Hoppa till innehållet

Arrhenius ekvation: Skillnad mellan sidversioner

Från GuldWiki
m 1 version
 
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 16: Rad 16:
[[Kategori:Ekvationer]]
[[Kategori:Ekvationer]]
[[Kategori:Fysikalisk kemi]]
[[Kategori:Fysikalisk kemi]]
[[af:Arrhenius se vergelyking]]
[[ar:معادلة أرهنيوس]]
[[ca:Equació d'Arrhenius]]
[[de:Arrhenius-Gleichung]]
[[et:Arrheniuse võrrand]]
[[en:Arrhenius equation]]
[[es:Ecuación de Arrhenius]]
[[eo:Ekvacio de Arrhenius]]
[[fr:Loi d'Arrhenius]]
[[id:Persamaan Arrhenius]]
[[it:Equazione di Arrhenius]]
[[he:משוואת ארניוס]]
[[hu:Arrhenius-egyenlet]]
[[nl:Vergelijking van Arrhenius]]
[[ja:アレニウスの式]]
[[pl:Równanie Arrheniusa]]
[[pt:Equação de Arrhenius]]
[[ru:Уравнение Аррениуса]]
[[sk:Arrheniova rovnica]]
[[sl:Arrheniusova enačba]]
[[sr:Arenijusova jednačina]]
[[fi:Arrheniuksen yhtälö]]
[[te:అర్హీనియస్ ఆమ్ల క్షార సిద్ధాంతము]]
[[uk:Рівняння Ареніуса]]
[[zh:阿伦尼乌斯方程]]

Versionen från 2 mars 2013 kl. 14.27

Arrhenius ekvation är en ekvation som bestämmer en kemisk reaktions hastighet vid en viss temperatur genom att utgå från aktiveringsenergin och sannolikheten för lyckosamma kollisioner mellan molekylerna.[1] Lagen är uppkallad efter Svante Arrhenius.[2]

Vid temperaturen T har en molekyl den termiska energin RT, där R är den allmänna gaskonstanten (8,314570 J·K-1·mol-1). Bråkdelen av de molekyler som har en energi som överstiger den s.k. aktiveringsenergin EA bidrar exponentiellt till reaktionshastigheten k, eller formulerat med arrhenius-ekvationen,

<math>k = Ae^{-\frac{E_A}{RT}}</math>

där A-faktorn eller frekvensfaktorn A är en konstant som beror av sannolikheten för att molekylerna ska kollidera i det korrekta läget. Ekvationen visar att reaktionshastigheten k ökar antingen genom att sänka aktiveringsenergin (EA) eller genom att öka temperaturen.

Ekvationen har också den mer generalla formen

<math>k = A'e^{-\frac{\Delta G^\Dagger}{RT}}</math>

där A' kan bestämmas genom statistiska metoder (statistisk mekanik) och beror av formen på komplexets energiyta; ΔG‡ är Gibbs fria energi. I enkla fall är

<math>k = \kappa\frac{k_BT}{h}e^{-\frac{\Delta G^\Dagger}{RT}},</math>

där κ är transmissionskoefficienten (ett värde mellan 0 och 1), <math>k_B</math> är Boltzmanns konstant, T är temperaturen och h är Plancks konstant.

Källor