Hoppa till innehållet

Proustit: Skillnad mellan sidversioner

Från GuldWiki
mIngen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
 
Rad 39: Rad 39:
}}
}}


'''Proustit''', eller ''arseniksilverblände'', är en silvermalm bestående av [[silver]], [[arsenik]] och [[svavel]] med 65,4 % silver. Den kristalliserar romboediskt och har rödaktig färg. Mineralet är nära anknutet till [[pyrargyrit]], från vilket det var utskiljt genom en kemisk analys utförd 1804 av [[Joseph L Proust]], från vilket det har fått sitt namn.
'''Proustit''', eller ''arseniksilverblände'', är en silvermalm bestående av [[silver]], [[arsenik]] och [[svavel]] med 65,4 % silver. Den kristalliserar romboediskt och har rödaktig färg. Mineralet är nära anknutet till [[pyrargyrit]], från vilket det var utskiljt genom en kemisk analys utförd 1804 av Joseph L Proust, från vilket det har fått sitt namn.


==Förekomst==
==Förekomst==

Nuvarande version från 2 mars 2013 kl. 11.52

Proustit
Proustit på matris, kristallstorlek 1 cm, Chañarcillo, Chile
KategoriSulfosaltmineral
Dana klassificering03.04.01.01
Strunz klassificering02.GA.05
Kemisk formelAg3AsS3
FärgScharlakan - cinnober
FörekomstsättOliksidiga, prismatiska kristaller, massiv, kompakt
Associerade mineralGemensam
KristallsystemTrigonalt - hexagonalt
TvillingbildningVanlig
SpaltningDistinkt på {1011}
BrottConchoidalt till ojämnt
HållbarhetSpröd
Hårdhet (Mohs)2 – 2,5
GlansDiamant
TransparensGenomskinligt, mörknar vid belysning
StreckfärgCinnober
Specifik vikt5,57

Proustit, eller arseniksilverblände, är en silvermalm bestående av silver, arsenik och svavel med 65,4 % silver. Den kristalliserar romboediskt och har rödaktig färg. Mineralet är nära anknutet till pyrargyrit, från vilket det var utskiljt genom en kemisk analys utförd 1804 av Joseph L Proust, från vilket det har fått sitt namn.

Förekomst

Proustit förekommer på olika platser tillsammans med andra silvermalmer, bl a i Elsass, Sachsen och Böhmen, samt i Chile, Mexiko och i olika delar av västra USA.

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952


Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Wikipedia