nu tätas genom att doppas i avjoniserat vatten eller dikromatlösning. Slutligen får detaljen torka varmt, exempelvis i en ugn.
Ren aluminium har ett oxidskikt på ca 10 nm vilket blir mellan 5 och 25 μm efter eloxering.[1] Vid eloxering av aluminium sker följande reaktion:
2 Al + 3 H2O → Al2O3 + 3 H2
Eloxerat aluminium används bland annat som material till husfasader, fönsterbågar, butiksinredningar, master för segelbåtar och höljen. Äldre aluminiumkastruller hade ofta eloxerade lock som kännetecknas av dess matta färg.
Källor
- ↑ Ullman, Erik (2003). Materiallära. Liber AB. Sid. 280-282. ISBN 91-47-05178-7
