Hoppa till innehållet

Proustit: Skillnad mellan sidversioner

Från GuldWiki
m 1 version
 
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 42: Rad 42:


==Förekomst==
==Förekomst==
Proustit förekommer på olika platser tillsammans med andra silvermalmer, bl a i [[Elsass]], [[Sachsen]] och [[Böhmen]], samt i [[Chile]], [[Mexiko]] och i olika delar av västra [[USA]].
Proustit förekommer på olika platser tillsammans med andra silvermalmer, bl a i Elsass, Sachsen och Böhmen, samt i Chile, Mexiko och i olika delar av västra USA.


==Källor==
==Källor==
Rad 51: Rad 51:
[[Kategori:Mineral]]
[[Kategori:Mineral]]
[[Kategori:Svavelföreningar]]
[[Kategori:Svavelföreningar]]
[[ca:Proustita]]
[[de:Proustit]]
[[en:Proustite]]
[[es:Proustita]]
[[fa:پروستیت]]
[[fr:Proustite]]
[[it:Proustite]]
[[nl:Proustiet]]
[[ja:淡紅銀鉱]]
[[pl:Proustyt]]
[[ru:Прустит]]
[[sk:Proustit]]
[[uk:Прустит]]

Versionen från 2 mars 2013 kl. 11.50

Proustit
Proustit på matris, kristallstorlek 1 cm, Chañarcillo, Chile
KategoriSulfosaltmineral
Dana klassificering03.04.01.01
Strunz klassificering02.GA.05
Kemisk formelAg3AsS3
FärgScharlakan - cinnober
FörekomstsättOliksidiga, prismatiska kristaller, massiv, kompakt
Associerade mineralGemensam
KristallsystemTrigonalt - hexagonalt
TvillingbildningVanlig
SpaltningDistinkt på {1011}
BrottConchoidalt till ojämnt
HållbarhetSpröd
Hårdhet (Mohs)2 – 2,5
GlansDiamant
TransparensGenomskinligt, mörknar vid belysning
StreckfärgCinnober
Specifik vikt5,57

Proustit, eller arseniksilverblände, är en silvermalm bestående av silver, arsenik och svavel med 65,4 % silver. Den kristalliserar romboediskt och har rödaktig färg. Mineralet är nära anknutet till pyrargyrit, från vilket det var utskiljt genom en kemisk analys utförd 1804 av Joseph L Proust, från vilket det har fått sitt namn.

Förekomst

Proustit förekommer på olika platser tillsammans med andra silvermalmer, bl a i Elsass, Sachsen och Böhmen, samt i Chile, Mexiko och i olika delar av västra USA.

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952


Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Wikipedia