Kolsyra
| Kolsyra | |
  | |
| Systematiskt namn | Divätekarbonat |
|---|---|
| Kemisk formel | H2CO3 |
| Molmassa | 62,03 g/mol |
| Utseende | Färglös lösning i vatten |
| CAS-nummer | 463-79-6 |
| SMILES | C(=O)(O)O |
| Egenskaper | |
| Densitet | Vattenlösning: 1,0 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | löslig g/l |
| Faror | |
| Huvudfara | Ingen |
| NFPA 704 | Ingen |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Kolsyra (latinskt namn: Acidum carbonicum), divätekarbonat (engelska: Dihydrogen Carbonate), H2CO3, är en kemisk förening som uppkommer när koldioxid löser sig i vatten. Kolsyra är en mycket svag syra som inte kan koncentreras, eftersom koldioxid avges när vattenhalten blir för låg. Kolsyrans salter kallas karbonater.
Kolsyra är också en vardaglig benämning på de olösta koldioxidbubblor som finns i kolsyrade drycker.[1] Kolsyra är populärt att använda när man tillverkar läskedrycker, och den bildas då när socker jäses i en syrefattig miljö, exempelvis öl, cider, mjöd och mousserande vin.
Jämvikter
I vattenlösning är kolsyra i kemisk jämvikt med löst koldioxid, som i sin tur är i jämvikt med koldioxid i gasform. De bubblor man ser i kolsyrade drycker innehåller alltså i själva verket koldioxid, och endast 0,01 procent av den "lösta" koldioxiden i en kolsyrad vätska finns i form av kolsyra/divätekarbonat[2]. Eftersom kolsyra är en syra kan den också lämna ifrån sig en eller två positivt laddade vätejoner. Den negativt laddade jonen HCO3– kallas vätekarbonatjon och jonen CO32– kallas karbonatjon. Både vätekarbonat och karbonat är komplexa joner. Hur mycket av jonerna som bildas beror bland annat på lösningens pH – ju högre pH (det vill säga ju lägre koncentration av vätejoner), desto mer benägen är kolsyran att lämna ifrån sig vätejoner.
De jämvikter som koldioxid, kolsyra och dess joner deltar i vattenlösning kan skrivas:
- <math>\rm CO_2(g)\ \overrightarrow{\leftarrow}\ CO_2(aq)</math>
- Koldioxid i gasfas Fil:Leftrightarrow.gif Koldioxid löst i vatten
- <math>\rm CO_2(aq) + H_2O\ \overrightarrow{\leftarrow}\ H_2CO_3(aq)</math>
- Koldioxid löst i vatten + vatten Fil:Leftrightarrow.gif Kolsyra
- <math>\rm H_2CO_3(aq)\ \overrightarrow{\leftarrow}\ HCO_3^-(aq) + H^+</math>
- Kolsyra Fil:Leftrightarrow.gif Vätekarbonatjon + vätejon
- <math>\rm HCO_3^-(aq)\ \overrightarrow{\leftarrow}\ CO_3^{2-}(aq) + H^+</math>
- Vätekarbonatjon Fil:Leftrightarrow.gif Karbonatjon + vätejon
Salter av kolsyra
Kolsyra reagerar med reaktiva metaller, främst alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller, under bildning av salter som kallas vätekarbonater och karbonater. Vätekarbonaterna innehåller vätekarbonatjonen HCO3–; karbonaterna innehåller karbonatjonen CO32–.
Kolsyra i haven
När koldioxid från utsläpp av förbränning av fossila bränslen löser sig i havet bildas kolsyra. Kolsyran och den i vattnet lösta koldioxiden leder till att haven försuras. Denna havsförsurning är ett allvarligt hot mot havens ekosystem.[3]
Se även
Referenser
- ↑ "kolsyra". NE.se. Läst 3 februari 2013.
- ↑ "koldioxid". NE.se. Läst 4 februari 2013.
- ↑ http://www.greenpeace.org/sweden/se/vad-vi-jobbar-for/hav/Hav-och-klimat/