Arrhenius ekvation: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Arrhenius ekvation''' är en ekvation som bestämmer en [[kemisk reaktion]]s hastighet vid en viss [[temperatur]] genom att utgå från [[aktiveringsenergi]]n och [[sannolikhet]]en för lyckosamma kollisioner mellan [[molekyl]]erna.<ref>[http://old.iupac.org/goldbook/A00446.pdf IUPAC Compendium of Chemical Terminology: Arrhenius equation]</ref> Lagen är uppkallad efter | '''Arrhenius ekvation''' är en ekvation som bestämmer en [[kemisk reaktion]]s hastighet vid en viss [[temperatur]] genom att utgå från [[aktiveringsenergi]]n och [[sannolikhet]]en för lyckosamma kollisioner mellan [[molekyl]]erna.<ref>[http://old.iupac.org/goldbook/A00446.pdf IUPAC Compendium of Chemical Terminology: Arrhenius equation]</ref> Lagen är uppkallad efter Svante Arrhenius.<ref>[http://www.kth.se/che/kemi2011/tema/kemjan-1.77419 Svante Arrhenius - Kontroversiell Nobelpristagare, folkbildare, tvärvetenskapare, klimatforskare och entreprenör], KTH - månadens kemist januari under kemiåret 2011)</ref> | ||
Vid temperaturen ''T'' har en molekyl den [[termisk energi|termiska energin]] ''RT'', där ''R'' är den [[allmänna gaskonstanten]] (8,314570 [[joule|J]]·[[kelvin|K]]<SUP>-1</SUP>·[[mol]]<SUP>-1</SUP>). Bråkdelen av de molekyler som har en energi som överstiger den s.k. [[aktiveringsenergi]]n ''E<SUB>A</SUB>'' bidrar exponentiellt till reaktionshastigheten ''k'', eller formulerat med arrhenius-ekvationen, | Vid temperaturen ''T'' har en molekyl den [[termisk energi|termiska energin]] ''RT'', där ''R'' är den [[allmänna gaskonstanten]] (8,314570 [[joule|J]]·[[kelvin|K]]<SUP>-1</SUP>·[[mol]]<SUP>-1</SUP>). Bråkdelen av de molekyler som har en energi som överstiger den s.k. [[aktiveringsenergi]]n ''E<SUB>A</SUB>'' bidrar exponentiellt till reaktionshastigheten ''k'', eller formulerat med arrhenius-ekvationen, | ||
| Rad 16: | Rad 16: | ||
[[Kategori:Ekvationer]] | [[Kategori:Ekvationer]] | ||
[[Kategori:Fysikalisk kemi]] | [[Kategori:Fysikalisk kemi]] | ||
Nuvarande version från 2 mars 2013 kl. 14.29
Arrhenius ekvation är en ekvation som bestämmer en kemisk reaktions hastighet vid en viss temperatur genom att utgå från aktiveringsenergin och sannolikheten för lyckosamma kollisioner mellan molekylerna.[1] Lagen är uppkallad efter Svante Arrhenius.[2]
Vid temperaturen T har en molekyl den termiska energin RT, där R är den allmänna gaskonstanten (8,314570 J·K-1·mol-1). Bråkdelen av de molekyler som har en energi som överstiger den s.k. aktiveringsenergin EA bidrar exponentiellt till reaktionshastigheten k, eller formulerat med arrhenius-ekvationen,
- <math>k = Ae^{-\frac{E_A}{RT}}</math>
där A-faktorn eller frekvensfaktorn A är en konstant som beror av sannolikheten för att molekylerna ska kollidera i det korrekta läget. Ekvationen visar att reaktionshastigheten k ökar antingen genom att sänka aktiveringsenergin (EA) eller genom att öka temperaturen.
Ekvationen har också den mer generalla formen
- <math>k = A'e^{-\frac{\Delta G^\Dagger}{RT}}</math>
där A' kan bestämmas genom statistiska metoder (statistisk mekanik) och beror av formen på komplexets energiyta; ΔG‡ är Gibbs fria energi. I enkla fall är
- <math>k = \kappa\frac{k_BT}{h}e^{-\frac{\Delta G^\Dagger}{RT}},</math>
där κ är transmissionskoefficienten (ett värde mellan 0 och 1), <math>k_B</math> är Boltzmanns konstant, T är temperaturen och h är Plancks konstant.
Källor
- ↑ IUPAC Compendium of Chemical Terminology: Arrhenius equation
- ↑ Svante Arrhenius - Kontroversiell Nobelpristagare, folkbildare, tvärvetenskapare, klimatforskare och entreprenör, KTH - månadens kemist januari under kemiåret 2011)