Hoppa till innehållet

Kalktuff: Skillnad mellan sidversioner

Från GuldWiki
m 1 version
 
mIngen redigeringssammanfattning
 
Rad 9: Rad 9:


==Förekomst==
==Förekomst==
De hårda formerna av kallktuff är kända sedan forntiden. Kalktuff från [[Vintremöller]] och [[Roskilde]] användes under medeltiden för byggnadsändamål, bl a till kyrkor.
De hårda formerna av kallktuff är kända sedan forntiden. Kalktuff från Vintremöller och Roskilde användes under medeltiden för byggnadsändamål, bl a till kyrkor.


I [[Sverige]] förekommer kalktuff  vid [[Benestad]]s kyrka i [[Skåne]], på [[Omberg]] i [[Östergötland]]  samt på flera platser i [[Jämtland]] och [[Västergötland]]. I [[Danmark]] förekommer den ganska allmänt på öarna och på östra [[Jylland]].
I Sverige förekommer kalktuff  vid [[Benestad]]s kyrka i Skåne, på [[Omberg]] i Östergötland samt på flera platser i Jämtland och Västergötland. I Danmark förekommer den ganska allmänt på öarna och på östra Jylland.


Baden vid [[Wien]] samt [[Weimar]] m.fl. ställen i [[Tyskland]] är kända fyndorter.
Baden vid Wien samt Weimar m.fl. ställen i Tyskland är kända fyndorter.


==Användning==
==Användning==
Rad 30: Rad 30:
[[Kategori:Mineral]]
[[Kategori:Mineral]]
[[Kategori:Kalciumföreningar]]
[[Kategori:Kalciumföreningar]]
[[an:Tova calsinosa]]
[[br:Tuf (maen)]]
[[ca:Tova calcària]]
[[cs:Pěnovec]]
[[de:Kalktuff]]
[[en:Tufa]]
[[es:Toba calcárea]]
[[fr:Tuffeau]]
[[ko:응회암#용결응회암]]
[[hr:Sedra]]
[[io:Tofo]]
[[la:Tofus calcarius]]
[[nl:Kalktuf]]
[[pt:Tufa calcária]]
[[ru:Туф]]
[[simple:Tufa]]
[[sl:Travertin]]
[[sr:Бигар]]
[[wa:Tawea]]
[[zh:石灰華]]

Nuvarande version från 2 mars 2013 kl. 11.58

Kalktuff

Kalktuff, eller källkalk, är den kalkavlagring som uppstår, där starkt kalkhaltigt grundvatten tränger fram till jordytan och bildar en källa. Kalkhalten i de rena formerna av kalktuff kan uppgå till över 95 % CaCO3 i torrsubstans. Vattenhalten är ofta mycket hög. En jordformig variant i Sverige kallas bleke.

Bildning

Genom att vatten kommer upp i dagen mister det fri kolsyra och då fälls kalciumkarbonat (och järnföreningar) ut, som efter hand kapslar in och tränger in i de växtdelar de kommer i beröring med. Det bildas då en gulaktigt färgad kalkmassa, där snigel- och musselskal och många andra djurrester kan lagras in.

Förutsättningarna för mineralbildningen är olika och kalktuffen kan därför vara allt från stenhård till mjuk och jordartad. Lagren kan variera från rena kalklager till torvartade lager, som gör att den liknar mosskalk.

Förekomst

De hårda formerna av kallktuff är kända sedan forntiden. Kalktuff från Vintremöller och Roskilde användes under medeltiden för byggnadsändamål, bl a till kyrkor.

I Sverige förekommer kalktuff vid Benestads kyrka i Skåne, på Omberg i Östergötland samt på flera platser i Jämtland och Västergötland. I Danmark förekommer den ganska allmänt på öarna och på östra Jylland.

Baden vid Wien samt Weimar m.fl. ställen i Tyskland är kända fyndorter.

Användning

Kalktuff har haft ganska stor betydelse som jordförbättringsmedel, mestadels i naturligt tillstånd, men i vissa fall pulveriserad. Mineralet har också användning som byggnadsmaterial eller vägbeläggning.

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Se även

Externa länkar